Inflation och energikris: Länen där invånarna nu blir rikast och fattigast

Dyrare elräkningar och högre räntor gör att välbetalda stockholmare inte längre står sig ekonomiskt mot de delar av Sverige där invånarna har en lägre snittlön. Nya länsvisa beräkningar från Stockholms Handelskammare visar att norrbottningar är de som numera har mest kvar i plånboken, medan skåningar blir fattigast.
Inflation och energikris: Länen där invånarna blir rikast och fattigast
Nya länsvisa beräkningar från Stockholms Handelskammare kastar om gamla sanningar om vilken landsända som är rikast. “Rädslan för vinterräkningarna gör att hushållen sparar, och det gör att lågkonjunkturen kommer snabbare och riskerar att bli onödigt djup”, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare. Illustration/foto: Tor Brisfjord/Pressbild

Stockholms Handelskammare länsvisa beräkningar kastar om gamla sanningar om vilken landsända som är rikast. Förhållandevis låga elpriser och relativt låga huslån gör att norrbottningarna nu har mer pengar över varje månad jämfört med invånarna i övriga län.  

I Stockholm är huslånen betydligt högre och där drabbas invånarna också av att bo i det dyrare elprisområde tre. Något som resulterar i att den genomsnittlige stockholmaren, trots högre lön, har runt 1000 kronor mindre kvar i plånboken varje månad jämfört med norrbottningen. Innan de skenande elprisökningarna och räntehöjningarna hade Stockholmsfamiljen cirka 7000 kronor mer över varje månad än familjen i Norrbotten. 

Skåningar drabbas värst ekonomiskt

Värst drabbas exempelfamiljen i Skåne som får 10 000 mindre i månaden efter att elen, räntan, bensinen och maten är betald än vad familjen hade före de stora prisökningarna. Det beror på att skåningarna bor i det dyraste elprisområdet och har relativt stora lån. 

Se inslaget i SVT: Kristider – mest fördelaktigt att bo i Norrbotten

– Det är stora förändringar på kort tid. Den genomsnittliga familjen kommer kunna betala räkningarna, men det finns många familjer som kommer att få det svårt under de dyraste vintermånaderna. Det räcker med att ha hungriga tonårsbarn som stannar för länge i duschen, ett dåligt isolerat hus eller en lägre inkomst än snittet för att man ska få problem. Är man ensamstående i villa eller radhus kan man få det svettigt trots att man sänkt värmen så mycket man kan, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare. 

Uteblivet elprisstöd skapar oro bland hushållen

Stockholms Handelskammares beräkningar gäller en genomsnittlig familj med två barn som köpt en genomsnittlig villa till genomsnittsbelåningen i sitt län. De har en elförbrukning på 20 000 kWh som prissätts enligt sitt elprisområde, samt konsumerar mat och drivmedel i nivå med en genomsnittlig familj. 

LÄS ÄVEN: Så mycket dyrare kostnader får svenska hushåll 2023

– Rädslan för vinterräkningarna gör att hushållen sparar, och det gör att lågkonjunkturen kommer snabbare och riskerar att bli onödigt djup. De utlovade elprisstöden som alla politiska partier var överens om i valrörelsen måste komma på plats snabbt. Vi borde redan nu ha fått besked vad vi kan förvänta oss i omfattning och när utbetalningarna ska komma. Den avgående och tillträdande regeringen borde ha lämnat ett gemensamt besked för flera veckor sedan – så allvarlig är situationen, säger Stefan Westerberg. 

Andreas Hatzigeorgiou i Tv4

Inflationen: ”Det kommer bli värre innan det blir bättre”

De senaste inflationssiffrorna bekräftar att svenskarna blir fattigare i snabb takt. Prisökningarna har minskat hushållens köpkraft rejält. Allt fler hamnar i ekonomisk nöd. Och nu väntar ännu fler räntehöjningar från Riksbanken med ännu högre boendekostnader.

Se inslaget i TV4

Kostnader i förhållande till familjers disponibla inkomst

Länsvisa siffror över disponibel inkomst

Regionala beräkningar på hushållens ekonomi av stigande kostnader

stefan westerberg
Stefan Westerberg
Chefekonom
08-555 100 18