Konjunkturspöket: Så bister blir vintern för svenskarna
Kraftigt ökade energipriser i hela Europa har bidragit till den högsta inflationen i Sverige på 40 år. Det slår hårt mot både hushåll och företag. Under Stockholms Handelskammares seminarium gav flera experter sin analys av inflationen och Sveriges ekonomi framåt. – De som blir mest påverkade är de som har stora skulder och förmodligen bor i villor där uppvärmningskostnaderna kan stiga snabbt, säger Martin Flodén, vice riksbankschef.
Inflationen och de ökade räntorna försämrar läget och skapar oro bland svenska hushåll och företag. Under måndagen 3 oktober arrangerade Stockholms Handelskammare seminariet ”Riksbanken om läget i svensk ekonomi – vart är vi på väg?”.
SE SEMINARIET: Riksbanken om läget i svensk ekonomi – vart är vi på väg?
Där gav Martin Flodén, vice riksbankschef, Américo Fernández, privatekonom på SEB och Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken, sin syn på det ekonomiska läget i Sverige och vägen framåt.
– Alla siffror pekar på att det kommer att bli värre innan det vänder upp igen. Inflationen slår mot hushåll som redan pressas ordentligt av dyrare elräkningar och höjda priser generellt. Köpkraften minskar och när pengarna inte räcker till allt det som hushållen är vana vid att kunna konsumera kommer människor tvingas ändra sina vanor samt dra ner på sina inköp och levnadsutgifter. Det är något som resulterar i att företagen går sämre och tvingas att säga upp personal, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare och som modererade seminariet.
Tydlig nedgång i svensk ekonomi 2023
Efter Riksbankens penningpolitiska möte i september kom beskedet att höja styrräntan med 100 punkter, en procentenhet, till 1,75 procent. Martin Flodén, vice riksbankschef, kallar det för ett stort steg.
– Vanligtvis höjer vi i steg med 0,25 procentenheter. Samtidigt är det ett ganska litet steg i förhållande till hur mycket ekonomierna rör sig och framför allt hur snabbt inflationsbilden har förändrats i Sverige och i omvärlden. Ur ett historiskt perspektiv ligger dock räntan fortfarande på en låg nivå, säger Martin Flodén.
LÄS ÄVEN: 13 förslag som sänker elräkningen och spar energi
Riksbankens prognos är att styrräntan kommer att höjas ytterligare under 2023 och landa på 2,5 procent.
– Mest troligt nu är att räntan höjs med 50 punkter efter penningpolitiska mötet i november och att det sedan kommer en mindre höjning i februari nästa år. Men den prognosen kan snabbt ändras. Det är osäkert hur snabbt och stort genomslag den senaste höjningen kommer att få på svensk ekonomi. Ser vi att det blir en tydlig nedgång i svensk ekonomi kanske vi inte behöver höja styrräntan lika mycket som vi tror idag, säger Martin Flodén, och fortsätter:
– Många delar av Sveriges ekonomi är stark, framför allt har vi en ganska het arbetsmarknad. Under 2022 har inflationen upprepade gånger blivit högre jämfört med våra prognoser. Vi behöver strama åt penningpolitiken för att kyla av ekonomin så att den höga inflationen inte biter sig fast och skapar ett långvarigt problem.
Den senaste inflationssiffran i Sverige ligger på nio procent. Det är väsentligt mycket högre än Riksbankens inflationsmål på två procent.
– Från Riksbankens perspektiv är det tydligt att vi alla inser att inflation leder till stora problem. Om vi lyckas föra den tillbaka till vårt inflationsmål på två procent är det bra för svensk ekonomi. Det ger en prisstabilitet som lägger grunden för en stark ekonomisk utveckling. Om inflationen fortsatt ligger kvar på höga nivåer kommer det att bli stökigt under en lång tid och leda till en svag realekonomisk utveckling med bland annat hög arbetslöshet och svårigheter för företag att investera. Det är något vi vill undvika, säger Martin Flodén.
Tuffare tider väntar för hushållen
I mitten av september 2022 släppte SEB en rapport där de har stresstestat det svenska typhushållet. Rapporten kom fram till att en barnfamilj boendes i villa kan vänta sig dubbelt så höga utgifter under 2022 jämfört med under 2021 och att hushåll som inte har räknat in de höjda utgifterna kommer att få det tufft.
– I stresstestet ser vi att ett snitthushåll i Sverige kommer att få en utgiftssmäll på ungefär 80 000 kronor för hela året, lite knappt 50 procent högre än vad man hade förväntat sig. Det innebär att om ett hushåll gick in i 2022 med förra årets hushållsbudget så tog den budgeten slut i början av september, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB, och fortsätter:
– Som hushåll har man i sådana fall nu hamnat i läget där man måste hitta pengar någonstans, något som görs genom en kombination av saker. Minskad konsumtion och minskat sparande är något som vi ser vi redan nu. Sedan kommer det förmodligen att komma en del finanspolitik som kan stötta vissa hushåll.
Höjd styrränta och stigande bolåneräntor hos bankerna slår mot hushållens ekonomi. Det gäller i synnerhet de hushåll som under det senaste året har köpt ett småhus med 75 procents belåning och har rörlig ränta. En uträkning som Stockholms Handelskammare gjort visar att för den gruppen väntas räntekostnaderna att öka från dagens 52 311 kronor till 72 971 kronor per år, efter ränteavdrag. En ökning med 20 660 kronor per år.
LÄS ÄVEN: Så sparar du in på elförbrukningen under vintern 2022
Hushållens ökade elräkningar, ränteutgifter och reallönesänkningar gör att många hushåll nu står handfallna och ställer sig frågande till hur man ska klara den egna ekonomiska situationen.
– Som hushåll kan man dra ned på sin konsumtion, något som får en direkt BNP-effekt, man kan dra ned på sitt sparande, och kanske kan man ta av en buffert – i alla fall för elräkningen. Sedan går vi in i en avtalsrörelse som möjligen kan ge högre löner. Beroende på hur hushållen agerar, både i Sverige och globalt, kan man få ganska olika utfall för svensk ekonomi. Vi räknar med att hushållen drar ner på både konsumtionen och sparandet samt att finans- och penningpolitiken hjälper till, säger Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken.
Så utvecklas styrräntan under 2023
Handelsbanken släppte nyligen en konjunkturprognos över hur de tror att styrräntan kommer att utvecklas. Enligt prognosen tyder mycket på att risken har ökat för att inflationen biter sig fast som ger en högre styrränta än väntat.
– Vi är lite mer pessimistiska över inflationsutveckling jämfört Riksbanken. Vi tror att den kommer bli något högre än Riksbankens prognoser och det gör att styrräntan toppar på 2,75 procent, alltså något högre än i Riksbankens prognoser. Det vi fokuserar mycket på är hur hushållen kommer att agera i den här situationen och hur det så småningom trillar över på företagen, säger Christina Nyman.
Då väntas konjunkturen vända uppåt
De snabbt stigande räntorna är en återspegling av den höga inflationen. Men de svenska företagen har visat en hög grad av motståndskraft och har sedan pandemin erfarenhet av att ställa om snabbt. Det kommer att vända, men inte riktigt ännu, enligt Christina Nyman:
– Först ska vi in i en lågkonjunktur och arbetslösheten ska börja stiga under 2023, men vi tror att det kan börja lätta lite under 2024. Mot slutet av 2024 räknar vi med att inflationen har fallit tillbaka och att det därmed kan vända uppåt till det lite mer positiva, säger Christina Nyman.
LÄS ÄVEN: Så hårt håller hushållen i sina plånböcker
Américo Fernández menar att det redan nu går att se vissa ljusglimtar i den allmänna ekonomin som i övrigt är mörk.
– Vi ser leveranskedjorna som stökade till det under pandemin börjar fungera lite bättre nu. Vi ser att vissa råvarupriser och matpriser har börjat gå ner. Allt det är positivt. Men när det här kan ta slut? Vi ser att vi kommer gå in i ett eller två år av lågkonjunktur – det betyder inte att vi ser en ny finanskris utan ett lugnare tempo i svensk ekonomi, säger Américo Fernández.