English en
Sofia Palmquist, koncernchef för Aleris, är en av dem som medverkar i Stockholms Handelskammares rapport Välfärden och näringslivet.
Sofia Palmquist, koncernchef för Aleris, är en av dem som medverkar i Stockholms Handelskammares rapport Välfärden och näringslivet. Foto: Daniel Ivarsson

Röster om välfärden – Aleris

Stockholms Handelskammare har intervjuat några av de mest framträdande företagen inom välfärdssektorn i landet, samt centrala företrädare för SKR och facken inom välfärden, för att få perspektiv på den utveckling som har skett och de utmaningar som sektorn står inför. Samtalen inkluderar även diskussion om möjliga lösningar och önskemål om prioriteringar från politiken. I denna intervju deltar Sofia Palmquist, koncernchef, Jakob Johansson, chefläkare och Kenan Harbas, press- och public affairschef.

Aleris är en skandinavisk vårdgivare inriktad på specialistvård, med över 100 mottagningar i Sverige, Norge och Danmark. I intervjun medverkade Sofia Palmquist, Koncernchef, Jakob Johansson, Chefläkare och Kenan Harbas, Press- och public affairschef.

Hur ser ni på den utveckling som varit?

– Fler invånare, nya behandlingar och ökade förväntningar hos patienterna ställer krav på framtidens hälso- och sjukvård i. Vi anser att samverkan mellan olika huvudmän och vårdgivare är en förutsättning för att kunna leverera en specialistsjukvård som utgår från invånarnas behov och för att möta de demografiska utmaningarna nu och i framtiden 

Vårdens samlade resurser behöver räcka till fler. Skälen till att förändringen behövs är många. I framtiden kommer alltmer vård behöva bedrivas från hemmet och utanför akutsjukhusen. Då gäller det fortsatt att ha fokus på de åtgärder som gör skillnad och kan upprätthålla en säker och tillgänglig hälso- och sjukvård. 

Det finns utmaningar mot denna utveckling och en betydande risk att starka krafter tvingar tillbaka hälso- och sjukvården i ett system som leder till en ökad regelmassa med tyngre administration och försämrad arbetsmiljö för medarbetare. Ytterst är det patienter i behov av vård som drabbas med växande vårdköer i alla led.  

Hur ser ni på samspelet mellan det offentliga och det privata? Skillnader mellan aktörer och roller?

– För oss som är verksamma inom hälso- och sjukvården är framtidens behov och effekter redan här, och påtagliga. Genom att erbjuda invånarna flexibla sätt att möta vården tillser man att de som är i störst behov också tilldelas mer av vårdens resurser. Effekterna av att inte möta detta är att svensk hälso- och sjukvård blir oerhört sårbar i den situation som samhället nu befinner sig i. 

Arbetssätten och specialiseringen har utvecklats, exempelvis avlastning av akuten genom privata närakuter och bättre vård i hemmet. I Uppsala har Aleris Elisabethsjukhuset ett nära samarbete med Akademiska sjukhuset inom sex operationskedjor, bland annat ortopedi, vilket kapat köer kraftigt med både hög effektivitet och kvalitet i utförandet. Genom separering av elektiv och akut vård, små inarbetade team, effektiv planering av patienter och få avbokningar klarar det privata av att ta emot fler patienter på en dag än det offentliga. Därtill finns ett gott lärande mellan olika enheter i landet och även i utlandet. Det är klokt att använda det totala systemets resurser på bästa sätt. Alla behöver inte göra samma saker.  

Hur ser ni på effektivitet och kvalitet, styrsystem och ersättningsnivåer?                           

– Som vårdaktör ansvarar vi för verksamhetsutveckling medan det är regioner och staten som skapar förutsättningar för utveckling. Ansvaret för att möta framtidens hälso- och sjukvård är delat mellan vårdgivarna som bedriver vården och regionen som formulerar de avtalsvillkor som ska möjliggöra framtidens vård. Vi ser fram emot att regioner fortsätter att anpassa och utveckla sina avtal med syfte att ge specialistsjukvården långsiktiga förutsättningar att kunna driva en patientsäker vård och ett långsiktigt omhändertagande av våra patienter efter behov. 

Det finns ett stort problem med tillgänglighet i Sverige, där 100 000-tals människor väntar på vård. Det befintliga systemet löser inte detta utan skapar inlåsningseffekter där kapacitet inte matchas mot behov på bästa vis. Därtill finns hinder och tröghet i att ändra arbetssätt, nå patienter med digitalt stöd, vård i hemmet osv. Det går bakåt på den digitala sidan och marknaden är låst till den regionala nivån, vilket skapar matchningsproblem mellan patienter och tillgänglig kapacitet. Det behövs nationella standards kring tillgänglighet, vård inom viss tid, vilken information som ska delas osv – finns ingen anledning att patienterna ska låsas in i regionerna och regionspecifika journalsystem som idag. Under covid var det svårt att använda resurserna i hela landet. Vi kan ha dagens struktur, men måste stärka den nationella delen. 

Vilka är de största utmaningarna inom ert verksamhetsområde? Vilka är lösningarna?

– Det krävs ett gemensamt kraftfullt grepp mellan staten, regioner och oss vårdgivare. Som en led i detta ser vi ett behov att med gemensamma krafter säkerställa att patienterna vet hur de på bästa sätt kan ta del av vården. Det finns tillgänglig vårdkapacitet i Sverige inom både offentlig och privat driven vård vilket ger utrymme för stora förbättringsmöjligheter. Om vi tog till oss innovationer i något snabbare takt skulle väntetider helt kunna förpassas till historien. 

För att patienter ska kunna göra informerade val om sin vård krävs en massiv informationsinsats som når alla patientgrupper. Det handlar inte bara om hur man som patient gör valet av utförare, utan även hur man som patient kan jämföra vårdgivare. 

Det handlar också om att Sverige borde, likt våra nordiska grannländer Danmark och Norge, sträva mot att förbättra tillgängligheten och på sikt erbjuda 30 dagars vårdgaranti istället för nuvarande 90 dagar. Det finns tillgänglig vårdkapacitet i Sverige vilket ger utrymme för stora förbättringsmöjligheter. 

Att förlägga avancerad sjukvård utanför akutsjukhusen innebära ökade möjligheter för patienter att bli medskapare av sin egen vård, dels öka tillgängligheten till hälso- och sjukvården.  

En mer personcentrerad specialistsjukvård stärker även individens tilltro till den egna förmågan och bidrar till att patienter kan bli mer proaktiva i sin egen behandling och vårdplanering. 

När patienterna behöver vård är det i första hand avancerad specialistsjukvård utanför akutsjukhusen som ska ta emot dem. Dels för att avlasta akutsjukhusen så att de kan koncentrera sig på den högspecialiserade vården, dels för att patienterna ska snabbare ska få tillgång till den avancerade specialistsjukvården. 

Specialistsjukvården utanför akutsjukhusen behöver i framtiden få en mer framträdande roll. Inte minst när det gäller eftervård, rehabilitering och palliativ vård. Antalet vårdplatser utanför akutsjukhusen behöver öka. Utöver det behöver det ske en utbyggnad av den avancerade vården i hemmet. 

Liknande tjänster som de idag kommer att erbjudas i framtiden, men på nya sätt. Det kommer att krävas större gemensamma åtgärder om resurserna och framtidens specialistsjukvård ska nå fler patienter och fortsätta kunna ge en jämlik vård överlag.  

Vilka prioriteringar bör politiken driva igenom? Vilka besked behöver näringslivet?

– För att säkerställa att patienter får tillgång till tillgänglig vårdkapacitet ser vi att två åtgärder måste komma till. Hälso- och sjukvården har inte prioriterat patientlagen i tillräckligt stor utsträckning och konsekvensen har blivit att patientens faktiska ställning inte har förbättrats i vården.  

För det första: Möjliggör samverkan mellan offentlig och privat driven vård. Det skulle öka kunskapsutbytet mellan vårdgivare och skapa ett mer effektivt vårdutbud. Som en led i detta måste patienterna bli bättre informerade om hur de på bästa sätt kan ta del av både den offentliga och privat drivna vården.   

Här handlar det om att ge patienten information om hur vårdgarantin fungerar och vilken rätt vi faktiskt har när vi söker vård. Det handlar om möjligheten att känna till sina rättigheter enligt vårdgarantin, var man kan söka vård, hur vårdköerna ser ut och var det finns tillgänglighet både inom offentligt och privat driven vård. 

För det andra: Arbeta på nationell politisk nivå för att minska vårdköerna. Sverige borde, likt våra nordiska grannländer Danmark och Norge, sträva mot att förbättra vårdgarantin och på sikt erbjuda 30 dagars vårdgaranti kontra nuvarande 90 dagar. Vi ser ingen anledning till att vi inte skulle kunna matcha våra grannländer. Det finns tillgänglig vårdkapacitet i Sverige i både offentlig och privat driven vård vilket ger utrymme för stora förbättringsmöjligheter. Detta är något som måste diskuteras politiskt på både regional och nationell nivå. 

Utan större ansträngningar från hälso- och sjukvården riskerar informationsskyldigheten om vårdgarantin att bli alltför tandlös. I vissa delar har patientens faktiska ställning försvagats. Den nationella politiken bör därför ta ett ledaransvar för att verka för att patientlagen förstärks. 

De digitala verktygens ökande användning inom sjukvården är en högaktuell fråga och lär så förbli i framtiden. Idag använder en ökad andel av invånarna sjukvårdens e-tjänster i vid bemärkelse, en siffra som sannolikt kommer att fortsätta att stiga i framtiden. Digitala lösningar har möjliggjort bland annat integrering mellan vårdinformationssystem, distanskontakter med vårdpersonal och hemmonitoreringslösningar. 

En bättre förmåga att utnyttja digitaliseringens möjligheter, tillsammans med säkra och ändamålsenliga IT-system, samt ökad samverkan kommer att bli centrala faktorer för utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård och för att medarbetarna ska få bättre förutsättningar att tillhandahålla en god och nära vård med hög tillgänglighet och god kvalitet. 

Vi ser mycket positivt på att staten skapar incitament för att öka tillgången till vårdtjänster och att nyttja tekniksprång i dagligt arbete för en långsiktig positiv utveckling av vården. För att utveckla en tillgänglig hälso- och sjukvård efter behov finns det grundläggande förutsättningar som behöver stärkas för att kunna genomföra de förändringar som krävs. 

Hälso- och sjukvården behöver få verktyg och möjlighet enligt avtal att implementera ny teknik som ökar samverkan mellan patienten och vården men också inom verksamheten i sig. Målet är att föra vården närmare patienten genom att nyttja ny teknik smartare. 

Med hjälp av standardiserade processer och dokumentation, AI-teknik (analysalgoritmer för att underlätta och påskynda dataanalys), digital övervakning, självmonitorering och monitorering på distans snarare än fysiska besök ökar tillgängligheten för patienterna. Den nya tekniken bidrar till att ge patienten en ökad grad av service i sin vård. 

Som vårdgivare bedriver vi bred verksamhet, huvudsakligen på uppdrag av det offentliga. Vi hjälper individer och ger vård i många olika former, allt från kataraktkirurgi till slutenvårdspsykiatri. Vi verkar över regiongränserna och finns i och utanför Norden. För oss är det viktigt att inte begränsa möjligheterna till en sammanhängande god och nära vård till enstaka regioner.  

Med en modern infrastruktur som möjliggör både informationsdelning och lokal innovation kan patienterna ges större möjlighet till aktiv medverkan i sin vård samtidigt som nya verktyg frigör tid hos personalen och förbättrar arbetsmiljön. 

Det digifysiska hälso- och sjukvården behöver vara överskådligt och enkelt. Personer med kronisk sjukdom har ofta en komplex sjukvårdsbild med lika komplexa vårdbehov. Rätt använd skapar digitaliseringen trygghet vilket stödjer den enskilde till egen vård och minskar därigenom behovet av vård. Det kan också bidra till ökad tillgänglighet och patientsäkerhet. 

Vi tror inte att ett digitalt verktyg och ett användargränssnitt är det som kommer ge bästa stödet till framtidens hälso- och sjukvård och patienterna. Vår uppfattning är att en gemensam bas av vårdinformation som kan delas mellan olika system ger den bästa förutsättningen för effektiva applikationer för både patienter och medarbetare. 

En mer öppen inställning till vårdinformation applåderas av akademi- och forskarvärlden inom hälsoinformatik där man sedan många år belyst problematiken med inlåsningseffekter av information hos de stora systemleverantörerna. En sådan gemensam dataplattform för vårdinformation skulle inte bara öka möjligheten till integritet och dataskydd. Den skulle också öppna för innovation, forskning och utveckling. 

Stöd och behandling via digitala tjänster samt digitala vårdmöten är redan etablerade arbetssätt. Som vårdgivare i den offentligt finansierade vården vill vi understryka vikten av en modern vårdinformationsmiljö som möjliggör lokalt anpassade applikationer. Detta för att ge bästa möjliga stöd till framtidens hälso- och sjukvård. 

Rapport: Välfärden och näringslivet

Välfärden och näringslivet

Rapporten ”Välfärden och näringslivet” beskriver välfärdssektorns omfattning, utförande, utmaningar och betydelse, baserat på den stora mängd utredningar som gjorts av välfärden de senaste åren, kompletterat med aktuella faktauppgifter.

Uppdaterat juli 9 2024 Publicerat juni 19 2023