Rapport: "Stärkta pensioner för ett starkare Sverige"

Det svenska pensionssystemet har utmaningar. Mer än varannan svensk i yrkesför ålder uppger att de skulle ha svårt att klara sig på nuvarande pensionsnivåer. Hur skulle pensionerna påverkas om nya pengar kanaliseras till pensionssystemet, i stället för att som nu gå till den allmänna löneavgiften? Det har konsultföretaget WSP, på uppdrag av Stockholms Handelskammare, undersökt i rapporten ”Stärkta pensioner för ett starkare Sverige”.
Stockholms Handelskammares rapport Stärkta pensioner för ett starkare Sverige

Ladda ned rapporten (läsversion)

"Stärkta pensioner för ett starkare Sverige"

Ladda ned rapporten (utskriftsversion)

"Stärkta pensioner för ett starkare Sverige"

Sveriges pensionssystem är ett av världens mest robusta. Nuvarande system levererar dock låga pensioner. Den som går i pension i dag kan i genomsnitt räkna med en inkomst av pensionen som motsvarar knappt 60 procent av den lön de hade mellan åldern 55–59 år. Då är också tjänstepensionen inkluderad.

Den genomsnittliga pensionens andel av den tidigare löneinkomsten – den så kallade kompensationsgraden - väntas dessutom fortsätta att minska under de kommande decennierna trots att den ålder vid vilken man faktiskt går i pension ökar stegvis (MinPension, 2020).

Sex av tio svenskar i yrkesför ålder uppger att de skulle klara sig dåligt på dagens pensionsnivåer, som alltså är runt 60 procent av den lön man hade mellan 55–59 år.

I rapporten undersöker Stockholms Handelskammare därför förutsättningarna för en reform som syftar till att stärka pensionssystemet och höja människors pensioner, samtidigt som incitamenten ökas och drivkrafterna stärks till att göra sig anställningsbar och ta ett jobb.

Det görs också en analys kring hur människors pensioner skulle påverkas om den allmänna löneavgiften skulle nedjusteras med 2 procentenheter, från dagens 11,62 procent till 9,62 procent, från och med år 2026, och att motsvarande belopp i stället går till arbetstagarnas premiepensionssparande.