Så påverkas Stockholm av Trafikverkets förslag till nationell plan

Vad innebär Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastruktur för Stockholm och Sverige? Den frågan stod i fokus när Stockholms Handelskammare bjöd in till lunchseminariet ”Efter Trafikverkets förslag till nationell plan – vad händer nu?”. Där diskuterade företrädare från politiken, näringslivet och viktiga intresseorganisationer åtgärdsplaneringen som bland annat innehåller förslag på nya vägar och järnvägar som ska byggas under de kommande tolv åren.  

Här berättar Helena Sundberg, Trafikverkets regionchef i Stockholm, Gustav Hemming, tillväxt-, samhällsplanerings- och skärgårdsregionråd på Region Stockholm (Centerpartiet) och Maria Nimvik Stern, generalsekreterare, Mälardalsrådet vad de anser att åtgärdsplaneringen kommer att innebära för Stockholm.

”Fyrspåret var inte planeringsmoget utan kastades in”

Helena Sundberg, regionchef Stockholm på Trafikverket

Vad innebär Trafikverkets nationella plan för Stockholm?

– Det som kommer göra störst skillnad i Stockholms län är E4 Förbifart Stockholm som vi öppnar 2030, med eventuellt någon liten delöppning innan.
Förbifarten är väldigt speciell eftersom man i vanliga fall breddar en befintlig väg på marknivå. Men i det här fallet får vi en helt ny länk där det finns vatten i dag. Tack vare förbifarten ritas landskapet om. Öppnandet av den kommer att ha stor påverkan både för tillgängligheten och vilka vi flöden vi får. E4

Vad är du mest stolt över i planförslaget kopplat till Stockholm?

– Det blir lätt stort fokus på giganterna: förbifarten, tvärförbindelsen och så vidare. Men det jag är mest stolt över är att vi i Stockholm är duktiga på små åtgärder som inte kostar så mycket pengar och där man får ut nyttan fort. Det kan vara en så enkel sak som att man gör trimningar av en väg. Genom att omdisponera vägyta har vi lyckats få till stånd många fler körfält på befintliga vägar till nästan priset av en burk målarfärg.
Med järnvägarna kan man till exempel flytta en växel, en liten sak som ger enorm nytta. Om man har hur mycket pengar som helst och får allt man ber om är det inte svårt att genomföra förändringar. Men att kunna göra stor nytta med små medel gör mig stolt och det är något vi har en bra tradition av i Stockholm.

Det har höjts röster om att fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala är underfinansierat och därför riskerar att försenas, stämmer det?

– Förslaget om att bygga ut Ostkustbanan mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholm till fyra spår lades in i ett väldigt sent skede i den förra planen. När vi lägger in nya projekt brukar vi säga att de måste vara planeringsmogna. Det går inte att gå från idé till byggstart direkt utan det krävs mycket utredningar, underlag och överväganden innan det går att sätta en formell planprocess.
Fyrspåret var inte planeringsmoget utan kastades in. Vi tycker att det är jätteviktigt. I den här planen har vi tagit mer höjd för planering. Att planera kostar inte lika mycket pengar som att bygga, därför behövs inte lika mycket pengar nu.

LÄS MER: Fyrspåret Uppsala– Stockholm är kraftigt försenat: ”Upprörande”

När kommer fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala att vara i drift?

– Det är omöjligt att svara på. Man fattar beslut var fjärde år och varje gång är det nya människor som fattar besluten. Jag kan våga mig på att gissa fyra år framåt – och det är inte klart inom fyra år. Men vi ska göra allt vi kan för att få det klart så fort det går.

”Det är olyckligt att satsningen på nya stambanor inte har lyfts ut ur planen”

Gustav Hemming, tillväxt-, samhällsplanerings- och skärgårdsregionråd på Region Stockholm (Centerpartiet)

Vad anser du om Trafikverkets förslag till nationell plan?

– Det är olyckligt att satsningen på nya stambanor inte har lyfts ut ur planen och finansieras på andra sätt. Den kan vara bra även för Stockholm men nu blir det för hård prioritering på dem vilket gör att många andra viktiga satsningar tyvärr inte kan genomföras.
Jag tycker att det är bra att Tvärförbindelse Södertörn finns med och är helt finansierad, den behöver vi. Den kommer att vara bra både för klimatet och framkomligheten i Stockholmsregionen och dessutom är den utpekad särskilt för elektrifiering. Elektrifieringen är väldigt viktigt för Stockholm, både för att klara klimatmålen samt för den lokala miljön som påverkas positivt om vi blir av med avgaser. Den är också viktig kopplad till näringslivet med Scania i spetsen och forskning på KTH som ligger långt fram kring elektrifiering. Det är viktigt att vi får bra förutsättningar att ligga tidigt i elektrifieringen av de tunga transporterna.

Hur borde stambanan finansieras i stället?

– Antingen kan pengarna tillföras extra till statsbudgeten, den kan lånefinansieras eller läggas i någon typ av konsortium. Jag ser möjligheter med nya stambanor och höghastighetståg till de andra stora städerna i Sverige. För Stockholmsregionen är det inte dåligt med en snabb förbindelse till Västsverige. Problemet är att i en region som Stockholm är problemen så stora att detta tränger undan annat som är ännu viktigare för oss – till exempel att få en ordentlig stationsmiljö i Märsta, Upplands Väsby och Årstaberg som ökar kapaciteten och attraktiviteten för kollektivtrafiken
För oss i Region Stockholm skulle relativt begränsade investeringar kunna ge lika hög nytta som en ny järnväg.

Vad anser du om fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala?

– Det är extremt viktigt att det kommer till stånd. Trafikverket uppgav under seminariet att de nu arbetar för att få planeringen klar för att kunna ta emot tillräckligt stora investeringar och att om vi får fram det till nästa plan så kanske det inte blir en försening. Jag hoppas att de har rätt i det eftersom projektet är viktigt.

Vad saknar du i Trafikverkets planförslag?

– I Stockholm som storstad måste kollektivtrafiken och cykeltrafiken växa. Det är bra att cykeln för första gången tas lite mer seriöst i den nationella planen. I Region Stockholm finns stora brister som måste finansieras med nationell plan eftersom de går via E4 och E18. Jag tycker inte att finansieringen är tillräcklig, det skulle behövas betydligt mer. Om man tänker sig att det ska fördelas proportionellt efter befolkning blir det förmodligen ett ganska litet tillskott jämfört med vad vi kommer att satsa på via länsplanen.
Kommer man att titta på var cykelinvesteringar ger störst nytta och ställer kriterierna på rätt sätt kanske vi kan få hjälp att lösa till exempel sträckan mellan Täby och Frescati eller Märstastråket som i dag saknas i vårt regionala cykelnät.

Vilka åtgärder kommer Region Stockholm att vidta för att få igenom era förslag till förändringar i Trafikverkets planförslag?

– Med 99,9 procents säkerhet kommer vi att bli remissinstans för förslaget till nationell plan. Även om vi inte skulle bli det kommer vi att svara. Det nationella planförslaget är kanske det viktigaste beslutet under mandatperioden för Sveriges riksdag som skapar förutsättningar för Stockholmsregionen.

”Vi är generellt sett oroliga för att saker kommer att ta tid”

Maria Nimvik Stern, generalsekreterare för Mälardalsrådet

Vad tycker du om Trafikverkets nationella planförslag?

– Det positiva är att det finns väldigt mycket pengar, 799 miljarder. Dock används de främst för nya stambanor och satsningar i norra Sverige som inte riktigt faller storstadsregionen till gagn. Men fördelar finns ändå genom att Ostlänken, som har kopplingar gentemot Stockholm, finns med i arbetet. Fyrspåret finns med men vi är väldigt bekymrade över att det ligger sent. Varken Ostlänken eller fyrspåret är fullt finansierade inom rådande plan. Vi är generellt sett oroliga för att saker kommer att ta tid och skjutas in i framtiden.
Inom Mälardalsrådet propagerar vi mycket för det som vi kallar för lagt kort ligger. Det vill säga att saker som är beslutade ska genomföras, men om saker skjuts framåt hjälper det inte om de kallas för lagt kort ligger eftersom tidshorisonten kan bli hur lång som helst. Det finns positiva saker med det nationella planförslaget, men det finns fler orosmoln.

Vad skulle ni vilja prioriterades annorlunda?

– Inom Mälardalsrådet samarbetar vi storregionalt och är sju regioner som tillsammans jobbar politiskt. Vi har tagit fram en systemanalys med gemensamma prioriteringar. Ostlänken och fyrspåret mellan Stockholm och Upsala är en sådan del. Andra delar är Mälarbanan där det nu finns satsningar vid till exempel Tomteboda, men vi vill förlänga genom satsningar på Västerås och Svealandsbanan. Vi vill även se satsningar på E4 vid Arlanda.
Vi företräder en systemsyn som vi saknas. Vi skulle vilja att man jobbar färdigt ett systemtänk eftersom det är först då man kan se en effekt av det.

Vilka fler satsningar vill ni se?

– Tittar vi på sjöfartssidan är det positivt med satsningar genom Södertälje sluss, men när man inte löser Hjulstabron får man ingen effekt av de satsningar som har gjorts.
Vi är positiva till att det satsas 17 miljarder på trimningsåtgärder, mindre åtgärder på väg och järnväg, men vi vill gärna se mer specificerat vilka trimingsåtgärder som vi kan få ut i vår storstadsregion.

Kommer Mälardalsrådet att agera för att få till stånd era förslag på förändringar i det nationella förslaget?

– Ja. Vi samlar de sju regioner som ingår i Mälardalsrådet: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Sörmland, Örebro, Östergötland och Gotland. Vi kommer att lämna ett gemensamt remissvar inom den här perioden. Till det hämtar vi in synpunkter från alla regioner. Stockholm är en viktig del av Sveriges utveckling så det blir naturligtvis en viktig del av de synpunkter som kommer in och hur vi väger samman dem i vårt gemensamma remissvar.
 

Kommande event på Stockholms Handelskammare