Så kan städer skyddas mot klimatförändringar

Går det att skydda Stockholm och andra städer mot extremväder – och hur gör man det i så fall på bästa sätt? Under ett seminarium diskuterade sex experter utmaningar och lösningar gällande städer och klimatförändringar.

På onsdagen den 10 november arrangerade Stockholms Handelskammare seminariet ”Hur rustar vi våra städer för det oförutsägbara?”. Sex experter inom olika verksamhetsområden medverkade och lyfte olika infallsvinklar om Stockholms och andra svenska städers motståndskraft mot klimatförändringar. Seminariet modererades av Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

 

Här är sex citat från seminariet "Hur rustar vi våra städer för det oförutsägbara?"

Martin Hedberg, meteorolog och författare till boken ”Extremt väder” om hur pass oroad han är inför framtiden gällande klimatförändringar:

– Jag är väldigt oroad så till vida att vi inte kommer ha gjort det vi borde ha gjort på 70-talet, det vill säga att begränsa utsläppen av växthusgaser till exempel. Det har skett i en alldeles för långsam takt. Där måste mänskligheten – och det håller man på att förhandla om nu på COP-26 i Glasgow – minska så att det blir mindre effekt och mindre påverkan på vår omgivning. Det gäller inte bara klimatet utan även ekosystemen så att vi får mindre förändringar. Ovanpå det måste vi anpassa oss till saker. Ju mindre vi minskar påverkan, desto större konsekvenser kommer vi att få. Det måste vi anpassa oss till. Vi måste göra båda de sakerna, det är helt enkelt en riskhantering som vi måste ta höjd för.

Lars Jonson, affärsutvecklingsdirektör Skanska, om vilka flexibla lösningar som behövs byggas in för våra städer:

– Om man vill se lite positivt på pandemin kan man se hur snabbt vi som individer och människor ändå anpassade oss och ställde om utifrån en ny situation. Vi var snabba på att ställa om våra beteenden och jag tror det kommer att påverka hur vi vill bygga våra städer. Kopplar man mer till klimatfrågan kanske vi inte har fått den där ”sense of urgency”, eller krismedvetenheten, ännu så att vi inte vågat ställa om. Vi är villiga att förändra oss för att göra det bra när det väl är kris så det kanske är den positiva delen vi kan ta med oss?

Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef Tengbom, om hur man med hjälp av arkitektur kan hantera de utmaningar som städerna står inför:

– Framför allt handlar det om att få in klimatperspektivet väldigt tidigt i processen i allt från stadsutveckling till inredning. I dag jobbar vi väldigt mycket utifrån klimatperspektivet som det varit med normklimat eller normtemperatur. Sällan tar vi in beräkningar och analyser för hur klimatet kommer att se ut, eftersom vi inte vet hur det kommer att vara. Men med arkitekturen kan vi skapa goda förutsättningar för att städer ska kunna klara av framtidens klimat på ett mycket bättre sätt och hjälpa människor att må bra.

Magnus Almfors, affärsenhetschef för Vatten och VA Sweco om Stockholms utmaningar kopplat till vatten.

– Ingenjören i mig tänker att en utmaning är i form av att vi har en åldrande infrastruktur inte minst på vattensidan med alla rör som vi grävt ner i staden på 20- och 30-talet. De är definitivt inte anpassade i dimensioner och kapacitet för att klara av intensivare nederbörd. Då får vi tråkiga konsekvenser av det, inte minst kopplat till försäkringsbolag. En annan utmaning är visionärstakten hos oss. Nya exploateringsområden där vi får vara med och designa går att göra ganska bra. Det går att ganska smart ta hänsyn till vattennivå och nederbörd och annat. Men hur gör vi mitt inne i vår stenstad? Svaren är ganska gamla och handlar om att fördröja vattnet och ta ner hastigheten, men det kommer inte att gå i tillräcklig omfattning.

Karin Stenmar, hållbarhetschef Folksamgruppen, om vad rikspolitiken behöver bidra med för att undanröja fler hinder eller accelerera takten:

– Jag tänker att på statlig nivå, när vi pratar med kommunerna har alla olika förutsättningar och behov. Vad är det vi ska göra, prioritera och satsa på? Jag tror att det behöver komma starka signaler gemensamt från statligt håll. Hur ska vi göra och vad ska vi prioritera? Det rör inte bara finansiering för som vi har konstaterat här kommer det att behövas mycket mer finansiering än den som ligger i dag. Samverkan och kapitalet kan vara en lösning för att klimatanpassa och rusta våra städer. Men jag tycker att det skulle behövas bättre styrmedel, fokus på rapportering och transparens samt en långsiktighet där vi tänker många år framåt.

Elin Olsson, statssekreterare med ansvar för stadsmiljö och stadsutveckling (MP) om beredskapen för det oförutsägbara tycks vara god:

– Nej, det kan jag inte säga. Det var bra omnämnt under panelen att vi behöver skaffa oss mer fantasi. Det är inte en fråga om något jättekonstigt, utan handlar om att förstå att vatten behöver ta vägen någonstans och det krävs att vi omhändertar det. Det som vi förut trodde var tusenårsregn nu kanske är hundraårsregn nu som drabbar genomsläppligheten med allt för mycket hårda ytor i våra städer. Det är inte hjärnkirurgi det här utan ganska enkelt, men det krävs stora resurser att ta sig dit.