Kriget i Ukraina: Så påverkas handeln och ekonomin i Stockholm

Listan kan göras lång. Här är ett axplock: 

• Betydande utvalda ryska banker har i stort kopplats bort från den internationella kapitalmarknaden, genom att de inte tillåts göra transaktioner i utländska valutor (bland annat amerikanska dollar, euro, japanska yen och brittiska pund). 
   
• Sju ryska banker har utestängts från Swift-systemet, däribland den näst största banken VTB samt Bank Rossiya, Novinkombank, Otkrytie, Promsvyazbank, Sovcombank och VEB. Beslutet trädde i kraft den 12 mars 2022. 
   
• EU och USA har meddelat att de avser frysa den ryska centralbankens tillgångar. 
• Detta genom förbud mot transaktioner som rör förvaltningen av reserver och tillgångar som tillhör Rysslands centralbank. 
• Förbud mot alla transaktioner med ryska centralbanken och personer, enheter eller organ som agerar på uppdrag av, eller i riktning mot, den ryska centralbanken. 
• EU har infört förbud mot att exportera varor, teknologi eller tjänster inom utvalda områden, som exempelvis flyg- och rymdindustrin, högteknologiska varor som exempelvis datorer, sensorer och halvledare, energi och prospektering av olja, gas och mineraler.  
• EU har infört ett förbud att sälja eller exportera varor och teknik med dubbla användningsområden som omfattas av EU:s förordning 2021/821 samt vissa andra varor och teknik för användning för militära ändamål eller försvarsändamål som anges i bilaga VII till EU:s förordning 2022/328.  
• Utöver exportförbudet inför EU förbud mot att ta emot insättningar över 100 000 euro från Ryssland till EU. Undantaget är dock betalningar för en vara eller tjänst i ett befintligt köpekontrakt (till och med den 27 maj). Men observera att betalningar och leveranser inte får ske eller förmedlas till eller från företag och personer som fått sina tillgångar frysta. 
• EU:s luftrum har stängts för ryskt flyg. 
• Utökad lista över ryska personer och organisationer som fått sina tillgångar frysta. Det totala antalet personer och organisationer som listats för frysning enligt förordning 269/2014 uppgår till närmare 900. En frysning inte bara omfattar den listade personen eller organisationen, utan även företag och organisationer som kontrolleras av den listade personen eller organisationen, även företag och organisationer i EU. 

I tillägg har flera företag runt om i världen tillfälligt pausat sin handel med Ryssland och sina verksamheter i Ryssland.  

Swift (en förkortning av Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication) är ett globalt nätverk för finansiella meddelanden. Det är en så kallad kritisk tjänsteleverantör till infrastrukturföretag och spelar därmed en mycket viktig roll för säkerheten och effektiviteten i den finansiella infrastrukturen.  

Med hjälp av exportvarans tullkod (HS-kod) hittar du svaret i EU:s tulltaxa. Under ”Visa villkor” finns information om huruvida varan är föremål för exportrestriktioner.  

Tänk på att förbudet också gäller för export av varor till fler länder utanför EU än Ryssland om exporten har en rysk mottagare eller slutanvändning i Ryssland. Tänk också på att även tjänster som är knutna till varor som omfattas av sanktionerna är belagda med exportförbud. 

Om en person eller företag har fått sina tillgångar frysta får du inte ställa pengar eller varor, direkt eller indirekt, till förfogande för dem. Du får heller inte ta emot något från personer eller företag som har fått sina tillgångar frysta. Om du har ett kontrakt med en person eller ett företag som omfattas av frysning, direkt eller indirekt, så kan kontraktet inte verkställas. 

De företag, personer och organisationer som har fått sina tillgångar frysta är listade i olika förordningar: 

• Rysslands- och Krimsanktionerna (förordning 208/2014) med ändringar. 
• Belarussanktionerna (förordning 765/2006) med ändringar. 
• Frysningar med anledning av brott mot mänskliga rättigheter (2020/1998) med ändringar. 
• Listorna finns i bilagorna till respektive förordning. 

Akter som reglerar EU:s sanktioner mot Ryssland, innefattande varor, tjänster, personer och organisationer, finns på EU Sanctions Map.

I dagsläget pekar mycket på att Ryssland går en mörk ekonomisk tid till mötes. Ryssland och ryssar kommer att bli fattigare. 

På sikt riskerar de ryska bankerna att gå i konkurs eftersom de sannolikt inte kommer kunna betala sina skulder eller andra lån när de förfaller.  

Att stora ryska banker utestängs från Swift-systemet kommer att minska rysk utrikeshandel och på sikt begränsa utbudet av varor och tjänster för ryska hushåll. De större ryska bankerna har stora svårigheter att bistå företag med internationella transaktioner samt administrera export och import av varor och tjänster.  

I ett längre perspektiv kan ryska företag tappa i digital teknologisk standard och internationell konkurrenskraft, vilket kommer inverka negativt på arbetsmarknaden och samhällsekonomin.  

Sammantaget pekar mycket på att ryska hushåll kommer känna av en försvagad rubel, hög inflation, mindre sortiment i affärer, ökad arbetslöshet, urholkade ryska pensioner och smalare plånböcker.

Sanktionerna har redan lett till en ökad inflation och en påtagligt försvagad rubel. Effekterna kan bland annat noteras i långa köer till bankerna, där vanliga ryssar vill ta ut sina pengar.  

Det finns också tecken på ökade migrantflöden från Ryssland. 

Effekterna kan också noteras i ökade priser på energi och andra råvaror samt ökade livsmedelspriser.  

En annan effekt av sanktionerna är att ryska centralbanken höjt styrräntan till 20 procent. Det betyder ökade boendekostnader för ryska hushåll med bolån.  

I tillägg har flera företag runt om i världen tillfälligt pausat sin handel med Ryssland och sina verksamheter i Ryssland, som en konsekvens av det osäkra läget kring leveranser och betalningar samt som ett svar på Rysslands invasion av Ukraina.   

Sammantaget innebär sanktionerna att handeln kommer att minska markant, och på vissa håll helt upphöra. 

LÄS MER: Handelsrestriktioner: Sanktionsförordningar gäller dagen efter att de införts

Tjänsteexporten, som är en del av utrikeshandeln, lär också minska genom ett färre antal av ryska turister i Sverige och Stockholm, som en följd av att EU:s luftrum stängts för ryskt flyg.  

Det är också högst sannolikt att svenska investeringar i Ryssland kommer att avta. Det är i dagsläget mycket svårt att förutse Rysslands ekonomiska utsikter, som i kombination med en påtaglig osäkerhet, bidrar till en minskad investeringsaptit.   

Företagens försörjningsled är både djupa och breda som innefattar långa produktionskedjor i flera länder. En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk och därför ser företag nu över sina leveranskedjor. 

Utrikeshandeln med Ryssland kommer också att påverkas negativt av att Maersk beslutat att temporärt stoppa all containertransport till och från Ryssland.  

Sammantaget har Sverige och Stockholm inget särskilt stort beroende av Ryssland. 

Handeln mellan Sverige och Ryssland är förvisso ansenlig men relativt begränsad jämfört Sveriges handelsvolymer med andra länder.  

Den totala export av varor och tjänster uppgår till cirka 44 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,4 procent av Sveriges totala utrikeshandel med varor.  

Under de senaste åren har också handeln med Ryssland minskat, primärt som en följd av lägre import av rysk råolja. 2021 uppgick importvärdet av rysk råolja till 7 miljarder kronor, att jämföra med 21 miljarder kronor 2019. 

Varuexporten till Ryssland uppgår till 23 miljarder kronor, motsvarande 1,4 procent av Sveriges totala varuexport. Och av den totala exporten uppgår Stockholms andel till cirka 1/3.  

Varuexporten från Sverige till Ryssland består till stor del av maskiner, telekommunikation, transportmedel och medicinska produkter.  

Ungefär 1800 svenska företag har varuexport till Ryssland, varav nästan 500 med hemvist i Stockholms län. 

Tjänsteexporten till Ryssland uppgår till 6,9 miljarder kronor, motsvarande 1 procent av Sveriges totala tjänsteexport.  

I tjänsteexporten utgörs en betydande del av konsumtion från ryska turister. År 2019 uppgick antalet gästnätter av ryska medborgare på kommersiella boenden till 157 000, varav 87 000 i Stockholms län. Det motsvarar något under 1 procent av alla gästnätter av utländska medborgare i Sverige. 

Importen uppgår till cirka 21 miljarder kronor, motsvarande 1,3 procent av Sveriges totala varuimport. Även i importen är Stockholms andel av totala importen runt 1/3.  

Det Sverige köper av Ryssland består huvudsakligen av råvaror, främst olja, oljeprodukter men också kemikalier och propan. Den enskilt största posten i importen under helåret 2021 var ”råolja erhållen ur petroleum” som uppgick till 6,9 miljarder kronor, motsvarande 33 procent av Sveriges totala varuimport från Ryssland.  

Cirka 1400 svenska företag importerar varor från Ryssland, varav cirka 400 i Stockholms län.  

Det finns en risk för att kriget kan leda till en nedgång i konjunkturläget. Utsikterna är dock svårtolkade eftersom alla pusselbitar inte är på plats. 

En viktig pusselbit är om eller i vilken grad som Europas import av rysk gas och olja reduceras. Skulle kranen strypas markant kommer vi att få se högre energipriser vilket kan driva på inflationen som redan är hög stora delar av västvärlden. 

Sveriges och Europas direkta exponering mot det ryska finansiella systemet är liten. I stället väntas de större effekterna av Rysslands finansiella och ekonomiska problem kanaliseras genom realekonomiska förändringar.  

Ryssland och Ukraina står tillsammans för 30 procent av den globala veteexporten och en femtedel av den globala produktionen av majs. I dagsläget har vetepriserna stigit markant. Det betyder att vi kan vänta oss ökade livsmedelspriser i konsumentled som ytterligare spär på inflationen.   

Livsmedelsförsörjningen till Europa kan också påverkas negativt av att 90 procent av den ukrainska spannmålsexporten transporteras till sjöss. I dagsläget har ukrainska hamnar vid Svarta havet stängts. 

Sverige är inte direkt beroende av jordbrukshandel med Ukraina och Ryssland. Men eftersom Sverige är en del av den internationella marknaden får prisförändringar på spannmål även genomslag här.  

Ryssland har stängt sitt luftrum för ett stort antal länder. 

Ryssland har förbjudit export av mer än 200 produkter fram till slutet av 2022. Några produkter med exportförbud är telekom, medicin, fordon, jordbruk, elektrisk utrustning och timmer. 

Ryska centralbanken har mer än fördubblat sin styrränta till 20 procent för att stoppa rubelns värdeminskning.  

Dessutom har ränteutbetalningar till utländska investerare som innehar statsobligationer blockerats i tillägg till att förbjuda ryska företag att betala utländska aktieägare. Det har förhindrat utländska investerare att sälja sina ryska aktier och obligationer. 

Som svar på ett växande antal företag som avbryter sin verksamhet, har Moskva varnat för att man kan förstatliga produktionsanläggningar eller fabriker där arbetet har avbrutits. I tillägg till har Ryssland tidigare varnat för att man kan stänga av gastillförseln. 

Nedan har vi listat några tips och råd för att hantera den uppkomna situationen. Observera dock att sanktionerna kan ändras med kort varsel.  

• Prata med din bank om osäkerhet föreligger med betalningar. 
• Prata med ditt försäkringsbolag om försäkringar som rör transporter och eventuella skydd vid sanktionsbrott. 
• Se över de avtal du har med leverantörer samt köpare. Detta för att kartlägga vilka förpliktelser man förbundit sig till och eventuellt inte kan uppfylla på grund av det rådande läget. Sök juridiskt stöd vid behov. 
• Ser över och kartlägg hur dina affärer påverkas av sanktionerna samt sök juridiskt stöd vid behov. 
• Säkerställ att de produkter som har skickats eller planeras att skickas inte är produkter som omfattas av sanktionerna, exempelvis produkter med dubbla användningsområden.  
• Håll dig uppdaterad då läget är snabbt föränderligt och nya sanktioner kan tillkomma och ändras. 

Mer information kan du hitta hos Kommerskollegium och Business Sweden.

Kommerskollegium har tagit fram en omfattande FAQ på hur export och import påverkas av sanktionerna mot Ryssland. Därför hänvisar vi i dagsläget till den.

Kommerskollegium har även upprättat en jourtelefon som stöd för företag gällande sanktionerna.
Telefon: 08-690 49 20 (vardagar 9-17) 

Stockholms Handelskammare tar i dagsläget emot ansökningar för handelsdokument som vanligt, men vi följer hela tiden läget och uppdateringar om vad som gäller för våra dokument håller vi aktuellt på vår hemsida.  

Läs mer här.

Tillsvidare utfärdas inte ATA-Carneter för resor till Ryssland, Belarus eller Ukraina. Alla inresor med redan utfärdade carneter avråds också.
Om du just nu har en aktiv carnet med gods temporärt importerat i något av dessa länder – kontakta Internationell handel för ytterligare information.