Röster om välfärden – Kunskapsskolan

Hur ser ni på den utveckling som varit?

– Kunskapsskolan startade 1999, utgick från elevens behov och formade utbildningen utifrån det. Då fanns knappt några alternativ till de kommunala skolorna. . Initialt var det också många som valde bort den skola de hörde till snarare än att de valde just vår utbildningsmodell. Idag är det en mycket mer mogen marknad och naturligt för föräldrar och elever att göra sina skolval.  Ur ett elev- och föräldraperspektiv har huvudmannaskapet blivit mindre viktigt.  I andra länder finns valfrihet primärt för dem som har ekonomisk möjlighet att betala för en plats i en privat skola.

Hur ser ni på samspelet mellan det offentliga och det privata? Skillnader mellan aktörer och roller?

– Vid starten fanns ett rätt stort motstånd från vissa kommuner, där en del upplevde att man tappade kontroll över sin egen planering. Numera betraktar kommunerna det oftast som värdefullt att ha alternativ, det behövs för att vara en attraktiv kommun. Friskolor har även frigjort resurser för kommunerna, t ex genom att bygga nya skolor, samt utvecklat kvalitet till förmån för eleverna. Med åren har det ställts högre krav och blivit svårare att starta skola. Bland annat genom ägarprövning, vilket i grunden är positivt.  Den nationella debatten har för vissa påverkat möjligheterna att få finansiering av banker och aktörers benägenhet att ta lån, vilket bidragit till att tröskeln höjts. Det är viktigt att bevaka rätten att välja skola. Sverige har ett unikt bra system jämfört med andra länder där valet i högre grad styrs av var man har råd att bo eller om man har råd att betala avgift till privatskola.

Hur ser ni på effektivitet och kvalitet, styrsystem och ersättningsnivåer?                           

– Vårt perspektiv är att Skolinspektionen i många fall fungerar väl men att det finns en stor potential att vässa deras arbete, speciellt när det gäller insatser mot skolor som håller för låg kvalitet, såväl kommunala som fristående. En av de viktigaste åtgärderna är dock skolpengssystemet som måste reformeras. Kommunerna sätter sin egen nivå och den varierar mycket mellan landets kommuner. För likvärdigheten skulle någon slags nationell uträkningsnorm behövas. Statliga stöd skapar mervärde men är tids- och resurskrävande att söka. Resurserna är begränsade (tid, lokaler, personal), därför positivt att privata alternativ visat att man tex kan använda lokaler på ett mer effektivt sätt och frigöra tid genom att nyttja medarbetstiden på bästa möjliga sätt för eleverna, tex genom att arbeta med varierande gruppstorlekar.

Vilka är de största utmaningarna inom ert verksamhetsområde? Vilka är lösningarna?

– Debatten och bilden av branschen har satt sig på ett väldigt olyckligt sätt och är inte baserad på fakta. Den bygger upp en bild av verkligheten som inte stämmer. Ett av de verkliga problemen är bristen på lärare och yrkets attraktivitet. Hur kan Lärarhögskolan bli mer attraktiv? Tillgången till lärare påverkas av den negativa debatten och bilden att läraryrket är jobbigt och har låg status. Viktigt vända debatten och vässa lärarutbildningen. Måste bli mer attraktivt.

Det behövs en friskolereform 2.0. En tydligare skolpengsnorm, för att ge större likvärdighet, samt analys och styrning av betygssättning för att minska betygsinflationen. Bli av med avarter som inte fungerar – skolor som inte fyller kraven ska stängas. Stäng även den provocerande frågan om att ställa sig i kö redan på BB, som handlar om ett fåtal skolor, genom gemensamma regler.

Digitaliseringen är viktig som hjälpmedel i all undervisning men också backoffice, där det kommer ske mycket framöver, såsom automatisering av ekonomisystem. En lösning på lärarbristen skulle kunna vara mer undervisning online. Tänkbart att dela föreläsningar mellan skolor, men där är vi inte riktigt ännu. Lagstiftningen tillåter inte distansutbildning.

Andelen elever med utländsk bakgrund är 30 %, inom vissa skolor nära 100 %.  Så var det inte för 20 år sedan. Det för med sig andra utmaningar. Hur hjälper vi dem till rätt nivå och med modersmålsundervisning? Alltför många når inte gymnasiekraven. Det finns en känsla av otrygghet i samhället, som även märks i skolan, i kombination med att många mår väldigt dåligt. Det skapar en orolig situation och en svårare arbetsmiljö.

Vilka prioriteringar bör politiken driva igenom? Vilka besked behöver näringslivet?

– Sjösätt Friskolereform 2.0. Fixa lärarbristen och börja prata om svensk skola på ett positivt sätt. Den är mycket bättre än sitt rykte. Det saknas mer visionära tankar om svensk skola. Vi behöver en debatt som baseras på fakta och vill inte att nästa valrörelse ska handla om huvudmannaskap, utom om skolans kvalitet och innehåll.

Välfärden och näringslivet

Rapporten ”Välfärden och näringslivet” beskriver välfärdssektorns omfattning, utförande, utmaningar och betydelse, baserat på den stora mängd utredningar som gjorts av välfärden de senaste åren, kompletterat med aktuella faktauppgifter.