English en
Mark Jensen, vd och koncernchef på Ambea, intervjuas i Stockholms Handelskammares rapport Välfärden och näringslivet.
Mark Jensen, vd och koncernchef på Ambea, intervjuas i Stockholms Handelskammares rapport Välfärden och näringslivet. Foto: Daniel Ivarsson

Röster om välfärden – Ambea

För att få perspektiv på den utveckling som varit och de utmaningar som välfärdssektorn står inför har Stockholms Handelskammare genomfört intervjuer med några av de mer framträdande välfärdsföretagen i landet och centrala företrädare för SKR och facken i välfärden. Samtalen berörde även tänkbara lösningar och vilka besked eller prioriteringar man vill se från politikens sida. I den här intervjun medverkar Mark Jensen, vd och koncernchef.

Ambea är ett av Nordens ledande omsorgsföretag med cirka 31 000 medarbetare på drygt 950 enheter i Sverige, Norge och Danmark. I intervjun medverkade Mark Jensen, VD och koncernchef.

Hur ser ni på den utveckling som varit?

Initialt handlade det mycket om entreprenadverksamhet (LOU) och drift på kontrakt. En marknad som stagnerat och som präglas av hård konkurrens. Nästa våg kom med LOV, som gav möjlighet att bygga boenden i egen regi. Många nya ideella och privata aktörer kom in på marknaden. Kommuner som implementerat LOV inom särskilt boende för äldre är idag i princip färdigbyggda – några har t o m överskott på platser. Utmaningen nu är att inte så många nya kommuner kommer in i systemet fast platsbehovet finns och växer.

Hur ser ni på samspelet mellan det offentliga och det privata? Skillnader mellan aktörer och roller?

Där relationerna är bra, har de varit bra länge. Det fungerar väldigt bra i många kommuner, särskilt i Stockholmsområdet. Dock har vi inte övertygat så många fler kommuner om att det privata behövs när fler omsorgstagare behöver en bra omsorg. Bygger sannolikt på okunskap och oro för att man tappar kontrollen, men i LOV:en kan man sätta in de villkor man vill och det finns flera andra sätt att upphandla tjänster som inte är LOV. Det finns möjlighet för varje kommun att anpassa utifrån de lokala förutsättningarna. Därtill finns ideologiska låsningar i en hel del kommuner om att privata aktörer inte ska hålla på med vissa tjänsteområden. Men, det privata har möjlighet att jobba över kommungränser, konceptualisera, kompetens- och verksamhetsutveckla i ett större bestånd, vilket driver båda kvalitet och effektivitet. Kommunerna har svårare att jobba med kvalitetsutveckling, innovation och lärande inom en begränsad verksamhet. Vi kan göra det på tvärs av många kommuner och leverera mer omsorg för varje skattekrona.

Hur ser ni på effektivitet och kvalitet, styrsystem och ersättningsnivåer?                           

Det finns gnissel i maskineriet. Omsorg är egentligen inte så svårt att räkna på. Kostnaderna ligger framför allt inom personal, fastigheter, mat, förbrukningsartiklar, el och värme. Med för låga priser i anbuden är det väldigt svårt att få hög kvalitet. Det är förvånande när kommuner konstaterar att de inte får in anbud när den prisnivå som erbjuds är för låg. Det finns i verkligheten någon slags miniminivå som krävs för att nå rätt kvalitet. En del kommuner tänker för kortsiktigt, underkompenserar för inflation och använder privata aktörer som dragspel. Framöver behöver man i den privata omsorgssektorn räkna på de ekonomiska riskerna på ett annat sätt.

Vilka är de största utmaningarna inom ert verksamhetsområde? Vilka är lösningarna?

Färre ska försörja fler. Hur ska vi få råd med allt detta? Alla sektorer behöver mer pengar. Varifrån ska de tas? Kan vi tänka oss nya finansieringslösningar? Vårdcheck som i Finland? Erbjuda en basnivå och resten mot tillägg?  Titta på andra exempel inom välfärden på andra branscher och länder! Frågan måste upp på bordet och adresseras!

Omsorgsbehovet ökar med demografin och förmågan att ställa rätt diagnos tidigt. Fler platser behövs och det råder brist på medarbetare inom vissa yrken redan nu. Branschen måste bli mer attraktiv och de som står utanför arbetsmarknaden behöver aktiveras, genom språkundervisning, Komvux, och instegsmöjligheter som minskar utanförskap etc. Facken inom välfärden har tagit fram många bra förslag, så även SKR och Vårdföretagen.

Kompetensutmaningen råder vi över själva. Enklare uppgifter kan hanteras av andra personalkategorier och välfärdsteknik kan underlätta och effektivisera arbetet. Titta närmare på vad som dokumenteras och varför vi gör det. Avvikelser måste dokumenteras, men allt skapar inte värde i slutänden och det finns en del dubbelarbete kvar. Men, facken kan ha en annan syn, liksom tröga processer inom IVO kan hämma utvecklingen.  Vi behöver gå i tightare dialog för att få det att fungera långsiktigt och skapa en mer positiv bild av branschen och de många spännande yrkesroller som finns.

Mer bekymrad över antalet platser – en fråga som inte tas på tillräckligt allvar. Finns det inga platser, så finns det inga platser. Då kommer många människor att få det dåligt i slutet av livet. Folk kommer att dö i kön för att vara väldigt tydlig. Även kön till LSS kommer att bli lång där unga vuxna bor hemma med äldre föräldrar samt till HVB på grund av ökad kriminalitet, längre straff och fler som behöver behandling tidigare eller på vägen till en bättre plats i livet.

Vilka prioriteringar bör politiken driva igenom? Vilka besked behöver näringslivet?

Få fokus på de stora framtidsfrågorna och hur vi löser dem tillsammans. Skapa förutsägbarhet i ett längre perspektiv och undvik stora tvära kast efter val. Dra nytta av den privata sektorn och hjälpa kommunerna i den utbyggnad av nya boenden och platser som måste ske. Intentionen med LOV får inte stanna av. Frågan om lika och fair villkor är central och viktig och krävs för en fungerande marknad. I dag kostar det inte kommunerna något att ha en lång kö till särskilt boende för äldre så inför omsorgsgaranti. Det finns ett stort behov fram mot 2030. Det måste lösas under denna mandatperiod för att vi ska kunna möta upp den stora efterkrigsgenerationen. Reformera IVO som på något sätt har tappat dialogförmågan med utförarna, har en mycket restriktiv syn på välfärdsteknologi och har ojämna bedömningar över landet. Vi vill ha ett starkt och aktivt IVO, men även en konstruktiv kraft vi kan föra dialog med och som vill bidra till nödvändig utveckling.

Rapport: Välfärden och näringslivet

Välfärden och näringslivet

Rapporten ”Välfärden och näringslivet” beskriver välfärdssektorns omfattning, utförande, utmaningar och betydelse, baserat på den stora mängd utredningar som gjorts av välfärden de senaste åren, kompletterat med aktuella faktauppgifter.

Uppdaterat juli 4 2023 Publicerat juni 20 2023