Experternas framtidsspaningar för 2023
Vad händer i ekonomin, kulturen, under Sveriges EU-ordförandeskap och hur påverkas Sverige av omvärlden? Läs flera experters framtidsspaningar kring vad som händer med och i Stockholm, Uppsala och Sverige under 2023.
Under Stockholms Handelskammares evenemang Uppsalafrukosten och Stockholmslunchen, som båda genomfördes i mitten av januari, delade flera experter inom områden som ekonomi, kultur, det svenska EU-ordförandeskapet, teknik och näringslivet med sig av några spaningar inför 2023.
Kriget i Ukraina fortsätter att påverka det ekonomiska läget med ökade råvarupriser, energipriser och matpriser, som påverkar både hushållen och de offentliga utgifterna.
– Under 2022 har tillväxten och arbetsmarknaden hållits uppe, men ser man till de mjuka faktorerna som hushållens och företagens förväntningar på ekonomin så kan vi förvänta oss en negativ tillväxt under 2023, sa Jens Magnusson, chefekonom på SEB, under sitt anförande på Uppsalafrukosten.
Prioriterade områden enligt Amerikas förenta staters ambassadör
Amerikas förenta staters ambassadör Erik D. Ramanathan deltog på Stockholmslunchen och berättade om tre, för honom, prioriterade områden: säkerhet, gränsöverskridande samarbeten kring klimatet och företagsamhet.
Mot bakgrund av en orolig omvärld lyfte Erik D. Ramanathan vikten av att hålla fast vid Sveriges värderingar gällande frihet och mänskliga rättigheter, där frihandel, fri press och åsiktsfrihet värnas. Med en omvärld som är märkt av kriser är det viktigt att inte släppa fokus på de långsiktiga ambitionerna, som att uppnå klimatmålen. USA:s president, Joe Biden, har i denna anda presenterat en rad satsningar på klimatområdet.
– Vi ska klara både jobben och klimatet, sa Erik D. Ramanathan, och fortsatte:
– Det finns ingen motsättning. Den gröna omställningen är snarare en möjlighet för ny grön industri, en ambition och möjlighet som USA delar med EU.
Fokus på det svenska ordförandeskapet i EU under 2023
EU, där Sverige för sex månader framåt har tagit över ordförandeklubban, förväntas ro i hamn EU:s klimatpaket ”Fit for 55”. Annika Ström Melin, journalist och EU-expert, sa under sitt anförande vid Uppsalafrukosten att även om det ligger mycket på bordet när det kommer till lagstiftning, har kriget tvingat EU att tänka nytt kring många frågor.
– På kort sikt berör det energiförsörjningen och frågan om en gemensam upphandling när det kommer till försvarsmateriel. På längre sikt är frågan om EU:s utvidgning och storlek aktuell. Ukraina vill förhandla om medlemskap och är tillsammans med flera länder på västra Balkan kandidatländer. Ytterligare en högaktuell fråga för EU är inställningen till handel och egen produktion. När både Kina och USA tar initiativ för att stötta egen produktion blir frågan även aktuell inom EU-samarbetet. ”Buy European” är nu ett initiativ som lyfts fram, sa Annika Ström Melin.
Så kan näringslivet bidra till att lösa samhällets utmaningar
Att lösa samhällets utmaningar sker bäst i samarbete mellan politiken, näringslivet, akademin och civilsamhället. Fredrik Hillelson, vd och grundare av Novare samt en av initiativtagarna till Beredskapslyftet, som startade i mars 2020 när coronapandemin bröt ut, lyfte under Stockholmslunchen vikten av samarbete mellan näringslivet och politiken.
– Framgångsfaktorn är att tänka pilotprojekt och småskalighet, lite som en startup. Politiken, tillsammans med näringslivet, har mycket att vinna på att i större utsträckning våga prova, utvärdera och skala upp i stället för att sätta ambitiösa mål och långsiktiga planer, sa Fredrik Hillelson.
Sverige behöver anpassa sitt energisystem
Energikrisen är en av våra stora utmaningar för 2023 och för en lång tid framåt. Stefan Jansson, vd för Polarium, gästade Stockholmslunchen och pekade på möjligheten att lagra el som en lösning inför att elbehovet kommer att fördubblas fram till 2050.
– Med den elektrifiering som pågår, och behovet av fossilfri el, behöver Sverige anpassa energisystemet till en elproduktion som inte är konstant, sa Stefan Jansson.
Även SkiStars vd, Stefan Sjöstrand, pratade om hur klimatomställningen kopplar till deras nya hållbarhetsstrategi och en utredning de gjort med bland annat SMHI.
– Den kom fram till att våra destinationer ligger på en plats som rent krasst kan vara till fördel för oss och för svensk turism ur ett långsiktigt perspektiv eftersom mycket pekar på att vi kommer att få både kortare, och förskjutna, vintrar. Därför investerar vi nu i olika bolag, bland annat ett bolag som tillverkar eldrivna snöskotrar samt investerar en hel del i snösäkringssystem som är automatiserade. Detta för att säkerställa att vi både får vita jular och att den svenska skidturismen kan fortsätta, sa Stefan Sjöstrand.
Näringslivet spelar en viktig roll för Stockholm
Näringslivet spelar en stor roll för Sverige och Stockholmsregionen. Aida Hadzialic, finansregionråd (S) för Region Stockholm, gästade Stockholmslunchen och lyfte fram betydelsen av en näringspolitik för regionens nya styre – S, MP och C.
– Jag vill arbeta mer strategiskt med näringslivet för att koppla grepp om tillväxtfrågorna, och därför kommer jag bjuda in till ett näringslivsråd. Det kommer att bidra med kunskap om vad regionen kan göra – men också med insikter om vad vi kan göra för att stärka näringslivet, sa Aida Hadzialic.
Både Aida Hadzialic och Christofer Fjellner (M), oppositionsråd i Stockholms stad, pekade under Stockholmslunchen ut de prioriterade frågorna för staden. Stadbyggnadsfrågor, stadens attraktivitet – både för företag och medborgare – och trygghetsfrågorna lyftes fram som centrala områden.
För regionen och det nya mittenstyret kommer kärnverksamheterna att prioriteras med ett stort fokus på en ändamålsenlig och mer effektiv styrning. I arbetet med att öka stadens attraktivitet blir tillgängligheten till huvudstaden viktig, och Aida Hadzialic vill därför se ett ökat fokus på Arlanda som en konkurrenskraftig flygplats i Stockholmsregionen.
”Jag är en stor vän av svenskt flyg och jag ser gärna att Arlanda blir det ledande flygnavet i Nordeuropa. Jag tycker verkligen att vi behöver sätta hårt mot hårt, framför allt mot Köpenhamn. Vi ska vara störst och bäst, så jag ämnar lyfta fram de här frågorna och kommer att ha det direkt under mitt ansvar i regionstyrelsen.”
Aida Hadzialic, finansregionråd (S), Region Stockholm.
Bostäder, infrastruktur och trygghet – Stockholms utmaningar
För oppositionen i stadshuset blir det faktum att fler människor väljer att flytta från staden än till staden en viktig fråga. För att vända den negativa trenden menar Christofer Fjellner, oppositionsråd, att man måste anpassa nybyggnationen.
– Vi borde räkna sängplatser snarare än ytterdörrar, och satsa på större lägenheter och stadsradhus, samtidigt som vi värnar om grönytorna. Vi ska ha högt ställda byggmål, men vi måste fundera på vad vi bygger och var vi bygger, sa Christofer Fjellner, och fortsatte:
– Jag tror även att trafikfrågan är en utmaning. Det finns en jättekonflikt i Stockholm, i politiken, som jag ibland tycker känns 90-talsmässig och där man ställer cykeln mot bilen. Att i dag säga att vi till varje pris måste ha färre bilar, när snart nästan varje bil går på el, tror jag gör det svårare.
Den tredje punkten som Christofer Fjellner tog upp som prioriterad är den högaktuella trygghetsfrågan, som han menade inte bara är en medborgarfråga utan även en fråga för företagsklimatet, attraktiviteten och konkurrenskraften:
– Jag kommer inte att vara en hejarklack till regeringen utan förväntar mig att den levererar det de har gått till val på. För mig är det viktigt att skapa trygghet i Stockholm, för stockholmarnas skull, genom att bland annat satsa på fler poliser. Men jag kommer också att vara en nagel i ögat på majoriteten i Stockholms stad. Jag blir oroad när man kraftigt minskar antalet ordningsvakter – som vi haft i brist på poliser – samt antalet mobila trygghetsteam. Förebyggande insatser hjälper på lång sikt, men det krävs också insatser här och nu. Det krävs att regeringen gör det de ska och att staden täcker upp med egna trygghetsskapande insatser på platser där man ännu inte har hunnit få någon hjälp.
Kultursektorns roll i staden och näringslivet
Under Uppsalafrukosten sammanfattade Mathias Sundin, grundare av Warp Institute och vd för Warp News, nästa års tekniksprång med två ord: artificiell intelligens, AI.
– AI-boten ChatGPT har redan prövats av både kultursektorn och näringslivet. Tekniken kommer att bidra till en mer kreativ användning av texter, och snart kommer ljud och bild att bli tillgängliga. Det gör oss inte bara mer kreativa utan kan kapa ledtider i näringslivet. Genom maskininlärning har vi nu kartlagt 200 000 000 proteiner, att jämföra med utgångsläget för två år sedan, då vi hade vetskap om 200 000 olika proteiner, berättade Mathias Sundin.
