EU-minister Jessika Roswall: ”Så kommer EU att utvecklas framåt”

Som en del av Stockholms Handelskammares satsning under Sveriges EU-ordförandeskap 2023 bjöds Jessika Roswall, Sveriges EU-minister (M), Malena Britz, prorektor och forskningschef på Försvarshögskolan och Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, in till ett seminarium för att diskutera EU:s framtid.

När mer än fyra av Sveriges sex månader som ordförande i EU hunnit passera har nya, viktiga kontakter hunnit knytas, enligt Jessika Roswall. Hon ser positivt på Sveriges medlemskap i unionen framåt.

– Det svenska EU-ordförandeskapet har medfört flera vinster. Sveriges regering var ny när vi tog över ordförandeskapet och vi hade gärna haft lite mer tid att förbereda oss. Å andra sidan ser jag det som en fördel och vi har lyckats knyta de kontakter som vi behöver i vårt fortsatta EU-arbete, sa Jessika Roswall, och fortsatte:

– I min tidigare roll som oppositionspolitiker har jag kritiserat den förra regeringen för att komma in för sent i processer, samt att den svenska rösten inte har varit tillräckligt stark. Nu får vi vara med och sätta agendan och min förhoppning är att vi kommer att kunna dra nytta av detta sen.

LÄS ÄVEN: Så blir Sverige grönare och mer konkurrenskraftigt under EU-ordförandeskapet

Under seminariet diskuterades frågan kring EU som global aktör och Jessika Roswall lyfte bland annat de kriser som EU har gått igenom och hur unionen utvecklats genom dessa.

– Det är i kriser som EU visar sin styrka. Vi har gått igenom Brexit och en pandemi och vi har blivit starkare efter varje kris. Med den diskussion som pågår nu kring en eventuell utvidgningen skulle jag säga att EU är starkt. Att bibehålla enheten under en svår ekonomisk kris finns såklart med, men jag menar att även när vi diskuterar konkurrenskraftsfrågor eller stöd till Ukraina så finns styrkan i EU, sa Jessika Roswall.

Vid flera tillfällen har EU målats upp som en krishanterare och att unionen inte varit tillräckligt proaktiv i sitt arbete. Jessika Roswall framhöll under seminariet att den delen av kritiken har varit förtjänt, men att Sverige under ordförandeskapet också kunnat vara med och påverka det långsiktiga arbetet i en positiv riktning.

– Det finns en del kritik som EU förtjänar. Vi trycker väldigt mycket på den långsiktiga konkurrenskraften, för jag tycker att EU har varit för reaktiv där. Jag tycker även att det syntes vid USA:s Inflation Reduction Act där EU reagerade genom att svara likadant, i stället för att fundera över hur vi själva ska tänka och vilken vår långsiktiga agenda är. Här tycker jag att det svenska ordförandeskapet har haft en framgång i att lyfta upp det långsiktiga arbetet, sa Jessika Roswall.

I samband med Brexit talades det mycket om att Sverige förlorade sin viktigaste allierade i EU och därmed skulle tappa mycket påverkanskraft och makt i unionen. Jessika Roswall berättade under seminariet om hur Brexit har påverkat Sveriges styrka och roll i det europeiska samarbetet. 

– I och med Brexit tappade Sverige en allierad, vilket jag naturligtvis tycker är tråkigt, men man ändrar sig och Sverige har hittat nya samarbeten. Just nu är det öppet kring hur man allierar sig i de olika delarna. Gällande frågor om pengar, ekonomi och budget har vi en grupp som vi fortfarande samarbetar med. När det gäller konkurrenskraft och frihandel finns det många andra länder likasinnade Sverige – så som Spanien och Portugal – där vi upplever att vi har samma agenda. Också när det kommer till frågor om rättsstaten har vi en grupp av likasinnade som vi arbetar med. Sedan får man inte glömma Norden- Baltikumgruppen där vi arbetar tätt ihop eftersom vi har en gemensam säkerhetssituation, sa Jessika Roswall.

Också ett starkare nordiskt samarbete och vad detta innebär rent konkret lyftes i diskussionen.

– Regeringen är tydliga med att vi behöver förstärka och fördjupa det nordiska-baltiska samarbetet. EU har en gemensam värderingsgrund som vi bygger på, vilket Norden och Baltikum också har, så det finns mycket gemensamt att bygga på. Plus att det är oerhört viktigt att vi lever i en region som har oerhörd potential att växa. Det måste bli enklare att leva, verka och bo i EU, sa Jessika Roswall.

Med flera nya medlemsstater på väg in ser EU ut att växa sig ännu större. Hur de potentiella medlemsstaterna ska tas emot behöver tydligare lyftas för diskussion, enligt Jessika Roswall.

– I framtiden ser jag ett säkrare, grönare och friare EU. I det säkrare EU ser jag den nya geopolitiska situationen. Jag ser också ett större EU. Exakt hur det kommer att fungera vet jag inte i dag, men jag har tagit initiativ till att en första diskussion kring hur ett sådant större EU kan fungera. Om vi har flera nya medlemsstater på väg in måste EU-länderna ha förmåga att ta in dem. Den diskussionen tycker jag inte att vi har fört inom EU-kretsar och jag ser att vi behöver jobba internt med att göra oss redo för detta, sa Jessika Roswall, och fortsatte:

– Med ett friare EU hoppas jag att starten med en långsiktig konkurrenskraftsagenda kommer att finnas med under en lång tid framöver, inte bara i det spanska ordförandeskapet utan länge, samt att EU har en egen konkurrenskraftsagenda för att klara nästa kris vilken den nu blir.

LÄS ÄVEN: Här är Sveriges utmaningar och möjligheter som ordförandeland i EU

Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina har EU och Nato fördjupat sitt samarbete. I januari 2023 skrevs den tredje förklaringen om ett fördjupat samarbete mellan de två organisationerna sedan 2016.  
 
Under seminariet förklarade Malena Britz, prorektor och forskningschef för Försvarshögskolan, att det tidigare har funnits en diskussion kring rädslan för duplicering mellan EU och Nato när EU har tagit kliv framåt som en säkerhets- och försvarspolitisk aktör.

– Där var Storbritannien en av de stora väktarna av att EU inte får göra någonting som Nato gör. Sedan skedde Brexit i början av 2020 och då kunde man utveckla samarbetet inom försvars- och säkerhetspolitiken så att det kunde rulla på politiskt lättare. Nu tycker jag debatten gått vidare. Det är inte längre en fråga om huruvida EU och Nato riskerar att duplicera varandra, utan det handlar nu snarare om hur de här organisationerna kan stötta varandra att göra det de tycker är bäst  sa Malena Britz, och fortsatte:
 
– Jag tycker att synen på organisationerna och relationen till varandra har förändrats nu och att det är en viktig utgångspunkt för vidare samarbete. Här finns det vissa frågor som EU kan göra och som Nato inte kan göra, samtidigt som det är Nato som har mycket av den militära styrkan om man ska vara lite krass.
 
Fredrik Löjdquist, chef över Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet påpekade att i förhållande till Ukraina har Nato medvetet undvikit att agera under Nato-flagg eftersom de inte vill att det ska uppfattas som en konflikt mellan Ryssland och Nato.

– Här har EU visat sig vara påhittiga och flexibla och har bland annat använt European Peace Facility (EPF) och olika ammunitionsleveranslösningar. EU har klivit fram både med ekonomiska muskler och använt de resurser som finns och omfördelar pengar mellan länderna. EU har i realiteten tagit väldigt stora steg och klivit fram när det gäller militär säkerhet och stödet till Ukraina, sa Fredrik Löjdquist.

Sveriges ordförandeskap i EU tar slut den 30 juni. Det är många frågor som ligger på unionens bord och som måste balanseras framåt. Malena Britz sa under seminariet att det inte handlar om tid eller prioriteringar, utan för att balansera alla frågor behöver olika politikområden dra nytta av varandra.
 
– Redan innan invasionen av Ukraina var EU-kommissionen inne på att EU borde vara en geopolitisk aktör eftersom frågor om försvar och säkerhet har bäring. Har vi en god teknologisk innovation och en stark försvarsindustriell bas i Europa som kommissionen har pratat om, göder det även andra industrier och innovationer. Det är frågor som hänger ihop, sa Malena Britz.
 
När försvarsbudgeterna höjs och det sker en ökad militär uppbyggnad i de flesta europeiska länder ställer det krav på hur man ska använda skattepengarna på bästa sätt och att ha en god ekonomi inom EU.

– Om det inte bara är tillfälliga ekonomiska chocker som sker, utan att det blir en lite längre lågkonjunktur, handlar det jättemycket om att använda skattebetalarnas medel på bästa sätt. Då måste man bli bättre när det gäller försvars- och industrifrågor och när det gäller gemensam upphandling av vapen. Det här har pågått och kommissionen har tryckt på det under en ganska lång tid men medlemsländerna har hållit emot ganska mycket eftersom det inte har setts som de traditionella kärnområdena, sa Malena Britz.