Chefekonomens spartips: ”Så sänker du dina utgifter”
Riksbanken har återigen höjt styrräntan, inflationen har gröpt ut plånböckerna och Sveriges hushåll har det tufft ekonomiskt. Stockholms Handelskammares chefekonom Stefan Westerberg ger här sina bästa tips på vad man kan spara in på så att pengarna räcker till mer.
Sveriges inflation är den högsta på 30 år och hushållens vardagliga utgifter har ökat kraftigt under det senaste året. För att motverka inflationen har Riksbanken höjt styrräntan flera gånger, och ytterligare höjningar väntar under första halvåret 2023. Det har markant ökat hushållens räntekostnader.
Mellan december 2021 och 2022 har genomsnittsräntan på rörligt bolån ökat från 1,5 procent till 3,5 procent. För hushåll med exempelvis 3 miljoner i rörligt bolån har räntekostnaderna ökat netto från 32 000 kronor till 74 000 kronor, en summa som lär öka i takt med att den senaste styrräntehöjningen i februari prisas in i bolåneräntorna.
Prognoser visar att inflationstrycket toppar nu eller snart, och att den sedan väntas bli lägre. Under helåret 2023 räknar Riksbanken med att inflationen ligger på 5,5 procent och under 2024 på 1,9 procent, att jämföra med 7,7 procent för 2022.
Det kan dock vara värt att nämna att även om inflationstrycket minskar så betyder det inte att priserna går ner, utan att prisökningarna inte blir lika höga. För många kan 2023 därför bli ett tungt år.
LÄS ÄVEN: Rekorddeppiga hushåll driver nedgången i Stockholmsekonomin
Så var finns det möjlighet redan nu för hushållen att spara in på, om än när det gäller mindre summor?
Stefan Westerberg är chefekonom på Stockholms Handelskammare. Han har följt konjunkturen länge och ger sina tips kring var det finns kostnader för hushållen att spara in på.
– Ofta finns det dolda utgifter, som man inte reflekterar över i vardagen, men som ändå kostar flera tusen kronor i månaden. Blir man medveten om dem går det att spara in pengar, säger Stefan Westerberg.
Bästa spartipset – konkurrensutsätt din bank
Bankernas räntor skiljer sig en hel del, både vad gäller listräntor och snitträntor. Snitträntor är den ränta som bankernas kunder faktiskt fått (listränta minus rabatt). Genom att jämföra och konkurrensutsätta sin bank finns det stora möjligheter att spara in pengar på sitt bolån.
– Det bästa sättet är att ringa runt till bankerna och förhandla. Alla banker redovisar dessvärre inte på sina hemsidor vilken ränta och avgift du får individuellt som kund, så man behöver lyfta på luren och vara aktiv i sin förhandling. Det kan skilja 0,5 procent mellan olika bankers snitträntor. Om man har 3 miljoner i bolån med rörlig ränta kan man således spara in 10 500 kronor i ränteutgifter per år, säger Stefan Westerberg.
LÄS ÄVEN: Riksbankschef Erik Thedéen om räntan och bolån
Spartips: Jämför och förhandla elavtal
För hushållen i Sverige har kostnaderna för elanvändning rusat hela vintern och är för många en tung utgiftspost.
– Också här finns det möjlighet att spara pengar. För det första kan man dra ner värmen, vilket också gjorts av många människor i vintras. Det genomsnittliga hushållet kan spara 5 procent i uppvärmningskostnad genom att sänka temperaturen bara en grad. För ett hushåll som konsumerar 20 000 kWh per år ger det 2 000 kronor mindre i elräkning – givet ett elpris på 2 kr/kWh till kund, säger Stefan Westerberg, och fortsätter:
– Titta även runt och jämför med andra elavtal om det finns elbolag som har avtal som ger dig sänkt kostnad. Därtill kan ett timprisavtal reducera elräkningarna, förutsatt att du har möjlighet att planera din elanvändning. Enligt vissa beräkningar kan man spara upp till 50 procent av sin energikonsumtion bara på att flytta sin förbrukning till de billigaste timmarna.
Se över vilka prenumerationer du har via autogiro
Abonnemangs- och streamingtjänster går oftast via autogiro, men är det värt att ha tillgång till flera olika streamingtjänster i förhållande till priset och hur mycket dem faktiskt konsumeras?
– Ofta märker man inte av de summorna då de är förhållandevis små. Det kan handla om 150 kronor för en tjänst och 139 kronor för en annan, men börjar man titta på totalen blir summorna desto högre. Fundera över om du verkligen behöver flera streamingtjänster? Sedan är ett tips att bestämma dig för en maxsumma du är villig att betala varje månad och rotera kvartalsvis mellan de olika abonnemangen du vill ha, säger Stefan Westerberg.
Andra tips på hur du sparar in på utgifter:
Installera solceller och solpaneler.
Priset på solceller har sjunkit markant de senaste 5–7 åren. Det har gjort att återbetalningstiden reducerats kraftigt. I dag kan man ha betalat av sin solcellsanläggning på mellan 10–15 år, vilket ska ställas mot livslängden som beräknas till över 25 år. Utöver sparmöjligheter går det även att tjäna pengar på solcellsanläggningen med tanke på att man som privatperson får sälja överskottet av sin elproduktion.
Byt ut dina vanliga glödlampor mot LED-lampor.
Om du exempelvis byter ut 10 vanliga glödlampor på 40 Watt till LED på 6 Watt, som är tända 5 timmar per dag så tjänar du 1 200 kronor per år, givet ett elpris till kund på 2 kr/kWh.
Fimpa cigaretterna.
Lättare sagt än gjort, men det finns stora summor att tjäna. På ett år kostar rökningen dig närmare 15 000 kronor, givet en konsumtion på 4 paket per vecka där varje paket kostar 71 kronor.
Ta med matlåda.
En lunchlåda kostar enligt Konsumentverket cirka 30 kronor medan en utelunch kostar cirka 100 kronor. Givet att du jobbar 46 veckor per år sparar lunchlådan dig 16 000 kronor per år.
Ta fram inköpslistor.
Det finns alltid en risk att man handlar för mycket och onödiga saker. Det kan därför vara bra att handla efter förbestämda matlistor, kanske en gång per vecka.
Leta efter extrapriser och kampanjer.
Låt extrapriserna och kampanjbladet styra din inhandlingslista. Exempelvis kan man reka varor med kort-datum. Kolla vilka matbutiker som är mest prisvärda och handla det mesta där.
Prioritera mellan de små utläggen.
Se över de mindre inköpen, som på ett år kan bli en stor kostnad. Exempelvis kan en fika landa på 80 kronor och tar man en fika per vecka blir årskostnaden 4 160 kronor.
Lägg dina sparpengar i ett sparkonto med ränta.
I de fall du har möjlighet att spara eller redan har sparat ihop pengar som du inte behöver på något års sikt är det en bra idé att lägga pengarna i ett sparkonto med ränta. Låt inte dina sparpengar ligga på ett räntefritt konto.
Sätt pengarna på börsen.
I de fall man har pengar som man kan avvara under en lång tidsperiod är börsen ett bra alternativ. Sedan 1995 har Stockholmsbörsen gett en real avkastning på drygt 8 procent per år. En avkastning på 8 procent per år kanske inte låter så mycket. Men om du spar under lång tid ger ”ränta på ränta”-effekten en rejäl ökning. Investerar du 30 000 kronor nu kommer du ha samlat ihop cirka 650 000 kronor om 40 år med en årlig avkastning på 8 procent.
Se över ditt mobilabonnemang.
Om du kan dra ner på din surfmängd och i stället använda din wifi i större utsträckning kan du då sannolikt hitta ett billigare abonnemang med lägre surfpott.
Minska ditt matsvinn.
För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 3000 – 6000 kronor per år enligt vissa beräkningar. Om du kan minska matsvinnet så minskar du även dina kostnader.
Se över dina semesterplaner.
Att åka i väg utomlands på semestern är trevligt men inte alltid nödvändigt. Men givet att man vill resa i väg kan man göra det under lågsäsong. Priserna är som regel mycket billigare då.
Bilkostnader.
Många behöver ha bil, men givet det är det alltid bra att ha en så bensinsnål modell som möjligt. Ska man köpa en ny bil så kan man med fördel köpa en begagnad.
Ta cykeln om du kan.
Om du bor på cykelavstånd till jobbet kan ett sätt att spara pengar vara att ta cykeln. Då får du ner de kostnader som eventuellt är kopplade till biltransport eller kollektivtrafiken.