Nationell plan: Välkomna satsningar på huvudstadsregionens infrastruktur
I den nationella planen prioriteras flera viktiga investeringar för huvudstadsregionens utveckling.
Under planperioden 2022–2033 kommer satsningar att ske på E4 Förbifart Stockholm. Nu anslås ytterligare medel till kapacitetsstärkande vägprojekt, däribland får Tvärförbindelse Södertörn full finansiering. Dessutom anslås medel till tunnelbaneutbyggnaden mellan Älvsjö och Fridhemsplan – enligt de tidigare storstadsavtalen. Investeringar görs i plankorsningar i Uppsala och i Dalabanan.
– Det är mycket positivt att regeringen ser behoven i huvudstadsregionen och därför investerar i vår infrastruktur. Vartannat privat jobb skapas i huvudstadsregionen och för att Stockholm ska fortsätta växa krävs ökade investeringar i infrastrukturen, säger Andreas Hatzigeorgiou.
LÄS ÄVEN: Alternativ till nationell plan ger 250 miljarder i större samhällsnytta
Välkommet besked om fyrspår och utbyggnad
Regeringen väljer även att göra flera avsteg från Trafikverkets förslag, vilket Stockholms Handelskammare välkomnar. Fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala utökas till totalt tio miljarder kronor och Hjulstabron får 400 miljoner kronor för om- eller nybyggnad.
Dessutom tillsätts flera viktiga utredningar för att påskynda utbyggnad av viktig infrastruktur i huvudstadsregionen. Målet är att utredningarna ska ha kommit så pass långt att medel till utbyggnad kan tilldelas vid nästa planbeslut år 2026. Bland dessa finns en översyn av Arlandas omkringliggande infrastruktur, ökad kapacitet på Stockholm C och Tomteboda bangård, samt satsningar på busstrafiken.
LÄS ÄVEN: Regeringens viktiga besked för utvecklingen av huvudstadsregionens infrastruktur
Behöver ta höjd för ökade kostnader
Det finns dock en betydande risk att investeringarna kommer att påverkas av den inflation som just nu får effekt på hela samhället.
– Bara det senaste året har vi sett betydande kostnadsökningar för investeringar i och underhåll av infrastruktur. Från 2021 har kostnaderna ökat med över 20 procent, vilket inte planen tar höjd för. Därför måste kostnadsbesparande åtgärder införas och man bör utreda möjligheten att delfinansiera fler satsningar med privat kapital. Man kan pausa bygget av höghastighetsbanorna, säger Andreas Hatzigeorgiou.