Stjärnprofessorn och Handelskammaren: Att trimma trafiksystemet behöver inte kosta miljarder
Den 17:e oktober släpps det Chamber Policy Paper som Jonas Eliasson, professor i transportsystem, gjort för Stockholms Handelskammare.
I den återfinns bland annat förslag på 6 principiella strategier och 9 konkreta åtgärder för ett bättre transportsystem.
Jonas Eliasson är gästprofessor i transportsystem vid Linköpings universitet, ordförande för Ingenjörsvetenskapsakademins samhällsbyggnadsavdelning, och tidigare professor i transportsystemanalys vid KTH.
Han har inom ramen för Stockholms Handelskammares arbete tagit fram ett Chamber Policy Paper -som presenteras den 17:e oktober – med fokus på transportsystemets förmåga att skapa tillgänglighet och relevanta åtgärder för att utveckla och förstärka systemet.
— Det är uppenbart att resandevolymerna kommer att öka och det kräver visserligen helt ny infrastruktur, men det ställer också väldigt höga krav på att söka kostnadseffektiva vägar att trimma och förbättra befintligt system. Där tror jag att man kan göra stora vinster, säger Jonas Eliasson.
Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, menar att arbetet med att vidga flaskhalsarna i trafiken är en av de mest centrala frågorna i handelskammarens strävan efter att göra Stockholm till Europas bästa huvudstadsregion.
— Vi vill se ett växande och rörligt Stockholm. En högre tillgänglighet ger högre sysselsättning, produktivitet, innovationskraft och även upplevd livskvalitet. Därför är trafiksystemet, själva fundamentet för att röra sig inom regionen, otroligt viktigt för att Stockholm ska vara en huvudstad i absoluta framkant, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Chamber Policy Paper: 6 principiella strategier
- Utred fler projektförslag så att de bästa investeringarna kan sållas fram
För få idéer till infrastrukturåtgärder utreds. Det gör att vi riskerar att missa dem som ger mest nytta för pengarna, och ökar risken att kostnaderna skenar.
- Prioritera bättre och tydligare i kollektivtrafikutbudet
Kollektivtrafikens största utmaning nästa decennium är att prioritera. De senaste 20 åren har kostnader, biljettpriser och skattebidrag nästan fördubblats. För att ha råd att förbättra kollektivtrafiken, och att trafikera de många nya investeringarna, så måste prioriteringsmetoderna bli smartare och mer transparenta.
- Värna det primära vägnätet
Vägtrafiken kommer fortsätta att spela en viktig roll för länets tillgänglighet. Därför måste det primära vägnätets framkomlighet värnas, dels genom att trafiken inte får växa okontrollerat, dels
genom att värna vägnätets kapacitet. Förtätning och bostadsbyggande är viktigt, men det får inte ske på bekostnad av det primära vägnätets framkomlighet.
- Peka ut primära nät i innerstaden för buss-, cykel- respektive biltrafik
I innerstaden måste många funktioner och trafikslag rymmas, och allt får inte plats på varje gata. Därför behöver man bestämma vad olika gators huvudfunktioner ska vara. Buss-, cykel- och biltrafik bör ha utpekade primära nät, som bara delvis kan överlappa för att det ska fungera väl.
- Låt inte bra projekt falla mellan stolarna
Att ansvaret för infrastruktur och kollektivtrafik är uppdelat mellan staten, kommunerna och landstinget gör att vissa bra projekt faller mellan stolarna. Det bör lösas genom länsplanefinansiering och att kommunerna i högre grad medfinansierar projekt i andra kommuner.
- Förtäta i regionens centrala delar
Huvuddelen av regionens befolknings- och näringslivstillväxt bör ske centralt. Det är bra för transportsystemet, miljön, tillgängligheten och produktiviteten.
Chamber Policy Paper: 9 konkreta åtgärder
Chamber Policy Paper: 9 konkreta åtgärder
- Gör kollektivtrafiktaxan smartare
Smartare kollektivtrafiktaxa skulle göra att kollektivtrafikens kapacitet och resurser utnyttjades effektivare. Kostnaderna för kollektivtrafikresor är till hälften subventionerade med skattemedel, men subventionsgraden varierar kraftigt: i länets yttre delar är kollektivtrafikresor subventionerade ungefär tio gånger så mycket som i de inre delarna, vilket tenderar att glesa ut bebyggelsen. En smartare kollektivtrafiktaxa skulle inte ha negativa fördelnings-effekter.
- Inför en trafikstörningsavgift för trafikstörande arbeten
Gatuarbeten och andra trafikstörande arbeten betalar inte sina samhälleliga kostnader. Det gör att det inte finns incitament att störa trafiken så lite och kort som möjligt. En trafikstörningsavgift borde införas.
- Förbättra hanteringen av trafikstörande incidenter
En stor del av vägträngseln orsakas av incidenter och olyckor. Mer resurser borde läggas på att minimera konsekvenserna av dem.
- Låt kommunerna sköta enklare trafikövervakning
Polisen har inte resurser att prioritera enklare trafikförseelser. Kommunerna borde ges möjlighet att övervaka och beivra enkla men viktiga trafikregleringar. Det kräver lagändringar men bör vara möjligt.
- Förbättra busstrafiken
Busstrafiken kan förbättras radikalt genom bland annat bättre information, trafikstyrning och prioritering. BRT-linjer har stor potential, särskilt i ytterstaden.
- Anpassa regler och lagar till cykeltrafik
Alltför många trafikregler är anpassade för bilar, inte för cyklar. Lagstiftningen bör ändras så att det blir möjligt att utforma trafikregleringar speciellt anpassade för cykeltrafik.
- Tillåt nattleveranser i innerstaden
Tillåt leveranstrafik med särskild licens att leverera varor nattetid, och underlätta och stimulera nattleveranser. Försök visar att potentialen är hög och att bullerstörningar kan bli minimala.
- Tillåt längre masstransportfordon
Hälften av den transporterade tonmängden i Stockholm är masstransporter. Om maxlängden för masstransportlastbilar ökades från 12 till 15 meter skulle antalet masstransportleveranser kunna halveras.
- Sätt parkeringsavgifterna smartare
Parkeringsavgifter bör sättas så att beläggningsgraden blir lagom. I innerstaden borde de höjas, i ytterstaden ofta sänkas eller tas bort.