Så vill svenska bolag lösa sina internationella tvister
Nordiska bolag ingår fler internationella avtal och behöver därför också lösa fler internationella tvister. Då värderas en snabb, flexibel och sekretessbelagd skiljedomsprocess högt. En ny rapport från Roschier visar hur bolagen listar fördelarna med alternativa tvistlösningsmetoder.
Globaliseringens framtid må just nu vara under debatt, men internationaliseringen har redan gjort avtryck på nordiskt näringsliv. Nordiska bolag behöver hantera allt fler, och i högre utsträckning internationella, avtalstvister. 67% föredrar att göra det genom en skiljedom, det visar den nyligen publicerade rapporten Roschier Disputes Index 2021. Bland svenska bolag är siffran så hög som 76%.
Rapporten bygger på en studie av utvecklingen inom nordisk tvistlösning med fokus på näringslivets erfarenheter och attityder samt pandemins påverkan. Det är möjligheterna till sekretess, tätt följt av effektivitet och flexibilitet i förfarandet som står högst på listan över de fördelar bolagen ser med att vända sig till ett skiljedomsinstitut i stället för att gå till domstol.
På Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, SCC, som ända sedan 1917 erbjuder tvistlösningstjänster till svenska och internationella företag, ser man också tecken på en ökad efterfrågan på institutets tjänster.
– Under 2020 registrerade vi det näst högsta antalet tvister historiskt sett. Anledningen till det skulle kunna vara resultatet av en ökad internationalisering men vi tror också att den pågående pandemin påverkar statistiken. Under ett sådan här år visar sig verkligen styrkan med det internationella skiljedomssystemet. Fungerande och lönsamma affärsrelationer är beroende av förutsägbara och verkställbara avtal. Under en global kris kan det ordinarie rättsväsendet få svårt att hålla normal handläggningstakt, då ökar värdet av att kunna aktivera en klausul om alternativ tvistlösning som innebär att man får tillgång till en snabb hantering och lösning på sin tvist. Det kan naturligtvis vara avgörande för ett företag som vill behålla sin position på marknaden, säger SCC: s generalsekreterare Annette Magnusson.
Parterna i ett avtal har möjlighet att fritt utse ett institut i världen som ska hantera den tvist som eventuellt kan uppstå mellan dem i framtiden. Enligt Roschiers rapport är förtroende för svensk rättsordning som utgångspunkt för tvistlösningen stort bland de bolag som väljer att avtala om en alternativ tvistlösningsmetod.
– SCC-reglerna som stipulerar förutsättningarna för en tvistlösning i vår regi är i jämförelse med många andra institut i världen mycket flexibla, det tror jag många bolag uppfattar som en fördel. Det finns stora möjligheter för parterna och skiljemännen att anpassa förfarandet till den aktuella tvisten. De kan till exempel påverka så att personer med expertkunskap om deras bransch eller tjänst kan utses att lösa tvisten. Det är en intressant rapport som jag hoppas kan väcka intresset för fler ledningsgrupper och bolagsjurister att sätta sig in i hur en skiljedomsklausul kan skapa värde för ett företag, men också för samhället i stort. Som en icke vinstdrivande verksamhet är det ultimata målet för oss att bidra till ett väl fungerande näringsliv och smidig handel mellan länder, säger Annette Magnusson.
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, SCC, är en del av Stockholms Handelskammare sedan 1917 och har därmed lång erfarenhet av tvistlösning. SCC har under åren utvecklats till ett av de främsta och mest digitaliserade instituten i världen – vi är ett internationellt center för tvistlösning där parter från närmare 40 olika länder väljer att få sina tvister avgjorda varje år.