Ny rapport visar negativa effekter av bostadsmarknaden
Av 104 000 undersökta anställda i ett urval av samhällsviktiga yrken har omkring 16 000 trängts ut från möjligheten att köpa en genomsnittlig bostad i Stockholms län. Det visar den nya rapporten ”Riv bostadsmarknadens barriärer” från Stockholms Handelskammare.
– Politiken måste göra en stor översyn av kreditrestriktionerna och ta hänsyn till människorna som ska leva i staden, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.
I rapporten ”Riv bostadsmarknadens barriärer” har Stockholms Handelskammares undersökt boendesituationen för den samhällsnödvändiga arbetskraften. Drygt 104 000 personer som är verksamma inom exempelvis vård, trygghet, säkerhet och omsorg i Stockholm har studerats.
Syftet är att kartlägga gruppens förutsättningar att köpa en i dag genomsnittlig bostad och har analyserats baserat på vilken nivå av kreditrestriktioner som appliceras.
Slutsatserna är tydliga.
I dag kan 80 procent av unga ensamstående inte köpa en genomsnittlig etta centralt i Stockholm och pendlingsavståndet har ökat med sju procent för personer inom de undersökta samhällsnödvändiga yrkena.
– Det har länge varit attraktivt, men svårt, att flytta till Stockholm. Det är tydligt att det blivit allt svårare för varje lager av kreditrestriktioner som lagts till och det slår i slutet väldigt hårt mot grupper utan stora egna besparingar. När vi dessutom har en djupt dysfunktionell hyresmarknad blir stora grupper i princip utestängda, säger Andreas Hatzigeorgiou.
LÄS MER: Ungas hinder på bostadsmarknaden
20 000 personer har trängts ut från Stockholms stad
Bland de 104 000 undersökta personerna är det 20 000 personer som i dag hade kunnat köpa en genomsnittlig bostad i Stockholms stad om Bankföreningens regler (2014) gällde som trängs ut med befintliga kreditrestriktioner. Det är 19 procent av individerna i de undersökta grupperna.
Motsvarande siffra om man tittar på hela länet är 16 000 individer eller 15 procent.
För gruppen ensamboende brandmän kunde 91 procent genomföra ett bostadsköp i Stockholms län utifrån förutsättningarna som föreligger med Bankföreningens regler. Efter införandet av de båda amorteringskraven och de ytterligare skärpningarna sjönk andelen till 67 procent.
Samtidigt visar analysen att ett scenario med ett amorteringskrav på 1 procent och en beräknad “stressränta” på 5 procent i kvar att leva på-beräkningen skulle öka andelen som kan köpa en bostad till högre nivåer än i det gamla regelverket från Bankföreningen.
– Det visar att det absolut går att skapa regler som släpper in väldigt många fler på bostadsmarknaden och ändå upprätthåller ekonomiskt ansvarstagande. Dagens regler går ut oumbärliga kugghjul i samhällsmaskineriet och gör att poliser, brandmän, vårdanställda och pedagoger har onödigt svårt att leva och bo i huvudstadsregionen, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Tio förslag för en bättre bostadsmarknad
I rapporten presenterar Stockholms Handelskammare tio reformförslag för en mer välfungerande bostadsmarknad i Stockholms län.
1. Inför amorteringstrappor som i högre grad tar hänsyn till individuella förutsättningar. Det är rimligt att upprätthålla någon form av amorteringsnorm, men med dagens regelverk möts unga och personer med många yrkesaktiva år med löneutveckling framför sig av den högsta kravbilden.
2. Förändra dagens bolånetak. Ambitionen ska vara att sänka dagens bolånetak eller att uppnå en bättre individanpassning.
3. Inför bosparformer och startlån som är fördelaktiga för grupper, i synnerhet unga, som i dag har svårt att ta sig in på den ägda boendemarknaden. På så vis blir det möjligt att kombinera ett ansvarsfullt sparande med möjligheten för unga att i ett tidigare skede förvärva sitt första boende.
4. Inför ett amorteringsavdrag som växlas krona för krona mot dagens ränteavdrag. Det möjliggör en ökad amorteringskultur utan att det ytterligare belastar de offentliga finanserna.
5. Genomför en socialt ansvarsfull omreglering av hyresmarknaden under en 20-årsperiod. Omregleringen syftar till att öka marknadsinslagen på hyresmarknaden.
6. Utöka bostadsbidragen för de hushåll som behöver stöd. Som ett led i omregleringen av hyresmarknaden bör utökade bostadsbidrag betalas ut för hushåll i behov.
7. Öka tillämpningen för kommuner av så kallad privat initiativrätt. Detta innebär att kommunen i ökad utsträckning lägger ut ansvar på branschen att utföra de utredningar som behövs under processens gång.
8. Minska kommuners möjligheter att ställa kommunala särkrav. På så vis slipper branschen anpassa sina koncept efter 290 olika kommuner.
9. Möjliggör ökad flexibilitet i detaljplanering i tidigt skede. Det blir det enklare att ändra användningen av en fastighet, exempelvis från kontor till bostäder.
10. Reformera Miljöbalken. Detta ska göras i syfte att underlätta och effektivisera bostadsbyggande.