Allt du behöver veta om sanktioner
Vad är ekonomiska sanktioner? Varför används sanktioner och vilka sanktioner fungerar bäst över tid? Stockholms Handelskammares chefekonom, Stefan Westerberg förklarar och svarar på vanliga frågor.
Sanktioner har länge använts för att förebygga eller begränsa konflikter och för att främja demokrati och fred. I samband med Rysslands invasion av Ukraina har EU beslutat att rikta sanktioner mot Ryssland, vilket påverkar både ekonomi och handel. Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare, svarar på några av de vanligaste frågorna som våra medlemsföretag ställer just nu.
Hur ser historiken ut med ekonomiska sanktioner?
Ekonomiska sanktioner har en lång historia och har använts som ett verktyg i utrikespolitiken av såväl enskilda länder som grupper av länder.
I mer modern tid har ekonomiska sanktioner använts av FN vid ett flertal tillfällen. Sanktionerna har införts med målet att förebygga eller begränsa en väpnad konflikt, för att bidra till fred, trygghet och säkerhet samt främja demokrati och mänskliga rättigheter.
Sanktioner har även införts av Sverige genom EU. Avsikten med EU:s självständiga sanktioner har bland annat varit att förmedla unionens gemensamma värderingar och utrikespolitiska riktlinjer.
Vad är ekonomiska sanktioner?
Ekonomiska sanktioner är ett verktyg i utrikespolitiken som införs i syfte att begränsa handlingsutrymmet för en stat, en grupp eller individer.
Detta görs med målsättningen att påverka statens, gruppens eller individens beteende eller politik. Sanktioner syftar också till att förmedla ens egna värderingar och utrikespolitiska riktlinjer.
Sanktioner varierar påtagligt i utformning och omfång – från att begränsa resor för vissa personer till att stoppa all import och export med ett visst land.
I dag är ekonomiska sanktioner oftast riktade mot en specifik vara, ett lands ledarskap, en organisation eller individ – i stället för generella sanktioner mot ett land.
Exempel på riktade sanktioner är:
Finansiella restriktioner, till exempel frysning av en persons tillgångar.
-
Handelsrestriktioner för specifika varor, exempelvis vapen eller produkter med dubbla användningsområden.
Vilka sanktioner fungerar bäst?
Generellt sett är utfallen av ekonomiska sanktioner relativt bleka. Men det beror på hur man ser på utfallet.
Alla sanktioner fungerar så till vida att de förmedlar ens egna utrikespolitiska riktlinjer. Sanktioner visar också på handlingskraft, då andra alternativ inte är tillgängliga eller lämpliga som exempelvis militära ingripanden.
LÄS ÄVEN: Status Sthlm: Vill se hårdare sanktioner mot Ryssland
Däremot blir utfallet blekare om man undersöker sanktioners kausala inverkan på ett lands beteende eller politik. I ett historiskt perspektiv har ekonomiska sanktioner lett till en policyförändring i endast en tredjedel av fallen.
Mot bakgrund av sanktionernas bleka facit har utformningen av dem förändrats över tid, till att i dag vara mer riktade.
Faktorer för ökad effektivitet:
Sanktionerna måste träffa rätt personer som har möjlighet att påverka politiken i det land som sanktionerna införs mot.
-
Sanktionerna måste träffa rätt produkter och tjänster som landet, som sanktionerna är riktade mot, har ett stort behov av.
-
Sanktionerna bör införas brett av så många länder som möjligt. Koordinerade sanktioner av EU har historiskt haft en positiv effekt.
-
Litet handelsberoende, så att kostnaderna är små för avsändaren av sanktionerna när handelsförbindelserna störs.
-
Sanktioner har generellt sett en större effekt på demokratier eller länder där det finns en tydlig politisk opposition. Auktoritära regimer tenderar att vara mer motståndskraftiga mot sanktioner.
Kan sanktionerna mot Ryssland utökas?
Ja, sanktionerna kan framöver omfatta fler personer och fler varor än vad som är fallet i dag.
Utökade sanktioner skulle exempelvis kunna vara ett europeiskt importförbud mot rysk gas, något som skulle få stora negativa konsekvenser på den ryska statsbudgeten.
Teoretiskt kan också sekundära sanktioner införas av EU och USA. Tillämpningen av sekundära sanktioner skulle i så fall innebära att utländska enheter som gör affärer med sanktionerade individer, organisationer eller företag hotas att kopplas bort från betalningskanaler i dollar och euro.
Eftersom amerikanska dollar och euro är extremt viktiga i internationella transaktioner och den globala handeln skulle den här typen av sanktioner minska risken för att svartlistade personer och företag kan kringgå tidigare införda primära sanktioner.
LÄS MER: Så förbereder sig Stockholm utifrån det rådande läget
Hur ska svenska företag som påverkas av sanktionerna agera?
I dagsläget är det svårt att ge generella råd. Varje företag har olika förutsättningar att förhålla sig till.
Men här kommer några tips till dig som påverkas av sanktionerna mot Ryssland:
Håll dig uppdaterad då läget är snabbt föränderligt och nya sanktioner kan tillkomma och ändras.
-
Ser över och kartlägg hur dina affärer har – eller kan – påverkas av sanktionerna.
-
Sök juridiskt stöd och prata med din bank vid behov och om osäkerhet föreligger.
-
Säkerställ att de produkter, teknologier eller tjänster som skickas inte omfattas av sanktionerna. Dina exportprodukter får inte användas av svartlistade personer eller företag samt deras underliggande verksamheter. Kolla gärna in EU Sanctions map, OFAC (Office of Foreign Assets Control) och OFSI (Office of Financial Sanctions Implementation).
-
Se över dina leverantörsavtal, så att du kan uppfylla dina förpliktelser.
-
Prata med ditt försäkringsbolag om försäkringar som rör transporter och eventuella skydd vid sanktionsbrott.