Stockholm behöver rum att växa i

Att Stockholms bostadsmarknad inte fungerar som den ska har varit känt i många år. Men det finns en hel del vi kan göra för att sänka trösklarna till bostadsmarknaden både på kort och lång sikt.

Att ha en bostad är mer än en praktisk nödvändighet. Ett hem skapar förutsättningar för människor att leva sina liv fullt ut: att arbeta, studera, flytta och bilda familj. Tillgängliga och attraktiva bostäder är också en förutsättning för näringslivets växtkraft.

Tyvärr är problemen på svensk bostadsmarknad både många och stora. De har växt fram under lång tid. Det byggs för lite, och unga stängs ute av långa köer och strikta kreditrestriktioner. Många lever i ett utanförskap, där de varken kan köpa ett boende eller har tillräckligt med kötid för att kunna få ett förstahandskontrakt på hyresmarknaden.

Bostadssituationen ger stora negativa konsekvenser

För varje enskild person som inte hittar ett boende är konsekvenserna stora. Kanske ett jobb som inte tas, eller en relation som inte utvecklas. Men kostnaderna kan även räknas i kronor och ören.

Bristen på bostäder innebär miljarder i förlorad tillväxt och konkurrenskraft varje år. Politiken – i Stockholms kommuner, regionen och på riksnivå – måste sänka trösklarna.

För att vända utvecklingen krävs reformer:

Släpp hyressättningen fri(are) och höj bostadsbidragen för dem som behöver

Det finns i dag stora problem på dagens hyresmarknad, som är den hårdast reglerade i hela OECD. Under 2024 var den genomsnittliga kötiden för ett förstahandskontrakt nio år i Stockholms län och hela 20 år i Stockholm innerstad. Med andra ord är förstahandsmarknaden i princip stängd för stora grupper i samhället. Dagens hyresreglering skapar också stora kostnader för samhället i stort. Vi har skattat samhällskostnaderna till hela 13,6 miljarder kronor årligen .

Men friare hyror kan innebära högre kostnader för vissa. För att alla ska klara det krävs riktade bostadsbidrag till dessa hushåll. Det skulle kosta ungefär sex miljarder årligen vid en full avreglerad hyresmarknad. I andra länder, exempelvis Finland, erbjuds en social hyressektor som erbjuder subsidierade lägenheter via behovsprövning. Liknande strategier kan Sverige också göra vid en avreglering via de kommunala bostadsbolagen och då skulle behovet av ökade bostadsbidrag minska.

Halvera ledtiderna för detaljplaner och bygglov – från 5 till 2,5 år

Sverige har ett av Europas mest komplexa regelverk för bygg- och fastighetssektorn. Bostadsprojekt blir alldeles för långa, dyra eller i värsta fall inte av. Nationellt Ledtidsindex visar att det för bostäder i genomsnitt tar 4,8 år från påbörjad planprocess till första spadtag. Kostnaden för enbart detaljplaneringen ligger på mellan sju till tio miljoner kronor för ett projekt med 100 bostäder. Alla aspekter av detaljplansystemet, inklusive det kommunala planmonopolet, borde ses över så att byråkratiseringen stoppas och samhällets nyttor och behov får större genomslag.

Vissa kommuner lyckas dock bättre än andra även i dag. Det visar att det redan med vårt nuvarande regelverk är fullt möjligt att kapa både tid och kostnader. I Stockholm borde en detalj- och bygglovsprocess ta max 2,5 år, och kostnaden inte överstiga två till tre miljoner kronor.

Detaljplanera för en stad i förändring

Just nu får byggnader i Stockholm nytt liv. Banankompaniets lokal i Frihamnen blir livescen. Fabrikerna på Lövholmen blir bostäder. Att omformulera vad staden ska vara är en förutsättning för att den ska fortsätta leva och utvecklas.

Men föråldrade detaljplaner är en stoppkloss. Därför är det hög tid att skapa flexibla detaljplaner som tillåter att verksamheter förändras, underlättar hanteringen av små avvikelser och mindre detaljstyrning av markanvändning.

Bostadsmarknad i siffror

21 år

Den genomsnittliga kötiden för ett förstahandskontrakt i Stockholms läns centrala delar 2024.

5,3 år

Så lån tid tar det i dag i snitt från att en planprocess inleds till byggstart för en bostad i Stockholm. Det är alldeles för lång tid. Ledtiderna driver upp kostnader och leder till färre och dyrare bostäder.