Finansmarknadsministern, ekonomer och näringslivet: Så är läget i svensk ekonomi

Sveriges ekonomi skakar i takt med påfallande hög inflation och kraftigt stigande räntor. Som en del av satsningen i att ta ett samlat grepp kring konjunkturläget, ekonomin och vad som väntar hushåll och företag under kommande år, anordnade Stockholms Handelskammare ett seminarium på temat ”Konjunkturen, den finansiella stabiliteten och läget på bostadsmarknaden”, där finansmarknadsministern, ekonomer och företrädare för det svenska näringslivet fick ge sin syn på saken. 

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) inledde seminariet med att hålla en presentation kring hur han ser på det ekonomiska läget. Han pratade om det faktum att Sverige nu befinner sig i en ny ekonomisk miljö, till följd av det senaste årets extremt höga inflation och stigande styrräntor i Sverige och i omvärlden.  

– Om man ska konstatera någonting är det att ekonomin pulserar och trendar fram och tillbaka. Att det skulle bli en justering av räntorna och att inflationen skulle komma tillbaka i ekonomin var vi många som talade om tidigt, sa Niklas Wykman. 

Han pekade också på att Sverige ur ett finansiellt perspektiv är starkt och väl rustat, liksom många av de svenska hushållen, men att hushållens höga skuldsättning samtidigt innebär en risk mot den finansiella stabiliteten. 

– Vi har robusta banker med stora marginaler och god lönsamhet. Vi har en privatsparmarknad som engagerar nästan alla svenska hushåll och väldigt många deltar i allt från fondsparande till aktiesparande. Hushållen har på så sätt också en motståndskraft och en delaktighet som är bra. Sverige är väl rustat, vi har goda förutsättningar och vi kan ta oss igenom eventuella bekymmer, sa Niklas Wykman, och fortsatte: 

– Sedan finns det svagheter och risker i detta. Den höga skuldsättningen bland hushållen är en av dem, företagens skuldsättning är en annan, liksom exponering av olika privatlån med stigande räntor. I grunden finns styrka, stabilitet och motståndskraft i Sverige, men dessa utmanas också av starka krafter och en del problem, så som hög skuldsättning, och då får man ha ögonen på de problemen. 

Utmaningar inom byggbranschen 2023

I den efterföljande paneldiskussionen deltog Johanna Norberg, vd på Danske Bank Sverige, Robert Boije, chefsekonom på SBAB, Peter Gerlach, ekonom hos LO och Daniel Kjørberg Siraj, koncernchef på OBOS. 

OBOS är i grunden ett norskt medlemsägt byggbolag med en halv miljon medlemmar. I Sverige finns bolaget som bland annat Myresjöhus och SmålandsVillan, men de är också storägare i NCC och Veidekke. Företagets vd och koncernchef, Daniel Kjørberg Siraj, deltog i panelen och lyfte utmaningarna inom byggbranschen.  

Branschen går sämre, men Daniel Kjørberg Siraj jämförde dagens dåliga ekonomiska läge med finanskrisen 2008 och menade att den svenska byggbranschen i nuläget inte befinner sig där. 

Han pekade samtidigt på vikten av att regeringen har koll på och hanterar det ekonomiska läget samt ingjuter trygghet hos de svenska hushållen. 

– Just nu upplever många att det är en osäker tid och då väljer många hushåll att ta ett steg tillbaka. Det här är något som regeringen behöver hantera. När tryggheten kommer tillbaka och människor på nytt börjar våga tro på framtiden, då kommer bostadsmarknaden tillbaka igen – men det kan ta tid.  

Majoritet av bolånetagare kan klara höjningar

SBAB:s chefsekonom Robert Boije fick frågan om vilka de stora riskerna är för den finansiella stabiliteten och om svenskarna bör vara oroliga.  

– Drabbas vi av en rad olyckliga omständigheter på en och samma gång kan man aldrig vara säker på att vi inte får stora problem. Samtidigt är det alldeles för stort fokus på de risker som man menar har funnits, särskilt kring bostadslånen. Finansinspektionen har i sina bolånerapporter och stabilitetsrapporter visat att majoriteten av alla bolånetagare har förmåga att klara ganska stora höjningar av bostadsräntorna. När vi banker beviljar krediter tar vi också höjd för det genom att använda en väl avvägd kalkylränta. Personligen är jag väldigt mycket mer oroad för blancolån, sa Robert Boije. 

En fråga som lyfts aktivt under vintern 2023 är amorteringar, och på senare tid den så kallade amorteringsventilen som öppnar upp för hushåll som har det extra tufft att kunna ansöka om en temporär amorteringspaus. På Danske Bank har amorteringsventilen dock inte utnyttjats av kunderna i den grad som banken förväntat sig. 

– Hos oss är det färre tillfällen där vi får in ansökningar, och också beviljar ansökningar, mot vad vi faktiskt trodde från början. Vi ser ganska mycket styrka ute hos våra hushåll. Något som jag däremot tycker att vi borde adressera är att reglerna som kommer ifrån Finansinspektionen och andra beslutsfattare kring när man kan göra undantag är väldigt luddiga. Det skulle behövas mer tydlighet för när amorteringsventilen ska ges eller inte. I dagsläget leder otydligheten till att bankerna gör olika, sa Johanna Norberg, vd på Danske Bank Sverige. 

Hos LO-kollektivets medlemmar har hushållen det kämpigt. Enligt Peter Gerlach, ekonom hos LO, har 30 procent av medlemmarna i princip inga marginaler och skulle ha svårigheter med att klara en extra utgift på 5 000 kronor under en enskild månad. 

– Ungefär 50 procent av våra medlemmar bor i småhus i Sverige och det är framför allt elkostnaderna som har pressat dem. När vi gör våra typfallskalkyler och tittar på olika delar av kollektivet och kollar på hur de klarar sig, så är det de som bor i småhus och har höga elkostnader som är absolut hårdast klämda, sa Peter Gerlach. 

Höga barriärer till Stockholms bostadsmarknad

På seminariet lyftes också de problem som finns på den svenska bostadsmarknaden och i synnerhet de trösklar som finns till den ägda bostadsmarknaden i Stockholm.  

– Stockholm är i mångt och mycket motorn i svensk ekonomi men här finns ett problem, barriärerna in på bostadsmarknaden i Stockholm är otroligt höga. Det är egentligen bara den högsta kvartilen som har råd att köpa en bostad i Stockholm. Det märker vi när vi ska rekrytera till vår verksamhet i Sverige, jämfört med rekrytering till någon av de andra nordiska huvudstäderna. Här gäller det att försöka skapa en större rörlighet och lyckas sänka trösklarna, sa Johanna Norberg.   

Daniel Kjørberg Siraj underströk också han vikten av att sänka trösklarna till bostadsmarknaden, och hade ett tydligt medskick till politiken:  

– Det handlar i mångt och mycket om att få ner kostnaderna för bostadsbyggandet, och nyttja de goda förutsättningar vi har för industriellt byggande i Sverige. Sedan har vi ett tydligt medskick till regeringen och det är att införa startlånet för förstagångsköpare, något som hjälper de mest utsatta hushållen, sa Daniel Kjørberg Siraj.