Förändringarna som krävs för att skapa hållbara städer

Den här veckan arrangeras FN:s miljökonferens Stockholm+50. Samma vecka riktar även Stockholms Handelskammare strålkastaren mot hållbarhet, sett ur ett stadsperspektiv. Under konferensen Stockholm Sustainability Summit: The city is the solution samlades internationella experter för att tillsammans med flera representanter från näringslivet diskutera hur städer kan bli en del av lösningen i klimatomställningen.

– Städer konsumerar 78 procent av världens energi och står för över 60 procent av världens växthusgasutsläpp men täcker mindre än två procent av jordens yta, säger Lucy Yu.

Hon är vd på det Londonbaserade forskningscentret Centre for Net Zero som arbetar mot klimatförändringarna genom att sammanföra aktörer inom teknik, miljö, ekonomi och politik.

– Att minska utsläppen i städerna är inte bara en utmaning för näringslivet utan även för samhället i stort. Vi kan inte bara förlita oss på näringslivet för att åstadkomma förändringar utan det krävs hjälp från vanliga människor, och de bor till största delen i städer, säger Lucy Yu.

Se Stockholm Sustainability Summit

Framtidens städer är ledare i klimatomställningen

I dag beräknas 55 procent av världens befolkning bo i städer. Till 2050 väntas den siffran stiga till 68 procent.

– Det finns goda skäl att tro att framtidens städer kan leda kampen för klimatomställningen. Till exempel har fler än 700 städer från 53 länder antagit målet om nettonollutsläpp till 2050, säger Lucy Yu, och fortsätter:

– Städer kommer för alltid att kopplas ihop med den industriella revolutionen som lett till de globalt ökande utsläppen, men det finns många anledningar att tro att framtidens städer för alltid kommer att kopplas ihop med den kommande hållbarhetsrevolutionen.

LÄS ÄVEN: Så kan smarta och hållbara städer bidra till den gröna omställningen

Ny teknik och innovationer kan bidra till hållbara städer

En lösning för att göra framtidens städer mer hållbara är att använda ny teknik och innovationer för att bättre utnyttja redan existerande infrastruktur och resurser.

– Det finns flera exempel på hur ny teknik och innovationer, från bland annat startupbolag, ger positiva effekter när det kommer att till exempel anpassa befintliga byggnader till att bli mer miljömässigt hållbara. Att stötta startups och sträva mot en värld av nya innovationer kan vara positivt för att världens städer ska bli en del av klimatomställningen, säger Lucy Yu.

Människors perspektiv behöver komma först i förändringsarbetet

Helle Søholt, vd och medgrundare till arkitektbyrån Gehl i Köpenhamn, är en välkänd internationell ledare inom arkitektur och urban design. I arbetet som rådgivare i städers förändrings- och planarbete har företaget utvecklat en metodik där de kalkylerar och samlar in public live data. Metoden gör att de har möjlighet att jämföra städer med varandra, något som är användbart när de sätter upp hållbara mål i städernas förändringsarbete.

– I vårt arbete börjar vi alltid med att sätta människornas perspektiv först. Om vi ska lyckas skapa en förändring i hur vi transporterar oss, hur vi lever, eller vilka typer av mat som vi äter måste vi först förstå människors beteende i det vardagliga livet, säger Helle Søholt.

Genom att studera detta menar Helle Søholt att det på ett smartare sätt går att se hur designlösningarna i städernas planarbete påverkar människornas vardagsliv på riktigt. 

– Vi behöver förstå vad människor faktiskt gör, snarare än vad de säger och påstår att de gör. För det är två helt olika saker. Det här tänket måste vi ha med oss i dag, oavsett om det handlar om designandet av byggnader eller teknikutveckling, säger Helle Søholt.

Förändrat beteende i arbetslivet

Människors beteende, både under och efter pandemin, har förändrats. Nya arbetssätt har utvecklats, något som arbetsplatser och företag behöver ta höjd för i sitt fortsätta utvecklingsarbete.

– Vi har otroligt mycket data när det kommer till sådant som ekonomisk tillväxt, utsläpp och transporter, men vi vet väldigt lite om hur människor känner. Vad får människor att känna sig bekväma och vad ger dem livskvalité i vardagen? Sådant behöver också mätas, säger Helle Søholt och fortsätter: 

– Jag tror att den här typen av mätningar har blivit ännu viktigare nu efter pandemin. I våra hybrida företag arbetar vi nu överallt. Vi jobbar hemma, på kontoret, på gatan och när vi väntar på tunnelbanan, och det här är inget som kommer att försvinna. Det har blivit ett nytt sätt att arbeta. Så arbetet och ytan som vi ansvarar för som företagsledare har förändrats. Det gör att vi måste tänka bortom väggarna på det traditionella kontoret och i stället tänka på livet som våra medarbetare har möjlighet att leva i samhället som vi alla påverkar.