Kostnadskrisen: Så hårt håller hushållen i sina plånböcker
Sverige står inför tuffa tider ekonomiskt. Det har fått hushållen att konsumera mindre och bli mer försiktiga gällande bostadsköp. På Stockholms Handelskammares panelsamtal gav flera experter en analys av ekonomin och bostadsmarknaden just nu och vad vi kan vänta oss framöver. – Vi vet att det kommer att bli supertufft för hushållen framöver, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Den senaste Stockholmsbarometern visade att hushållen i Stockholms län inte har haft en så dyster syn på sin ekonomi sedan Stockholms Handelskammare började mäta för två decennier sedan.
På tisdagen den 23 augusti arrangerade Stockholms Handelskammare panelsamtalet ”Hur påverkas bostadsmarknaden och hushållens plånböcker av det försvagade konjunkturläget?”.
Där gav Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, Jens Magnusson, chefekonom på SEB och Erik Holmberg, analytiker på Hemnet sin syn på nuläget vad gäller privatekonomin och bostadsmarknaden.
– Vi vet att det kommer att bli supertufft för hushållen framöver. Nu kliver vi in i en period när det kommer bli väldigt dyrt att värma upp våra bostäder. Vi vet inte om Ryssland kommer att stänga av gasen helt, där har vi stora osäkerhetsfaktorer, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, och fortsätter:
– Sedan har vi den ökade smittspridningen med Covid-19 där Kinas nolltolerans mot ökad smittspridning har orsakat många problem i hela världsekonomin. Det har spätt på flaskhalsarna som är orsak till många problem i den globala ekonomin. De flaskhalsarna är inflationsdrivande, när det begränsar utbudet ökar priserna. Det är inflationen som styr allt numera.
Köper mindre hemelektronik och inredning
Kostnaderna för hushållen i Sverige ökar, vilket resulterar i att många väljer att dra ned på konsumtionen. Undersökningar som både Nordnet och SEB gjort visar att det konsumenterna främst drar in på är sådant som restaurangbesök och nöjen.
– Vi behöver köpa mat, värma upp våra hus och tanka bilen. Det är sådant som är svårt att dra in på och då blir det att man i stället drar in på sådant som man tidigare har kunnat unna sig under åren som har varit mer av en fest för hushållen. Det har varit billigt att låna, priserna har stigit på huset och man känner sig rikare. Men nu är det andra tider och då är det så kallad onödig konsumtion, så som viss hemelektronik och heminredning, som man drar in på. Vi ser också bland vissa konsumentbolag att det är tuffare, de ser redan tecken på att man börjar hålla hårdare i plånboken, säger Frida Bratt.
Lågprisbutiker har förutsättningar att gå bra
Bilden av vad hushållen drar in på under en nedgång i konjunkturen delas av Jens Magnusson, chefekonom på SEB, som också pekar på ett förändrat konsumtionsmönster bland hushållen.
– Även det som hushållen inte drar ned på påverkas eftersom vi inte kommer att sluta äta. Inom matområdet märks det i form av att den som har butik i Östermalmshallen konstaterar att folk nu handlar mer sällan, medan Lidl lämnar ganska bra prognoser. Allting som har lite mer lågprissegment har väldigt goda förutsättningar för att gå bra, medan de högre prissegmenten redan börjat märka att det tar emot lite. Det vi väljer bort, men också det vi är tvungna att fortsätta med, kommer vi nog att vikta om en del och i stället söka oss efter billigare priser, säger Jens Magnusson.
Bolånen har drivit upp kostnader för hushållen
En beräkning från Stockholms Handelskammare visar att en familj med två barn som bor i ett hus och har en bil fått 33 054 kronor mer i totala årskostnader under det senaste året. Till våren 2023 väntas kostnaderna ha ökat med 52 964 kronor per år.
– Jag har gjort en liknande beräkning och där sett att kostnaderna för hushållen kommer att öka med omkring 50 000 kronor per år. Då har vi ändå inte räknat med de eventuellt extrema elpriser som vi kan få se framöver. Det som drivit upp kostnaderna för hushållen mest hittills har varit bolånen. Fastän vi har haft låga räntor är vi väldigt högt skuldsatta, det är därför som varje räntehöjning får en stor åtstramande effekt. Nu kommer elpriserna och tar en allt större andel av de ökade kostnaderna, säger Frida Bratt.
Försiktig stämning på bostadsmarknaden
Sämre ekonomiska tider påverkar även bostadsmarknaden. Erik Holmberg, analytiker på Hemnet, berättar att de såg att bostadspriserna började sjunka när Riksbanken aviserade den första räntehöjningen i slutet av april i år.
– Nu när vi gått från en stark marknad till en väsentligt mer försiktig marknad hamnar vi i situationen där köpare och säljare inte riktigt möts ännu. De som köpt bostad innan de sålt behöver sälja till det bud som faktiskt ligger, för att undvika att stå med dubbla bostäder och brygglån, säger Erik Holmberg, och fortsätter:
– Det där kommer med sannolikhet att jämnas ut under hösten. Vi gillar inte att sälja med förlust, vilket gör att vi då kan dra oss för att sälja och i stället väljer att behålla bostaden. Vi får också den taktiska påverkan där kontantinsatsen kan ätas upp av prisnedgången. Det kan leda till en inlåsningseffekt där människor inte kan flytta vidare, trots att de köper och säljer på samma marknad.
Ser tydlig effekt efter pandemin
Enligt Erik Holmberg har hela bostadsmarknaden och alla typer av bostäder i hela Sverige drabbats av prisnedgången.
– Vi ser en tydlig postpandemisk effekt sedan Riksbanken började höja räntan i slutet av april. De typer av bostäder som var populära och gick bäst under pandemin är de som nu procentuellt sett backar mest. Under pandemin hade vi en speciell situation med en stor efterfrågan på framför allt större boyta. Större lägenheter gick bättre än små och villor och fritidshus gick bra. Nu ser vi i stället att ettor backar minst procentuellt sett. När det blir dyrare att bo på lånade pengar och varje kvadratmeter kostar vill man dra ner och hushålla med ytan, säger han.
Ekonomisk tillväxt på en procent 2023
Seminariet modererades av Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare. Han delar bilden av det nuvarande och framtida ekonomiska läget med de tre medverkande i panelen.
– Sammantaget är det ekonomiska läget är sämre än normalt, med dystrare och osäkrare framtidsutsikter. Det som särskilt sticker ut är hushållen, som nu har en extremt pessimistisk syn på ekonomin. På kort tid har hushållen fått känna av markant ökade kostnader, som dessvärre även lär öka framgent. Det som driver kostnaderna är den allmänt höga inflationen, stigande matkostnader, högre elpriser, höga bensinpriser samt påtagligt större boendekostnader på grund av räntehöjningarna, säger Stefan Westerberg, och fortsätter:
– I tillägg är humöret surt bland hushållen på grund av reallönesänkningar, tapp på börsen och vikande bostadspriser. Allt detta betyder att man kommer dra ner på konsumtionen som i sin tur sänker den ekonomiska tillväxten. De flesta prognoser pekar på att ekonomin endast kommer att växa med en procent nästa år, vilket är betydligt lägre än den historiska trenden.