Hur ser framtiden ut för kollektivtrafiken i Stockholm?

– Vi har tittat på statistik för region Stockholm på timnivå gällande spårbundna resor under vecka ett, två och tre och ser där en tydlig jobba hemma-effekt. Vi ser en puckel på morgonen, den peakar på morgonen och mot eftermiddagen samt kvällen när folk tar sig hem från jobbet. I år och förra året finns det pucklar med ökad rörelse under morgon och kväll, men inte alls i samma utsträckning som innan pandemin.

LÄS MER: Rapport: ”Förändrade vanor efter pandemin”

– I vår omvärld har vi sett hur kollektivtrafiksystem har behövt stänga ner för att man inte klarat att upprätthålla dem under pandemin. Det har vi sett i London, Paris och New York. Men det har vi inte sett i Stockholm. Här har vi sett hur den har kunnat rulla på för full maskin och mer därtill tack vare stora uppoffringar. Inte minst från de som hjälper oss att upprätthålla och köra kollektivtrafiken, våra operatörer och alla deras medarbetare. Detta är något vi ska vara extremt stolta över eftersom det är en prestation som jag inte tror att vi har förmåga att kunna värdesätta.
Vi har också sett styrkan i SL-trafiken. Vi mätte kundnöjdheten under slutet av förra året efter att ha pausat kundnöjdhetsundersökningar under pandemin. Vi kunde då se att stockholmarna har blivit mer nöjda med SL-trafiken, runt 85 procent av resenärerna uppger att de är nöjda eller mycket nöjda. Så snart vi fick lättade restriktioner i höstas strömmade resenärerna till.

– Vi har gjort undersökningar under pandemin för att se folks attityder till kollektivtrafiken. De visar att de flesta som reste kollektivt innan pandemin kommer att komma tillbaka, det är den goda nyheten, men ungefär tio procent av dem kommer vi att få jobba med för att få tillbaka.

– Jag vill slå ett slag för ett nationellt biljettsystem om vi pratar om den öppna järnvägen och kollektivtrafiken – att vi får en vana att i framtiden boka från gemensamma biljettplattformar. Det kommer att spela stor roll, inte minst för mer långväga resenärer där detta kommer att gynna både attraktiviteten och erbjudandet för kunden. Det handlar också om att våga fatta prioriteringsbeslut om hur framtidens stad, region och nation ska se ut för att fortsätta bygga en bra infrastruktur för framtidens resenärer.

LÄS MER: Så påverkas Stockholm av Trafikverkets förslag till nationell plan

– Ska vi få en region som Stockholm att fungera? Ska vi lösa och möta våra klimatmål? Ska vi få en levande stad? Då måste vi resa mer tillsammans på ett smartare sätt. Hur man kommer åt att fler människor kan och vill resa, inte minst sett till de framkomlighetsutmaningar som vi har här i Stockholm? Hur prioriterar vi kollektivtrafikens infrastruktur i den nationella planen, i den lokala planen och i den regionala planen? Vi vet med forskningen att restidskvoter spelar roll. Går det fem minuter snabbare att resa med buss, båt eller tunnelbana kommer jag att välja det. Vi måste alla jobba ihop, inte minst på ett nationellt plan. Hur kan vi prioritera vårt gatuutrymme så att vi i Stockholm kan få en levande stad som fler kan och vill resa i?

LÄS MER: Fyrspåret Uppsala– Stockholm är kraftigt försenat: ”Upprörande”

–  Vi vill ju ha många som reser med oss, det är en bra grund för att utveckla kollektivtrafiken framåt. Som Kristofer Ågren sa tidigare tror jag att man kommer att resa igen. Vi gjorde en undersökning före pandemin som handlade om möjligheter till andra restider, när börjar och slutar man sitt arbete? Den visade att i Stockholm har ungefär tre av fyra en ganska flexibel arbetstid och möjlighet att påverka när man börjar och slutar. Att kunna dra nytta av en omstart och att kunna erbjuda en trafik som passar nyuppkomna behov så kan vi inte bara locka ännu fler till oss utan även använda våra resurser på ett smartare sätt. Vi kanske inte behöver ha den supertoppiga trafiken exakt klockan 07.30 eller klockan 8.00 som det är i dag, utan vi kan använda våra resurser över hela dagen och anpassa dem utifrån de behov som finns.