English en
Seminarium om framtidens arbetsplats på Stockholms Handelskammare
Från vänster: Robert Petersson, vd för Kinnarps, Håkan Jeppsson, vd för Convendum, Norbert Adamek, Head of corporate real estate på H&M Group, Cissi Elwin, vd för Chefakademin och Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms Handelskammare. Foto: Stockholms Handelskammare

Experter om morgondagens arbetsliv, ledarskap och kompetensförsörjning

Vilka insikter om det nya arbetslivet mynnade pandemins anpassningar ut i? Hur ser företagen och medarbetarna numera på arbetsfrågor som kompetensförsörjning, utveckling av medarbetare, hälsa och ledarskap? Det diskuterades på Stockholms Handelskammares seminarium ”What’s Next: Future of work”.

I syfte att nyansera den omdiskuterade frågan kring hemarbete kontra kontorsarbete har Stockholms Handelskammare tillsammans med Novus tagit fram rapporten ”Future of work”. Rapporten presenterades under seminariet och därefter följde en paneldiskussion med representanter från flera berörda branscher där Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms Handelskammare, modererade.  

LÄS ÄVEN: Rapporten ”Future of work” om framtidens arbetsliv

Stockholms Handelskammare är och har varit en aktiv röst i diskussionen om morgondagens arbetsliv. Frågan engagerar och gäckar medlemsföretagen på flera sätt.

– Morgondagens arbetsliv är tätt kopplad till kompetensförsörjning, utveckling av unga medarbetare, hälsa och ledarskap. Stockholms Handelskammares ingång i frågan är också kopplingen mellan hur mycket tid vi spenderar på våra arbetsplatser i Stockholm och stadens funktionssätt i övrigt, sa Daniella Waldfogel vid seminariets inledning.

Hybridarbete kräver nytt ledarskap

I den nuvarande fasen som arbetslivet befinner sig i är hybridarbetet något som ofta lyfts som det nya normala. Cissi Elwin, vd för Chefakademin, lyfte frågan om vad det nya ledarskapet innebär i och med hybridarbetet, där arbete på plats på kontoret kombineras med arbete på distans.

– Det är ett nytt slags ledarskap som har behövt kliva fram och som handlar om att fokusera på ”vad är det för uppgifter du har?”. På många arbetsplatser i dag är medarbetare så specialiserade att det inte finns 18 stycken som kan göra just din arbetsuppgift, och om du inte gör ditt jobb kommer det att märkas. Fokuserar man på arbetsuppgiften och vad det är som ska utföras spelar det mindre roll om du sitter på den här stolen eller på en annan stol. Det viktiga är att mäta vad det är som görs, sa Cissi Elwin, och fortsatte:

– Sedan behöver man titta på vad just du behöver för att kunna utföra dina arbetsuppgifter? Hur ska det bli så bra som möjligt för just dig? Svaret på det skiljer sig. Det kommer inte att finnas en lösning som passar för alla medarbetare, utan vi kommer att behöva jobba med flera olika typer av lösningar. Det nya ledarskapet handlar om att du fullt ut har delegerat, att du har tillit till dina medarbetare och att du väldigt ofta checkar av med dem kring arbetsuppgifter och eventuella hinder.

Co-working – det nya sättet att arbeta?

Co-working var i ropet redan innan pandemin och de senaste åren har trenden etablerats och tycks vara här för att stanna. Pandemin har sedan fått affärsidén att utvecklas ytterligare. Något som Håkan Jeppsson, vd på Convendum, lyfte under panelsamtalet.

– Nu ser vi en demokratisering och liberalisering där medarbetarna får mer frihet och arbetsgivarna kliar sig i huvudet och undrar hur de ska leda arbetet. Det är uppenbart att hybridarbetet är här för att stanna. Stämpelklockan är död, en gång för alla. Kontoret som har varit en konstant i 60 år och levt i en statisk miljö kan man nu dela in i fyra olika delar: kontoret, bostaden, rummet och det digitala rummet. Vad jag menar med ”rummet” är co-working, men det kan också vara publika ytor i samhället som hotell eller kaféer, men inte hemma i privatlivet, sa Håkan Jeppsson, och fortsatte:

– Vi har haft lite tur med timingen och kanske en gnutta skicklighet, men nu har förändringen verkligen skett. Pandemin har gett en knuff framåt som motsvarar tre till fem år där vi ser en transformation från den klassiska typen av kontor till en variant som bygger mer på variation, större flexibilitet och flera olika platser. Jag tror personligen att man framöver kommer att sanera sina huvudkontor och släppa föreställningen om att man ska ha ett hus och en plats utan i stället komplettera med att medarbetarna, när de väljer själva, kan sprida sig över sin marknad och sin stad.

Kontorets anpassningar och funktion i arbetslivet

Robert Petersson, vd på Kinnarps, lyfte kontorets utformning och egentliga funktion kopplat till det nya arbetslivet, och den roll arbetsplatsen spelar när det kommer till företagskultur och känslan av community.

– Man ska vara där man gör mest nytta. Vi ser två tydliga trender. En är hybridmötesrum där man kan ha möten med varandra via dator, något som vi ser att det finns skäl att utveckla ytterligare eftersom man sparar in på resor. Den andra trenden är på kontoret, att se till att vi återskapar koncentrationsytor för då kommer det att vara även väl så effektivt att göra det arbete som kräver fokus på plats på jobbet, sa Robert Petersson.

Företagens anpassningar till det nya arbetslivet

Efter åren av hemarbete har fler och fler kontorsarbetare återvänt till sina arbetsplatser. För att få till en välfungerande återgång till kontoret har företagen behövt göra successiva anpassningar. På H&M Group löste man återgången genom att dels gå ut med kommunikation till medarbetarna, dels genom att göra hundratals djupintervjuer med medarbetare och därefter bygga om kontoren till en aktivitetsbaserad miljö.

– Vi har märkt att de grupperingar som har en tydlig hemvist och som har fått till arbetet med att chefer och individer i grupperna har en gemensam strävan och gemensamma riktlinjer för när de är på kontoret anser sig ha en högre produktivitet. Detta jämfört med dem som känner sig lite vilsna och medger att de inte har bestämt hur och var de ska sitta i den aktivitetsbaserade miljön, sa Norbert Adamek, Head of corporate real estate på H&M Group, och fortsatte:

– Jag tror att det är väldigt viktigt att inte släppa den här frågan. Vi gick under hösten ut med en policy om fyra dagars närvaro på kontoret och det blev ett ramaskri. Det har nu lagt sig något. Vi var väldigt tydliga med varför, det är superviktigt att man förklarar för sina medarbetare varför man gör det här. Vi gick ut med det eftersom vi ser en högre grad av produktivitet och engagemang, samt tror att vi gör mest nytta, när vi ses fysiskt. När man förklarat varför är det viktigt att kommunicera hur. Vi hade cirka 70 procents fysisk närvaro innan covid-19 och har cirka 50 procents närvaro i dag. Har man inte tydlighet i när och var man ses på kontoret kommer man att missa varandra och därmed poängen med att jobba på plats.

Sthlm identity

What’s Next:

What’s Next: är Stockholms Handelskammares serie av nedslag inom trender och förändringar i staden. Under våren 2023 anordnas en rad event och seminarium som lyfter hur utvecklingen ser ut framåt.

Uppdaterat september 4, 2023 Publicerat 15 februari 2023