Ny lyckobarometer: Lägre välmående kan hänga ihop med förseningar i kollektivtrafiken
Stockholmare som återkommande drabbas av förseningar i kollektivtrafiken har lägre välmående än de som slipper förseningar. Samtidigt har de som oftare tar del av stadens kultur-, restaurang- och nöjesliv högre välmående. Det visar Stockholms Handelskammares nya Lyckobarometer, som följer Stockholms individklimat och undersöker hur livet i staden hänger samman med hur människor mår.
Med fyra återkommande frågor om stockholmarnas vardag undersöker Stockholms Handelskammare samband mellan livet i Stockholm och hur människor mår.
Svaren jämförs med Välmåendeindex Stockholm, ett tiogradigt välmåendeindex som tagits fram av Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm (CWWH). Resultaten presenteras i Lyckobarometern och ger en bild av Stockholms individklimat.
Lyckobarometern – kvartal 2 2026
Så hängde stockholmarnas vardag samman med deras välmående under det andra kvartalet 2026.
Förseningar i kollektivtrafiken hänger samman med lägre välmående
En fungerande vardag börjar för många med resan till jobbet. Sex av tio svarande har blivit försenade på grund av störningar i kollektivtrafiken under de senaste tre månaderna. De som drabbats flera gånger har ett lägre välmåendeindex än de som inte blivit försenade, 6,73 jämfört med 7,23.
Även det sociala i vardagen hänger samman med välmåendet. Bland dem som arbetar eller studerar har de som sällan eller aldrig är på sin arbets- eller studieplats lägst välmåendeindex, 6,40. Högst ligger gruppen som är på plats fyra dagar i veckan, med ett index på 7,09.
Resultatet visar ett samband mellan regelbunden fysisk närvaro på arbets- eller studieplatsen och högre välmående. Fler dagar på plats innebär dock inte genomgående högre välmående.
– Den som flyttar till Stockholm för ett jobb ska också vilja stanna för livet runt omkring. När vardagen fungerar och människor har tillgång till sociala sammanhang, både på jobbet och i staden, stärker det vår förmåga att attrahera och behålla kompetens. Ett starkt individklimat är en viktig del av stadens konkurrenskraft, säger Frans Elinder, expert inom stadsutveckling på Stockholms Handelskammare.
De som tar del av stadslivet har högre välmående
Lyckobarometern visar även ett samband mellan högre välmående och deltagande i Stockholms kultur-, evenemangs- och nöjesliv.
Åtta av tio har tagit del av stadslivet under de tre senaste månaderna, till exempel genom att gå på konsert eller äta ute. De som tagit del av stadens utbud flera gånger har ett välmåendeindex som är 0,61 punkter högre än bland dem som inte gjort det alls.
– Det finns en bild av städer som stressiga, opersonliga och att de skulle vara dåliga miljöer för människor. I kontrast till det visar studien ett samband mellan att ta del av stadens utbud och högre välmående. Det är relevant för hur vi utvecklar Stockholm. Inte bara ska kollektivtrafiken gå att lita på, restauranger, kultur och evenemang måste få utrymme att utvecklas. Ett attraktivt Stockholm byggs av både en fungerande vardag och en levande stad, säger Frans Elinder.
Fakta om Lyckobarometern
Lyckobarometern undersöker Stockholms individklimat inom ramen för Välmåendeindex Stockholm, som tagits fram av Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.
I Lyckobarometern mäts välmående genom fyra frågor om ett övergripande gott liv, lycka, meningsfullhet och livsrikedom. Svaren vägs samman till ett index mellan 1 och 10, där 1 är lägst och 10 högst.
Stockholms Handelskammare kompletterar mätningen med frågor om livet i Stockholm. Svaren jämförs med välmåendeindexet för att undersöka vilka samband som finns mellan människors vardag och hur de mår.
Den aktuella mätningen genomfördes i juni 2026 och omfattade 1 115 slumpmässigt utvalda personer i Stockholmsregionen.
Stockholms Handelskammares fyra återkommande frågor gäller:
- förseningar till följd av störningar i kollektivtrafiken under de senaste tre månaderna
- deltagande i Stockholms kultur-, evenemangs- och nöjesliv under samma period
- antal dagar på arbets- eller studieplatsen utanför hemmet under en genomsnittlig vecka
- hur ofta man äter lunch med andra utanför hemmet under en genomsnittlig vecka.
Dessutom ställs en femte fråga som varierar mellan mätningarna. Den här gången gällde frågan hur långt Sveriges herrlandslag skulle gå i fotbolls-VM 2026.
