Experternas spaningar: det här präglar hösten 2026
Världsekonomin ljusnar, men osäkerheten består. Inför hösten samlade Stockholms Handelskammare experter för att spana på några av de frågor som kan få störst betydelse för Sverige och näringslivet – från valet 2026 och bostadsmarknaden till geopolitik, USA och Europas energiförsörjning.
Sommaren 2026 har präglats av ett ovanligt intensivt omvärldsläge. Krigen i Ukraina och Mellanöstern fortsätter att påverka säkerhet, handel och energimarknader, samtidigt som klimatrelaterade extremväder och den svenska valrörelsen sätter ytterligare frågor på agendan. Mot den bakgrunden samlade Stockholms Handelskammare experter för att diskutera vilka utvecklingar som kan få störst betydelse för Sverige och näringslivet under den kommande tiden.
Samtalet modererades av Tomas Stavbom, regionchef Uppsala på Stockholms Handelskammare.
Global ekonomi: återhämtning med stora risker
Lena Sellgren, Chief Economist, Business Sweden
Den globala ekonomin visar tecken på återhämtning efter en svag period. Europas tillverkningsindustri och tjänstesektor växer igen, Tyskland stärks genom investeringar i bland annat infrastruktur, energi och försvar och även svensk ekonomi har fått tydligare fart.
Samtidigt är osäkerheten fortsatt stor. Konflikten i Mellanöstern påverkar transporter, leveranskedjor och energipriser, och Europa är särskilt sårbart genom sitt beroende av importerad energi. I Sverige syns däremot flera ljuspunkter, med ökad konsumtion, en starkare bostadsmarknad och högre kreditgivning.
Lena Sellgrens bedömning är därför försiktigt positiv: utvecklingen går mot bättre tider, men företag behöver vara beredda på snabba förändringar. Geopolitik, handelspolitik och energimarknaden är fortsatt några av de största riskerna.
Valet 2026 kan rita om den politiska kartan
Carl Bergkvist, näringspolitisk chef, Stockholms Handelskammare
Riksdagsvalet 2026 kan bli ovanligt på flera sätt. Ett parti riskerar att falla ur riksdagen samtidigt som inget av dagens block självklart ser ut att kunna samla tillräckligt stöd för att regera på egen hand.
Carl Bergkvists huvudscenario är att Socialdemokraterna först får försöka bilda regering. En bredare mittenlösning med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och eventuellt Kristdemokraterna framstår då som ett möjligt alternativ.
Det skulle i förlängningen kunna förändra den blockpolitik som länge präglat svensk politik. I stället kan tre tydligare maktpoler växa fram: ett vänsterblock, en politisk mitten och ett M/SD-block. I ett sådant läge kan Sverigedemokraterna få en starkare roll som Socialdemokraternas främsta oppositionsmotståndare, samtidigt som Moderaterna får kämpa för att behålla sin position.
Bostadsmarknaden vänder – med Stockholm i täten
Carola Lavén, vd, Ikano Bostad
Efter flera tuffa år börjar bostadsmarknaden visa tecken på återhämtning. Sedan 2022 har högre räntor, inflation och stigande byggkostnader pressat bostadsbyggandet, samtidigt som hushållens betalningsförmåga inte ökat i samma takt.
Nu syns flera förbättringar. Reallönerna stiger, konsumenternas framtidstro stärks och bostadspriserna utvecklas starkare i huvudstadsregionen än på många andra håll.
Carola Lavén räknar dock inte med någon snabb byggboom. Återhämtningen väntas bli gradvis, med Stockholm som draglok men med stora skillnader mellan olika kommuner. Kompetensbrist är inte ett akut problem i dag, men kan bli det om lågkonjunkturen blir långvarig och kompetens lämnar sektorn.
Volatilitet är den nya spelplanen
Jens Mattsson, generaldirektör, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Den globala osäkerheten har gått från att vara ett tillfälligt tillstånd till att bli en mer permanent del av omvärlden. Kriget i Ukraina fortsätter, Mellanöstern är instabilt och relationerna mellan världens stormakter förändras snabbt.
Jens Mattsson beskriver en världsordning där den regelbaserade ordningen försvagas och där makt, ekonomi och teknologi blir allt viktigare verktyg för inflytande. Förändringarna är strukturella och kommer inte att försvinna bara för att enskilda ledare byts ut.
Sverige bör därför inte hoppas på en återgång till det gamla läget, utan anpassa sig genom ett fördjupat samarbete inom EU och Nato. Samtidigt har Sverige flera styrkor att bygga vidare på: starka statsfinanser, hög innovationskraft, naturresurser och ett starkt internationellt anseende.
USA demokrati pressas – men institutionerna står emot
Emma Ricknell, statsvetare och demokratiforskare, Linnéuniversitetet
Donald Trump fortsätter att utmana demokratiska normer i USA genom att ifrågasätta bland annat valresultat, myndigheter och medier. Samtidigt betonar Emma Ricknell att de amerikanska institutionerna fortsatt visar motståndskraft.
Domstolar och delstater har på flera områden begränsat presidentmakten och demokratiska institutioner fortsätter att fungera. Problemen i USA är dessutom större och äldre än Donald Trump som person, och bottnar i mer långvariga strukturella utmaningar.
Mellanårsvalet 2026 blir därför en viktig temperaturmätare inför presidentvalet 2028. En central fråga blir om Demokraterna kan formulera ett attraktivt alternativ till Trump och om fler kritiska röster inom Republikanerna vågar träda fram.
Energin avgör Europas konkurrenskraft
Jakob Tellgren, vd, IKEM
Energi har blivit betydligt mer än en industri- och klimatfråga. I dag handlar den i hög grad också om geopolitik, säkerhet och konkurrenskraft.
Svensk och europeisk industri har drabbats av en dubbel kostnadschock när både energi och råvaror blivit dyrare. Det påverkar inte bara dagens produktion, utan också var framtidens investeringar hamnar. Europa riskerar att tappa investeringar till USA och Kina om kostnaderna förblir höga och villkoren osäkra.
Jakob Tellgrens budskap är att Sverige inte kan påverka oljepriset eller konflikterna i omvärlden, men däremot våra egna förutsättningar. Fossilfri energi, stabila spelregler och minskad politisk osäkerhet är avgörande för att företag ska våga investera långsiktigt. Den gröna omställningen är därmed inte bara en klimatfråga, utan också en affärsmässig nödvändighet.
Försiktig optimism i en mer osäker värld
Trots att experterna spanade inom olika områden återkom tre tydliga teman: försiktig optimism i ekonomin, ökad geopolitisk osäkerhet och ett växande behov av långsiktiga och förutsägbara spelregler.
Både globalt och i Sverige finns tecken på återhämtning. Samtidigt påverkar konflikter, energifrågor och stormaktsrivalitet allt från företagens investeringar till svensk politik.
Som Tomas Stavbom från Stockholms Handelskammare konstaterade i seminariets avslutning avgörs Sveriges framtid i hög grad av de beslut som fattas i dag – inom såväl politiken som näringslivet.
