Går det att planera fram ett företagskluster?

I mer än sjuttio år har utvecklingen av världens elektronik- och IT-industri letts av giganter i Silicon Valley med namn alla känner till: Hewlett-Packard, Intel, Apple, Facebook, Google, Youtube …

Kluster, där företag inom samma nisch samexisterar på en geografisk yta, har funnits länge: Champagnehusen i Frankrike har producerat champagne sedan 1700-talet och i Iran har man odlat saffran i tusentals år.

 I huvudstadsregionen finns flera stora företagskluster med olika inriktning och bakgrund. Inom en mils avstånd från Uppsala finns mängder av företag inom biotech och life science. På Stockholms Södermalm sitter dataspelsföretag ett stenkast ifrån varandra och bidrar tillsammans till en miljardindustri. En viktig del av svensk modeindustri finns koncentrerad till ett höghus i Nacka Strand strax öster om Stockholm. Och i området runt Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset i Solna växer just nu ett av Europas mest utvecklade life science-kluster fram.

”Bra infrastruktur och internationella anslutningar är viktiga komnponenter” 

Johan P Larsson, universitetslektor i nationalekonomi vid University of Cambridge, har forskat kring kluster och menar att moderna kunskapskluster behöver en kombination av regionala och nationella förutsättningar.

– Det är i princip omöjligt att planera fram kluster, men en region kan arbeta med att lyckas ha så gynnsamma förutsättningar som möjligt. Bra infrastruktur och internationella anslutningar är viktiga komponenter på regional nivå. Det är dock viktigt att påpeka att många av de viktigaste faktorerna är på nationell nivå, såsom den statliga inkomstskatten, regleringar på arbetsmarknaden och regler kring patentskydd, säger Johan P Larsson.

I index som mäter attraktivitet för företag hamnar Stockholm ofta högt. Det trots att Sveriges och Stockholms förutsättningar egentligen är ganska dåliga, menar Johan P Larsson.

– Vi ligger geografiskt avskilt och våra städer är ganska glesa i ett internationellt perspektiv. Historiskt har Sverige helt enkelt varit fantastiskt på att överkomma sin litenhet.

Inga frisörkluster

Ett kluster kan uppstå på flera sätt. Det kan skapas organiskt likt en planta där ett företag går i bräschen som ett frö och gradvis uppstår fler och fler aktörer runt. Eller så uppstår ett nytt kluster när två befintliga kluster möts. Göran Lindqvist, chef för Research Office på Handelshögskolan i Stockholm, har likt Johan P Larsson forskat just på företagskluster. 

– Klusters framväxt gynnas av faktorer som god tillgång till specialiserad utbildning, hög grad av socialt förtroende mellan aktörer, kloka lokala satsningar, kontakter med globala marknader för produkter, teknik och talang. De missgynnas exempelvis av monopol, rigida branschstrukturer och skydd mot konkurrens utifrån, säger han.

Klustring uppstår inte i branscher som bara verkar inom en lokal marknad. Som typexempel tar Göran Lindqvist frisörer. Det lönar sig bara med ett visst antal frisörer per kvarter. Därför är också frisörsalongerna nästan perfekt utspridda, proportionellt mot befolkningens fördelning.

– Det finns kluster inom nästan vilken sektor som helst, som betjänar mer än bara en lokal marknad inte bara inom så kallat ”high-tech”, eftersom höga innovationsnivåer inte är isolerade till bara vissa branscher. Man kan tänka sig biotech-företag som verkar på en innovativt blygsam nivå med bara enkla och väletablerade metoder, lika väl som man kan tänka sig ett kluster inom trämöbelstillverkning, där man utvecklar avancerade metoder och material. Företag flyttar, men kluster gör det sällan. Poängen med kluster är att de är förankrade i platsen där de finns, säger Göran Lindqvist.

Hundratal biotech-företag inom en mils radie

Ett exempel på ett kluster kring ett frö är biotech-och life science-klustret kring Pharmacia.  Läkemedelsjätten flyttade i början av 50-talet till Uppsala för att komma närmare Uppsala universitet. I dag finns inte Pharmacia kvar som företag, men väl flera avknoppande skott från samma planta. Inom en mils radie finns ett hundratal företag inom biotech och life science.

Erik Olaisson är affärsutvecklare i nätverksorganisationen Uppsala BIO som är grunden i Uppsala-klustret och del av stiftelsen Stuns verksamhet inom life science. I Uppsala BIO:s och Stuns uppdrag ligger att stärka life science och att verka mellan samhälle, industri och akademi. Han pekar på vikten av den geografiska närheten i staden.

– Campus och de tre industriparkerna finns inom cykelavstånd. Närheten till Stockholm är också viktig. Det är lätt att ta sig till Uppsala. En annan framgångsfaktor är den långa tradition som finns mellan industri och akademi, en tradition som startade med Pharmacia. Att säga att det här sitter i väggarna är en floskel, men det ligger en hel del sanning i uttrycket, säger Erik Olaisson.

Samverkan mellan olika nätverksaktörer

Uppsala har även fördel av de två universiteten SLU och Uppsala universitet, vilka ger en bredd av life science. Dessutom finns både Akademiska universitetssjukhuset, Läkemedelsverket, Livsmedelsverket och den topprankade företagsinkubatorn UIC i staden. Klustrets utveckling i Uppsala sker främst organiskt, genom att företag som startar forskning på plats utvecklas och knoppas av, även om det händer att externa aktörer tar sig in.

 – Många av våra aktörer har rötterna i forskning i Stockholm eller Uppsala, bolag som ofta får stöd i början och sedan förhoppningsvis blir kvar. Sedan finns flera bolag som är avknoppade från andra större bolag. Life science-bolag oavsett storlek har förutsättningar att få all uppbackning de behöver. Vi på Uppsala BIO kan stötta med allt från kompetensstöd till att ge råd om vilka lokaler som finns. Det finns en fin samverkan mellan olika nätverksaktörer. Vi har kontinuerliga möten med kommun, region och fastighetsägarbranschen. Oavsett vem du träffar inom våra strukturer kommer du att hjälpas i rätt riktning, säger Erik Olaisson.

Historik och know how

GE Healthcare i Uppsala är ett företag i rakt nedstigande led från Pharmacia, som sådde fröet till dagens kluster. GE Healthcare tillverkar bland mycket annat produkter som används vid framställning av biotekniska läkemedel. I dag är företaget en mångmiljardindustri och en av Uppsala kommuns största arbetsgivare. Vd Cecilia Sjöstedt pekar på fördelarna av att existera i life science-klustret i staden.

 – Universiteten har bred forskning som täcker våra kunskapsområden och vi har många nära samarbeten med akademin för att skapa framtidens nya produkter. Närheten till Stockholm, och världen, via Arlanda, är också en tydlig fördel. Det är den här mixen som gör att vi fortsätter att investera i Uppsala. Utöver det finns det en historik och ett stort know how, säger Cecilia Sjöstedt.