Remissvar angående förslag till Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län

Handelskammaren i Uppsala län har beretts tillfälle att yttra sig över förslag till regional utvecklingsstrategi för Uppsala län och önskar med anledning av förslaget anföra följande:
Tomas Stavbom

Allmänt 

Region Uppsalas förslag till ny regional utvecklingsstrategi för Uppsala län bygger vidare på tidigare RUS:ar och behåller den struktur av vision och tre strategiska inriktningar som mejslades fram i den förra versionen. I detta dokument har Agenda 2030 arbetats in som en röd tråd, och försöker med detta uppfylla funktionen som regional Agenda 2030, som en länk mellan den globala, europeiska och nationella nivån, ner till den lokala. Handelskammaren står bakom denna ansats och ambition, och ser hur detta också bidrar till att vitalisera och modernisera den regionala utvecklingspolitiken.  

Sedan revideringsarbetet påbörjades har Corona och den pågående pandemin på många sätt förändrat förutsättningarna för det regionala utvecklingsarbetet. Detta nämns i förordet, men har endast i marginalen kunnat färgas in i förslag till mål, åtgärder och prioriteringar. Handelskammaren bedömning av nuvarande läge och krisens effekter på Uppsala län är att flera förslag behöver omprövas i grunden. Detta särskilt mot bakgrund av att de mest prioriterade åtgärderna har pekat ut perioden 2020-2024 som planeringshorisont. Handelskammarens bedömning är att det under dessa fyra år kommer att krävas enorma krafttag och insatser för att starta om landet, länet och många kommuner efter krisen. I det ljuset framstår flera utpekade prioriteringar som sekundära. 

I det följande lämnar Handelskammaren några övergripande synpunkter på förslaget och därefter konkreta förslag till förändringar.  

Övergripande synpunkter 

Handelskammaren har med stor behållning tagit del av underlagsmaterialet och tycker särskilt att omvärldsanalysen väl speglar de utmaningar som länet behöver hantera i ljuset av vad som sker i omvärlden. Inför en uppdatering av bakgrundsanalysen till följd av Corona kan Region Uppsala med fördel dra nytta av Omstartskommissionens rapport, som visar vad som krävs för att ta Sverige igenom den akuta krisen, hantera en övergångsfas och åstadkomma en hållbar omstart. De flesta förslagen adresserar den nationella nivån, men ansatsen kan och bör omsättas i reformer även på lokal och regional nivå. 

I det till stora delar väldisponerade och välformulerade dokumentet saknar Handelskammaren en starkare förankring av förslagen i pågående utvecklingsprocesser i länet. Med vissa kompletteringar skulle RUS bättre kunna användas som hävstång för utvecklingsarbetet i flera av länets kommuner. 

RUS som hävstång för pågående och planerade processer 

Handelskammaren menar att en RUS behöver ta fasta på sådant som pågår, planeras eller måste genomföras för att uppnå de långsiktiga målen. Utifrån forskningens slutsatser kring den globala uppvärmningen kan de beslut vi fattar inom de närmaste åren få avgörande betydelse för hela länets, landets och världens utveckling i många generationer. Detta avgörande momentum skulle kunna tydliggöras i RUS och avspeglas bättre i förslagen. Trots att viktiga beslut brådskar handlar flera prioriteringar snarare om att skjuta insatser på framtiden och invänta resultat av diverse utredningar, utan egentlig idé om hur dessa ska tas om hand och påverka kommande beslut. Denna brist blir allra tydligast vad gäller förslag om en regional fysisk samhällsplanering.  

Regional fysisk samhällsplanering tillämpas sedan länge i Stockholms län, inom ramen för den regionala utvecklingsplanen, RUFS. Genom ändring i PBL kan regionalt utvecklingsansvariga ansöka om att bli regionplaneorgan, vilket senast skett i Skåne. Region Uppsala har tidigare meddelat Finansdepartementet att man inte har för avsikt att ansöka om att få axla detta uppdrag, eftersom det dels skulle kräva utredningsresurser som inte finns inom organisationen, dels att nyttan av en regional fysisk plan är tveksam. Alternativet är snarare att länet i ännu högre utsträckning samverkar inom En bättre sits och systemanalysarbetet inom Mälardalsrådet och inom ramen för samarbete inom Östra Mellansverige, där en fysisk strukturbild för Stockholm-Mälarregionen för övrigt redan har utarbetats – ÖMS 2050.    

På längre sikt kan en regional fysisk plan utgöra en viktig vägledning för länets planeringsarbete, men även med en snäv tidplan skulle den kunna antas först en bit in i år 2025. Detta skulle i bästa fall kunna påverka innehållet i nästnästa nationella plan för transportinfrastruktur. Långt innan dess behöver länet säkra att fyrspåret byggs ut, utan fördröjning. Att en kapacitetsstark kollektivtrafik förbereds, besluts, planeras och påbörjas. Att ny järnvägsstation i Bergsbrunna och tusentals nya bostäder påbörjats. Att flera kommuner ska sjösätta sina offensiva utbyggnadsplaner.  

Handelskammaren föreslår därför att förslaget om en regional fysisk plan helt utgår och ersätts med ett åtagande som innebär att Region Uppsala och länets kommuner ska säkra utbyggnad av fyrspår, förverkliga Uppsalapaketet och bygga hållbara stadsdelar och bostäder i hela länet, i linje med de kommunala översiktsplanerna. Denna prioritering är särskilt angelägen mot bakgrund av att offentliga investeringar under kommande år kan motverka den eftersläpande effekt som pandemin tycks få på bygg- och fastighetssektorn.  

RUS som stöd för statliga investeringar i infrastruktur 

Vad gäller området infrastruktur noterar Handelskammaren att förslaget till RUS tagit ett steg tillbaka jämfört med tidigare versioner.  Den storregionala strukturbilden och en bilagd karta med markerade kommunikationsstråk ger en viss vägledning i det fortsatta planeringsarbetet, men det saknas helt information om vilka brister i infrastruktursystemet som bör prioriteras.  Detta upplever Handelskammaren som en svaghet, vilket kan påverka länets möjligheter att få till stånd viktiga investeringar framgent. I Trafikverkets åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för ostkustbanan och förslag om att bygga ut fyrspår hänvisades det till att denna investering lyftes fram både i RUS och i RUFS som den högst prioriterade. Utan detta uttryckliga stöd hade framgången inte varit självklar. Dessutom kan utpekade brister redan i RUS vara ett viktigt underlag inför kommande länstransportplan. Om tid saknas, eller processen helt enkelt inte hunnit med, vore ett minimikrav därför att RUS innehåller samma infrastrukturella prioriteringar för länet som återfinns i Mälardalsrådets systemanalys. Det handlar i synnerhet om utbyggt fyrspår, ny Hjulstabro, förbättrad tillgänglighet till Arlanda och kapacitetsförstärkning på Dalabanan.  

Stockholm-Arlanda är vårt internationella brohuvud  

Handelskammaren anser vidare att RUS helt duckat för Arlandas och flygets betydelse för regionens utveckling, vad gäller besöksnäring, transporter av högvärdigt gods, affärsresor, internationella tillgänglighet och en hållbar omställning. Pandemin har inneburit ett dråpslag mot flygindustrin och arbetstillfällen runt Arlanda, något som gjort oss smärtsamt påminda om vårt beroende av omvärlden. För att kunna säkra regionens internationella tillgänglighet, knyta ihop landet olika delar och bidra till ekonomisk återhämtning och sysselsättning, samtidigt som koldioxidutsläppen reduceras i linje med Parisavtalet, anser Handelskammaren att RUS behöver kompletteras med ambitioner och prioriteringar för Arlanda. 

Huvudstadsregionen som funktionellt nav 

Av underlagsmaterialet framgår att Uppsala län är beroende av omvärlden, i synnerhet av de omkringliggande länen. Trots det anser Handelskammaren att RUS nästan helt bortser från fördelarna med länets geografiska läge i en av Europas mest attraktiva och konkurrenskraftiga regioner. Stockholm och huvudstaden nämns vid ett tillfälle i dokumentet, i en bisats, och övriga regioner i Östra Mellansverige, återfinns inte alls. Det ger intryck av RUS som en inåtblickande strategi, med svaga tentakler och relationer till omvärlden och närregionen. Enligt Handelskammarens mening är detta både missvisande och olyckligt, och bejakar inte alls de erfarenheter av mellanregionalt samarbete som utvecklats under de senaste tio åren inom Östra Mellansverige, och de funktionella relationer för arbetsmarknad och företagsamhet som vuxit fram med kraft sedan slutet av 90-talet.  

Samarbetet över länsgränser är omfattande. Med bättre infrastruktur, tät trafikering och biljettsystem som främjar rörlighet har länsgränserna suddats ut allt mer. Åtskilliga företag i Uppsala län ingår i koncerner med säte i Stockholm. Innovationssystem, forskning och näringslivskluster utvecklas oberoende av gränser. Arbetsmarknaden växer och allt fler får allt fler arbetstillfällen inom rimligt avstånd. Denna utveckling är samtidigt sannolikt i sin linda. Med fyrspår, fler och snabbare tåg och innovativa mobilitetslösningar kommer den regionala integrationen att öka ytterligare, trots att fler säkerligen jobbar hemifrån oftare. Förslaget till RUS saknar helt detta perspektiv. Det går knappt att utläsa att Uppsala ingår i samma region som Arlanda och Stockholm. Ännu mindre framgår det hur Uppsalaregionen vill dra nytta av detta.  

Uppsalas roll i världen 

Bristen på omvärldsperspektiv blir även tydligt när det gäller länets internationella orientering och roll i världen. Det går inte att utläsa hur länet ser på sin roll i världen, både när det gäller hur länet påverkas av omvärlden, och hur länet kan påverka och bidra till en hållbar utveckling i världen. Om tiden inte medger en ordentlig process kring detta föreslår Handelskammaren att inspiration hämtas från Region Uppsalas egen strategi för internationell lyskraft.  

Nyttja länets guldägg 

Det är inte bara det externa perspektivet som saknas. I några avseenden saknas också ett tillvaratagande av de interna tillgångarna, de faktorer som kan beskrivas som länets guldägg och nycklar till framgång. De uppenbara är naturligtvis länets båda topprankade lärosäten, som under hundratals år bidragit till länets kunskap, forskning, innovationskraft och näringslivsprofil. SLU och Uppsala universitet är två institutioner som sysselsätter tusentals lärare, forskare och utbildar 45 000 studenter varje år och som satt sin prägel på länet sedan reformationen. RUS skulle kunna uttrycka tydligare hur dessa guldägg förstärker länets utveckling och omställning. Det visionsarbete som bedrivits inom båda lärosätena, samt universitetens forskningsstrategier, skulle med fördel kunna ges stöd i RUS.  

RUS som underlag till EU:s strukturfondsprogram 

Några av prioriteringarna för den sociala inkluderingen och ekonomiska återhämtningen tangerar ambitioner inom kommande strukturfondsprogram, som vägleds av EU-kommissionens rapport för En ny giv och den nya nationella strategin för hållbar tillväxt och attraktionskraft. För att vinna framgång och stödja aktörer som vill bära viktiga utvecklingsprojekt inom ramen för strukturfonderna, finns det enligt Handelskammarens mening anledning att i RUS tydligare peka ut vilka samhällsutmaningar länets aktörer bör fokusera på. Därigenom har länet bättre förutsättningar att få tillgång till medel för att uppfylla utvecklingsagendan. 

En omstart för Uppsala län 

För att ta Uppsala län ur krisen behöver företag våga investera, nyanställa och ges förutsättningar att stärka sin konkurrenskraft i en ny internationell omgivning. Detta måste ske samtidigt som vi tvingas hantera krisens sviter i form av ökad arbetslöshet och en skulduppbyggnad i såväl företag som offentlig sektor.  

För kommuner och regioner handlar det inte minst om att med kraft värna kärnan i det offentliga uppdraget. Få saker är så viktiga för näringslivets utveckling som att skolan ger eleverna kunskap, att tåg och bussar går i tid, att sjukvården fungerar och att det råder trygghet på gator och torg. Till det kommer möjligheten till ett blomstrande kultur- och föreningsliv som gör staden och regionen till en attraktiv plats att leva och verka.  

Inför omarbetning av RUS menar Handelskammaren att följande områden bör framträda tydligare:  

En region för alla:  

  • Pressa tillbaka arbetslösheten genom att återstarta servicesektorn och småföretagen. De hårdast drabbade branscherna måste få chans att komma på fötter och våga återanställa. Lärdomar från näringslivsinsatser till följd av Corona bör utgöra grund för ett förbättrat näringslivsklimat i hela länet.  
  • Vaccinera folk mot arbetslöshet. Inför nollvision för gymnasieavhopp i Uppsala län senast år 2025. Öka samverkan skola-arbetsliv, utveckla Ung Företagsamhet och bygg ut yrkesutbildningarna. Expandera den yrkesanpassade svenskutbildningen för nyanlända.  
  • Underlätta kompetensväxling och omställning mellan företag och branscher. Stimulera nyföretagande och bejaka en växande uppdragsbaserad ekonomi med fullgott anställningsskydd.  

En växande region: 

  • Gasa Uppsala ur krisen. Planera för en fortsatt växande region och fler bostäder. Stå upp för länets infrastrukturbehov och säkra att nya byggprojekt kommer ut på marknaden genom framsynt planering och skyndsam handläggning av ärenden.  
  • Investera för omställning och öka takten i digitaliseringen. Initiera ett upprustningsprogram som innehåller energieffektiviseringar i 70-talets bostadsområden, framtidssäkrade VA-system, ökad kapacitet i elnätet samt infrastruktur som underlättar transport av människor, varor och gods.  

En nyskapande region 

  • Omvandla kunskap till samhällsnytta. Säkra långsiktig finansiering av Uppsalas unika ekosystem av innovation, forskning, entreprenörskap och samverkan, så att fler goda idéer kan utvecklas till nya värdeskapande bolag. 

Ett kraftfullt genomförande  

I det avslutande kapitlet av RUS anges att genomförandet av RUS vilar på en hög grad av samverkan och medansvar från olika aktörer. Det tyngsta ansvaret för genomförandet vilar på Regionalt forum och den regionala ledningsgruppen (RLG). I tabell anges vidare vilka organisationer och samverkansgrupper som ansvarar för olika sakområden i RUS. Handelskammaren noterar att näringslivet förväntas bidra till genomförandet, men konstaterar samtidigt att Region Uppsala för närvarande inte bjuder till något samverkansfora där näringslivet finns representerat. I detta avseende kan Region Uppsala dra lärdom av Länsstyrelsens arbetsformer.  

Samlad bedömning 

Handelskammarens samlade bedömning är att förslaget till RUS behöver en påtaglig komplettering och aktualisering som: 

  1. Analyserar nuläget och innehåller relevanta omstartsförslag utifrån den skada som Corona fått på näringsliv och människors hälsa, samt pekar ut konkreta förslag till kraftsamling och aktivitet för att åstadkomma en omstart av en ekonomiskt stark, hållbar och inkluderande region i tidsperspektivet 2021-2024.  
  1. Stödjer de pågående lokala och regionala utvecklingsprocesser som kräver enorma insatser och resurser för att kunna förverkligas, exempelvis utbyggnad av fyrspår, byggande av smarta och hållbara stadsdelar för närmare 120 000 fler invånare till 2050, inklusive all tillhörande offentlig infrastruktur.  

Utan omarbetning i linje med ovanstående befarar Handelskammaren att RUS inte fullt ut kommer att kunna fylla den avsedda vägledande funktionen för länets utveckling och omstart under de närmaste åren.  

 

Tomas Stavbom 

Regionchef