Ny rapport: Så ser morgondagens arbetsliv ut
– Framåt ser vi att läget på kontoret blir viktigare nu än före pandemin, säger Hedda Jakobsson, näringspolitisk strateg på Stockholms Handelskammare.

I takt med att staden har väckts till liv efter pandemin har medarbetarna börjat komma tillbaka till kontoren. Men åsikterna om kontorets roll efter pandemin går isär. För att bättre förstå både medarbetarnas och företagens behov har Stockholm Handelskammare tillsammans med Novus undersökt hur de båda målgrupperna ställer sig till kontoret, hybridarbete och andra aktuella frågeställningar gällande arbetslivet efter pandemin.
– När kontoren tömdes på medarbetare i mars 2020 tömdes också gatorna, restaurangerna, kaféerna, butikerna och afterwork-barerna på besökare. Över en natt blev det helt uppenbart att en betydande del av stadens puls är kopplad till den del av arbetslivet som bygger på att människor träffar andra människor, rör sig, reser och arbetar i staden. Att vi har en levande stad vinner alla på – det leder till att människor vill bosätta sig här, och i förlängningen också att företag vill etablera sig här. Därför är frågan om arbetslivets utformning enormt viktig för oss, och våra medlemmar, säger Hedda Jakobsson, som varit med och tagit fram rapporten ”Future of work”.
Viktigt med flexibilitet för medarbetarna
I undersökningen framgår det att kontorsanställda på företag i huvudstadsregionen i snitt vill vara på kontoret 2,9 dagar i veckan. En siffra som är något lägre jämfört med hur ofta medarbetarna faktiskt befinner sig inne på kontoret. Samtidigt skiljer sig arbetsgivarnas svar på samma fråga jämfört med de anställdas.
– I dag ser vi att arbetsgivarna vill att de anställda ska vara på kontoret i snitt 3,7 dagar i veckan, säger Hedda Jakobsson, och fortsätter:
– Det som är intressant är att de två svarsgrupperna faktiskt var helt överens när vi ställde den här frågan för två år sedan, mitt under pandemin. Då ville såväl anställda som medarbetare vara på kontoret i snitt 3,1 dagar per vecka. Vi ser alltså en förändring i att de anställda vill vara mindre tid på kontoret – och arbetsgivarna vill att de anställda ska vara mer på kontoret i dag, än för två år sedan.
Kontorets syfte i dagens arbetsliv
Rapporten visar att även om flexibiliteten är här för att stanna fyller kontoret nästan en ännu viktigare roll nu efter pandemin.
– Det är på kontoret som majoriteten av oss mår bäst, har det som roligast och rör på oss allra mest. Kontoret är även viktigt för att känna att man är en del av ett sammanhang – det uppger närmare 70 procent i vår undersökning, säger Hedda Jakobsson.
Kontoret viktigt för samarbete
Samtidigt visar undersökningens resultat att arbetsuppgifter av kreativ och affärsutvecklande karaktär sker bäst när medarbetarna befinner sig fysiskt på kontoret. Och att mötas på jobbet är viktigt för att skapa goda samarbeten.
– Undersökningen visar att fler än 80 procent av kontorsarbetande stockholmare vill vara på kontoret när man ska samarbeta med andra kollegor – och över 70 procent vill vara på kontoret när man ska leda och motivera andra kollegor, säger Hedda Jakobsson.
Rapportens framtidsspaningar
I rapporten framgår det också att kontorets läge har blivit ännu viktigare i dag, jämfört med före pandemin. Just det geografiska läget, pendlingstid och möjlighet till goda kommunikationer är behov som prioriteras upp av både medarbetare och företagen själva.
– Det är inte omöjligt att just betydelsen av smidiga och enkla pendlingsmöjligheter kommer att få en större betydelse än tidigare när anställda väljer arbetsgivare. Med ökade krav och möjligheter till flexibilitet – och balans mellan fritid och arbetsliv – kommer det att vara svårt att motivera en lång och krånglig pendling. Däremot kommer efterfrågan på smidiga och bra kommunikationer mellan stadens arbetsplatshubbar och närförorter definitivt att hålla i sig, säger Hedda Jakobsson.

What's Next:
What's Next är Stockholms Handelskammares serie av nedslag inom trender och förändringar i staden. Under våren 2023 anordnas en rad event och seminarium som lyfter hur utvecklingen ser ut framåt.
