English en
Expertpanelen på Stockholms Handelskammares seminarium om kollektivtrafiken i Stockholm

Det krävs för att Stockholm ska ha världens bästa kollektivtrafik

En ny global rapport placerar Stockholms kollektivtrafik som tredje bäst i världen. Huvudstadsregionens kollektivtrafik förändras för fullt med nya tunnelbanelinjer, elektrifiering av busstrafiken och satsning på båttrafiken. Hur ser aktörerna MTR Nordic, Keolis, Transdev, Vy Buss och VR Sverige på utvecklingen? Vilka möjligheter ser Anton Fendert (MP) trafikregionråd på Region Stockholm för huvudstadens kollektiva resande? Det diskuterades på Stockholms Handelskammares seminarium ”Stockholm – världens bästa kollektivtrafik?”.

Kollektivtrafiken är ett nav i huvudstadsregionen. Nu befinner den sig i en unikt spännande utvecklingsfas: Tunnelbanans karta ritas om och systemet byggs ut österut, bussarna elektrifieras och båttrafiken väntas få en mer framträdande roll med både nya linjer och snabbare färjor.

Vad kommer utbyggnaderna att innebära resenärerna och tillgängligheten för staden? Vad innebär ett, förhoppningsvis, ökat kollektivtrafikresande för utsläppen och den gröna omställningen? Hur säkerställs tryggheten på stationer, tåg, tunnelbanor, bussar och båtar? Hur står det egentligen till med pålitligheten och punktligheten?
Det var några av frågeställningarna som diskuterades under Stockholms Handelskammares seminarium ”Stockholm – världens bästa kollektivtrafik?”.

Stockholms kollektivtrafik är näst bäst bland städerna

Den nya, globala rapporten ”Urban Mobility Readiness Index 2022” har mätt kollektivtrafiken i 60 städer i olika kategorier. Resultatet visar att Stockholms kollektivtrafik kommer på tredje plats. Guillaume Thibault och Jesper Kjerside, partners på Oliver Wyman, inledde seminariet med att presentera rapporten och dess slutsatser.

– Som vår mätning visar är många saker med Stockholms kollektivtrafik redan utmärkta.
Vi kan peka ut två faktorer som skulle kunna förbättras. Den ena faktorn är att kollektivtrafikens marknadsandelar är ganska lågt. Privatresande med bil tar fortfarande upp en stor andel av antalet resor i Stockholm, sa Jesper Kjerside, och fortsatte:

– Den andra faktorn är det vi kallar för aktiv mobilitet, vilket innebär antalet promenader eller cykelturer som görs för att förflytta sig eller som en del av en längre resa. Våra rekommendationer är att dessa två områden ses över, inte bara för att få en något högre rankning i vårt index utan för att också förbättra det kollektiva transportsystemet i Stockholm. 

Så kan föraryrket i kollektivtrafiken bli mer attraktivt

Under pandemin lamslogs stora delar av samhället och förändrade dramatiskt både synen på, och möjligheterna, att resa kollektivt. Det påverkade kollektivtrafikens aktörer i stor utsträckning och det diskuterades på flera håll om de förändrade resvanorna skulle bli bestående. Under seminariet var flera av huvudstadsregionens kollektivtrafikaktörer inbjudna för att ge sin syn på det nya normalläget och hur de ser på kollektivtrafikens utveckling framåt. Bland annat lyftes bristen på lokförare och personal i Sverige.

– Förarbristen är en viktig fråga för oss och vi arbetar hårt med rekrytering – inte minst inom tunnelbanedelen – men också på lokförarsidan där det är en nationell förarbrist. På den nationella arenan saknas i dagsläget runt 500 förare och för det krävs attraktiva utbildningar. Vi har inga problem med att få sökande till de yrkesutbildningar som vi erbjuder, men det tar tid att utbilda nya förare, sa Henrik Dahlin, vd för MTR Nordic.

Också Zakaria Abna-Aissa, direktör för kommersiell trafik på Vy Buss, lyfte den utbredda förarbristen som en utmaning och vad som krävs för att attrahera fler människor att söka sig till yrket.

– Det är tufft, inte bara i Sverige, utan i hela Europa och i Nordamerika. Inom den kommersiella verksamheten som vi bedriver har vi tidigare sett att vi haft väldigt lätt för att attrahera förare till oss då många upplever att det är mer attraktivt att arbeta inom den kommersiella verksamheten. Nu ser vi, liksom inom övrig upphandlad trafik, att det finns utmaningar med att rekrytera förare. Jag tycker att vi kan göra betydligt mer för att lyfta föraryrket. Vi pratar mycket om hårda fakta, ofta rena hygienfaktorer, så som att det är viktigt med punktlighet och dylikt. Men vi behöver också arbeta med de mjuka värdena så att det blir trevligt att komma till arbetet, sa Zakaria Abna-Aissa.

Kollektivtrafiken – en viktig faktor i grön omställning

Kollektivtrafiken lyfts ofta fram som en viktig faktor när det gäller att klara klimatmålen och genomföra den gröna omställningen. Något som Eva Tiséus, marknads- och kommunikationsdirektör på Transdev, höll med om och lyfte under panelsamtalet.

– Kollektivt resande är verkligen en lösning och vi måste se till att det blir än mer attraktivt att resa kollektivt. Det är när vi vinner över resenärerna från den enskilda bilen till kollektivtrafiken som vi vinner – och det är då klimatet vinner, sa Eva Tiséus.

Arvid Röckert, strategidirektör på Keolis, lyfte behovet av att tänka större för att kunna nå klimatmålen.

– Vi måste merutnyttja de tillgångar vi har vi redan har. Vi måste föra in mindre resurser i systemen och ha en cirkulär approach. När det kommer till elektrifiering är det ett enormt kliv för miljön och det gör vi i en rasande takt. Det är till stor del viljan från våra huvudmän och våra politiker som vill driva det här framåt och det ser jag väldigt positivt på. Men när det kommer till att merutnyttja tillgångar måste vi tänka bredare, sa Arvid Röckert, och fortsatte:

– Vi har stora industrifastigheter, depåer, som inte används dygnet runt och de kan man säkert göra mer av. Vi har fordon som nu blir elektrifierade och elfordon kan faktiskt vara till nytta för samhället även när de står still. Man kan agera på både balans– och frekvensmarknaden och det är något vi måste fundera mer på. Vi har SL:s varumärke här i Stockholm som är väldigt starkt med starka kundrelationer – kan man använda det på något sätt för att locka folk att resa mer kollektivt eller för att bredda mobilitetsperspektivet och inte bara tänka kollektivtrafik?

Trygghetsfrågan viktig för Stockholmsregionens kollektivtrafik

För att få fler människor att välja att resa kollektivt krävs det att resenärerna känner sig trygga. Samtidigt har frågan om trygghet lyfts som en av de större utmaningarna – särskilt i storstäderna. Under seminariet berättade Eva Tiséus om hur Transdev arbetar med att skapa trygghet för resenärerna.

– Det största problemet med trygghet ligger inte i resandet med kollektivtrafiken utan det figurerar vid stationerna runt omkring, i väntan på kollektivtrafiken, och vid resor till och från kollektivtrafiken. Det är där de största utmaningarna finns, och när vi ser att otrygghet skapas på platser behöver vi lyfta detta till våra beställare och kommuner. Vi arbetar mycket med trygghetsfrågan och har tagit fram en unik trygghetsutbildning för Transdevs medarbetare för att på så sätt kunna hjälpa till att minimera konfliktsituationer. Sedan handlar det också om att vi behöver synas och finnas där för våra resenärer, sa Eva Tiséus.

Företagen gjorde också medskick till stadens politiker kring önskemål om hur samarbetet mellan kollektivtrafikaktörerna och politiken skulle kunna utvecklas ytterligare.

– Vi skulle önska att kollektivtrafiken togs med från början, redan i planeringsstadiet i stadsutvecklingen. Att vi inte kommer in i slutet då någon plötsligt kommer på att kollektivtrafiken behöver tas in i planeringen, sa Zakaria Abna-Aissa.

– En stor risk i vår bransch för oss som uteslutande sysslar med upphandlad trafik är hur man ser på utvärderingarna av kommande trafikavtal. Vi har ett stort problem inom många områden, till viss del även i Stockholm, att man vinner väldigt mycket på att vara aggressiv i sina antaganden. Det finns mycket väletablerade och välfungerande metoder för att försöka undvika det här och bli bättre på att utvärdera den kvalitativa delen av framtida trafiklösningar, sa Håkan Skog, Business Development Director för VR Sverige.

Så ska politiken få fler att resa kollektivt

Under seminariet medverkade även Anton Fendert (MP), trafikregionråd för Region Stockholm. Han lyfte vad han kommer att prioritera i sin roll.

– Jag tror att det är viktigt att hela tiden ställa sig frågan ”varför gör vi det här?”. Jag tycker att en av de viktigaste sakerna att ta med sig är att kollektivtrafiken är vårt absolut viktigaste verktyg för att ställa om transportsektorn. När man tittar på koldioxidbudgeten för Stockholms län är transportsektorn både den överlägset största och viktigaste delen som vi kan göra något åt. Det gäller både privatpersoners transporter och företagens transporter. Där är kollektivtrafiken helt avgörande och då vi måste komma ihåg det i allt vårt beslutsfattande. Vad ska vi göra åt kollektivtrafiken och varför ska vi fatta det här beslutet för kollektivtrafiken? sa Anton Fendert, och fortsatte:

– Att vi har ungefär 85 procents resenärer jämfört med 2019 års nivåer är jättejobbigt för mig och mina koalitionskollegor när vi ska sätta budgeten eftersom det påverkar oss, vi har inte lika stora intäkter som vi förväntade oss 2023. Men det är inte enkom dåligt, den bästa resan som görs ur ett klimatperspektiv är den resan som inte görs.

Anton Fendert påpekade att det inte finns någon ambition att revolutionera kollektivtrafiken eftersom han anser att den fungerar väldigt bra. Däremot behövs ett nytt angreppssätt för att få fler människor att välja att resa kollektivt, något han ser som en stor utmaning.

– Jag tror inte att jag är lika rädd som mina företrädare att utmana bilen och säga att vi måste göra det lite svårare att resa med bil i Stockholms innerstad för att fler ska välja kollektivtrafiken. Även synen på taxepolitiken i kollektivtrafiken, det är klart vi behöver ha en taxefinansierad kollektivtrafik, men det kan inte vara den enda lösningen att varje år höja priset med mellan två och fem procent i kollektivtrafiken för att finansiera fördyrningen. Priset kan ha en påverkan på människors val, sa Anton Fendert.

Uppdaterat september 4 2023 Publicerat mars 27 2023