Så kan finansministern sänka matpriserna 

Enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI) har priserna på livsmedel stigit med över 20 procent under det senaste året, en ökning som Sverige inte har sett sedan 1950-talet. Livsmedel är den kategori som ökat mest i pris under det senaste året. Eftersom livsmedel utgör en stor del av hushållens utgifter slår de stigande priserna hårt mot hushållen.

För livsmedelsproducenterna är kostnadsökningarna ännu högre än de prishöjningar som konsumenterna hittills mött i handeln. Enligt data från SCB:s producentprisindex har livsmedelsproducenternas kostnadsökningar, sedan mitten av 2020, vida överstigit matinflationen.  

Den största skillnaden mellan producent- och konsumentprisökningarna var i maj 2022 – en följd av stigande energi- och fraktpriser. Den uppmätta differensen kan endast jämföras med hur det såg ut under början av 1990-talet. 

– Det finns inga indikationer på att konsumentpriserna har stigit mer än vad som kan motiveras av ökade produktionskostnader, snarare det omvända. Att livsmedelsföretagen inte helt överfört sina kostnader har inverkat negativt på företagens lönsamhet, säger Stefan Westerberg, och fortsätter:  

– Orsakerna till de högre livsmedelskostnaderna är flera. Faktorn som starkast driver upp kostnaderna, efter att energipriserna gått tillbaka, är den svaga kronkursen. Den svenska kronan har tappat 12 procent mot den amerikanska dollarn och 7 procent mot euron sedan början av 2022. Det har ökat livsmedelsföretagens inköpskostnader från utlandet, som sedan har inneburit högre kostnader i handeln. 

I Infostats undersökning framgår det att 80 procent av hushållen vill se sänkt moms på livsmedel. En annan åtgärd som hushållen lyfter fram är sänkt skatt på arbete, där 50 procent av de svarande förordar sänkt inkomstskatt som ett sätt att få mer pengar i plånboken.  

– Resultaten pekar på att hushållen efterfrågar åtgärder för att reducera sina livsmedelskostnader. Sänkt matmoms kan ha den effekten eftersom momsen är ett pålägg som adderar kostnader för hushållen. Samtidigt kan det vara bra att också arbeta med strukturella reformer, som sänkt skatt på arbete, vilket minskar kostnaderna för att anställa och ger mer i plånboken för hårt pressade hushåll. Det vore därför mycket klokt att skjuta på beslutet om höjd arbetsgivaravgift för unga personer på framtiden, säger Stefan Westerberg. 

Samtidigt ser inte Stockholms Handelskammare att pristak och regleringar skulle gynna vare sig konsumenter eller livsmedelsproducenter. 

– Eventuella pristak eller regleringar för vissa varugrupper är inte rätt väg att gå och kan på sikt slå sönder en fullt fungerande marknad. Det är naturligt att det finns ett starkt stöd för lägre matpriser. Men erfarenheterna av just prisregleringar gynnar sällan konsumenterna i slutändan. Ingen vill se livsmedelsbranschen bli som den svenska sönderreglerade hyresmarknaden. Regeringen måste ha is i magen och våga ge besked om strukturella reformer som sänkt skatt på arbete som gynnar såväl förtagen som folket, säger Stefan Westerberg.