Experten: Samarbete mellan näringsliv och polis kan minska brottsligheten
– Det skulle gynna alla typer av företag samt de svenska myndigheter som ansvarar för brottsbekämpning och allmän trygghet och säkerhet.

Den ökande brottsligheten och otryggheten i samhället drabbar både privatpersoner och företag hårt. Flera Status Sthlm-undersökningar Stockholms Handelskammares näringslivspanel, vittnar om att trygghets- och säkerhetsfrågan blivit en av näringslivets mest prioriterade frågor. Stölder, hot, våld, cyberbrott och organiserad brottslighet kostar inte bara pengar, utan även ett enormt lidande för dem som utsätts.
Frågan om trygghet och säkerhet är ett av Stockholms Handelskammares näringspolitiska fokusområden. Liksom förra året kommer den bland annat att lyftas i en rad seminarier under året.
– Näringslivet ställer krav på att den här negativa trenden vänds, men vi vill också vara med och bidra – vara en del av lösningen på problemen. Vi ser att många företag vill engagera sig i det brottsförebyggande arbetet, men näringslivet ses ännu inte som den starka förändringskraft som den verkligen kan vara – och som den är i så många andra samhällsfrågor. Varför bjuder inte beslutsfattare och myndigheter in näringslivet till kunskapsutbyten och planeringsmöten? undrar Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

”Under våra seminarier i år kommer vi att samla politiker, företagsrepresentanter, akademiker och myndigheter för att på så sätt skapa en arena för ett överbryggande samarbete. För att få bukt med den ökande brottsligheten måste man både involvera och lyssna på näringslivet.”
Brottsligheten ger ekonomiska konsekvenser
Under hösten 2023 kommer en delegation från Stockholms Handelskammare att resa till USA för att fördjupa sig i de framgångsrika brottbekämpningsmetoder som polisen i New York, New Jersey och Washington DC har använt sig av. Det är ett återbesök till den polisdelegation som våren 2022 besökte Stockholms Handelskammare för att bland annat diskutera desinformation, cybersäkerhet och näringslivets bidrag till minskad brottslighet.
– Flera studier har visat att brottslighet har en negativ inverkan på ekonomisk tillväxt och utveckling. Brottsligheten ökar otryggheten, skapar oordning och kan till slut leda till spänningar som ger allvarliga ekonomiska konsekvenser. En studie av Folorunsho och Rufus (2017) visade att en ökad brottsfrekvens påverkar företagsetableringar. Om samhället i stort upplever att brottsligheten ökar kan det driva bort investeringar och på så sätt hämma den ekonomiska utvecklingen, sa Paul Goldenberg under polisdelegationens Stockholmsbesök förra våren.
Paul Goldenberg, före detta amerikansk polis och hemlig agent, är numera vd för Cardinal Point Strategies, ett strategiskt rådgivande konsultföretag som specialiserar sig på nationell säkerhet, underrättelseverksamhet, brottsbekämpning och allmän säkerhet. Han är även chefspolitisk rådgivare till Rutgers Miller Center för polisarbete och har arbetat för U.S. Department of Homeland Security's Advisory Council-arbetsgrupp för inhemsk terrorism.
Kan leda till politisk påverkan
En ökande kriminalitet kan inte bara påverka näringslivsetableringar och ekonomisk utveckling negativt, det kan också leda till att invånare ändrar hur, när och var de rör sig ute i samhället.
– Om det civila samhället upplever en ökad otrygghet kan det leda till att de börjar ifrågasätta regeringens förmåga att ge skydd mot kriminella gäng, extremister och utländska aktörer. Det kan också göra att privatpersoner börjar anpassa vad de ska göra och när utifrån sin känsla av trygghet och säkerhet, sa Paul Goldenberg.
Om människor i civilsamhället känner sig begränsade i hur de kan leva sina liv och inte känner stöd från politiken kan det möjliggöra för kriminella grupper att manipulera samhället för att kunna uppnå sina strategiska mål.
– I demokratiska samhällen har allmänheten vetorätt, vilket direkt eller indirekt påverkar resultaten av politiska processer. Beslutsfattare som inte uppfyller väljarnas förväntningar kan antingen tvingas bort från sina ämbeten nästa mandatperiod eller tvingas avgå på grund av att de tappat allmänhetens förtroende – något som kan observeras genom storskaliga demonstrationer, ogynnsamma opinionsmätningar eller folkomröstningsresultat, sa Paul Goldenberg, och fortsatte:
– Kriminella gäng, organiserade brottsgrupper och terroristorganisationer har dessa demokratiska processer i åtanke när de planerar sina attacker. De inser att om deras handlingar leder till att det civila samhället mobiliserar sig för att sätta press på den svenska regeringen att ändra sin politik eller sina ståndpunkter, så skulle de verkligen kunna åtnjuta befogenheterna av att sätta agendan för ett demokratiskt samhälle. Sammanfattningsvis är terrorism, organiserad brottslighet och riktat våld som härrör från gäng en form av psykologisk krigföring med det yttersta målet att terrorisera människor i en sådan utsträckning att det resulterar i någon form av beteendeförändring.
Vill se samarbete mellan politiken, näringslivet och myndigheter
Om Paul Goldenberg var rådgivare till svenska politiker skulle han fokusera på att skapa ett robust offentlig-privat samarbete (så kallat Public Private Partnership), som syftar till att dela information och identifiera utmaningar samt händelser som kräver ett utökat samarbete.
– Det skulle gynna alla typer av företag samt de svenska myndigheter som ansvarar för brottsbekämpning och allmän trygghet och säkerhet, säger han.

”Jag skulle också satsa på forskning. Det bedrivs mycket forskning om svensk polisverksamhet, men väldigt lite om hur man bygger partnerskap med den privata sektorn och i synnerhet näringslivet. Svensk polis och den privata sektorn behöver bättre förståelse för varför och hur man samarbetar på bästa sätt. För att säkerställa oberoende och opartiska studier skulle forskningen behöva samfinansieras av myndigheter, föreningar och företag.”
Paul Goldenbergs fem råd för ett framgångsrikt samarbete och informationsutbyte mellan näringslivet och Polismyndigheten
1. Genomför en större studie av offentlig-privata relationer i USA och Europa, inklusive demografiska, ekonomiska och övriga relaterade åtgärder.
2. Studera partnerskap mellan polis och privata säkerhetsaktörer i andra länder, till exempel USA, Storbritannien, Irland och Israel.
3. Sammankalla en grupp relevanta intressenter och regeringsrepresentanter för att utveckla en process för att i rätt tid släppa information om hot från terrorism, kriminalitet, desinformation och allmän oordning. Samarbetspartners i forskningen bör vara den nationella underrättelsetjänsten, MSB med flera, svensk polis och föreningar samt privata företagsorganisationer och föreningar.
4. Forska kring de bästa metoderna för hur svensk polis, privata säkerhetsaktörer och Stockholms Handelskammare kan samarbeta för att motverka brott, desinformation och terrorism, cyberattacker och attacker med nya eller militärklassade vapen.
5. Lär polischefer om vilka resurser som finns i den privata sektorn. Många av dessa chefer inser inte betydelsen av att dela information med säkerhetschefer på företag eller med den privata sektorns stora expertis inom bland annat datasäkerhet, fysisk säkerhet, utredningar och riskbedömningar. Polischefer kan också vara omedvetna om riskerna som företag står inför, såsom våldsamma demonstranter, stölder av insiders eller utomstående, ständiga försök till datorintrång och våld på arbetsplatsen.