Så slår Riksbankens räntehöjning mot hushållen – län för län
För de som under det gånga året köpt ett småhus med rörlig ränta kan inom kort väntas sig ökade räntekostnader runt 20 660 kr, men räntekostnaderna varierar kraftigt mellan länen.
Riksbankens höjning av styrräntan med 100 punkter, från 0,75 procent till 1,75 procent slår hårt mot redan pressade hushåll. Den genomsnittliga snitträntan för tremånaders rörliga bolån hos de fem stora bankerna kommer sannolikt att öka från 2,53 procent till 3,53 procent inom kort, menar Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare:
–Räntehöjningen slår mot hushåll som redan pressas hårt av dyrare el och höjda priser på i stort sett allt. När pengarna inte räcker till allt man var van vid kommer människor att ändra sina vanor och dra ner på det som går – då kommer företagen tvingas att säga upp personal eller värsta fall gå i konkurs. Sverige står inför tuffa tider.
En ökning med 20 660 kronor per år
För de hushåll som under det senaste året köpt ett småhus med 75 procents belåning och med rörlig ränta, väntas räntekostnaderna öka från dagens 52 311 kronor till 72 971 kronor per år, efter ränteavdrag. Det ger en ökning med 20 660 kronor per år.
LÄS ÄVEN: Kostnadsprognosen: 92 000 kronor dyrare för familj med två barn
Storleken på hushållens bolån skiljer sig åt mellan Sveriges län och ger olika stora räntekostnader. Lägst ökning återfinns i Västernorrlands län. Där ökar räntekostnaderna med 10 024 kronor per år. Högst ökning väntas i Stockholm där räntekostnaderna ökar med 37 580 kronor per år för exempelhushållet.
– Amorteringskravet riskerar att ta oss snabbare och djupare ner i lågkonjunkturen. Nu bör man pausa det skärpta amorteringskravet så att hushåll har tid att anpassa sig till alla höjda utgifter. Folk måste kunna prioritera att ställa mat på bordet och köpa kläder till barnen före de amorterar på bolånet, säger Stefan Westerberg.
Så slår den nya ränteökningen för hushållen – Kostnadsökningen län för län