Säkerhetsexperten: Så hotas det svenska valet av påverkanskampanjer

Desinformationskampanjer med syfte att avsiktligt sprida falska och vilseledande uppgifter för att bland annat påverka människors attityder, handlande och ställningstagande, är ett ämne som blir extra relevant inför ett politiskt val. Den 11 september är det riksdagsval i Sverige. Det väcker frågan om hur utländska och inhemska manipulations- och påverkanskampanjer kan riskera att angripa Sverige.  
 
– Utländska statliga och icke-statliga aktörer utnyttjar informationsaktiviteter som en del av breda kampanjer för att plantera oenighet, manipulera den offentliga diskursen och misskreditera valsystemet för att undergräva demokratins pelare, säger Paul Goldenberg. 

LÄS OCKSÅ: Polisexperten: Det krävs för att minska brottsligheten i Stockholm

Han är amerikansk expert och internationell rådgivare inom bland annat desinformation, cybersäkerhetspolitik, bekämpning av terrorism och informationsutbyte, samt rådgivare för transnationell säkerhet vid Rutgers University i New Jersey.

Paul Goldenberg har också lång erfarenhet som polis i New Jersey och Florida. Han är, tillsammans med flera amerikanska och kanadensiska poliskollegor, inbjuden till Stockholm av Stockholms Handelskammare för att dela med sig av sina kunskaper gällande desinformation och bekämpning av organiserad brottslighet.  
 
– Rättvisa och fria val är ett kännetecken för alla länders demokrati. Folkets förtroende för värdet av deras röster är främst beroende av säkerheten och motståndskraften hos den infrastruktur som möjliggör det landets val. En valprocess som är både säker och motståndskraftig är därför ett viktigt nationellt intresse och en av regeringens högsta prioriteringar, säger Paul Goldenberg, och fortsätter:

– Var och en av oss spelar en avgörande roll för att säkerställa att nationens valinfrastruktur – inklusive dess system, nätverk, fysiska utrymmen och processer – skyddas från motståndare och cybersäkerhetshot.

LÄS ÄVEN: Valet 2022: Så vill politikerna förändra Stockholm

Desinformation och felaktig information utgör vad som definieras som ”informationsaktiviteter” som används för att skapa kaos, förvirring och splittring. Det finns flera sätt dessa påverkanskampanjer kan ta sig uttryck genom. 
 
– Dessa desinformationskampanjer, som genomförs i samverkan med cyberattacker mot valinfrastruktur, kan förstärka störningar i valprocesser och allmänhetens misstro mot valresultaten, säger Paul Goldenberg, och fortsätter:

– Stulen eller förfalskad information kan strategiskt läckas för att skapa falska narrativ. Att kapa personas online, fördärva eller ändra webbplatser som riktar sig till allmänheten kan utnyttjas för att påverka den allmänna opinionen. Inriktning mot statliga system kan användas för att skapa historier som leder till misstro mot regeringens förvaltning av medborgarinformation. 

Var kommer de största desinformationshoten ifrån? 
 
– Desinformation är ingen ny utmaning utan något som har förvärrats av hastigheten och räckvidden för ny kommunikationsteknik. Det möjliggör större tillgång till och enklare spridning av falsk information. Det gör även att kostnaderna för dagens desinformation har minskat avsevärt samtidigt som omfattningen har utökats. Memes, förfalskningar, manipulerade foton, gruppchattar och stora online-nätverk ökar räckvidden för desinformation exponentiellt, något som förstärks av bland annat botar och nättroll. 
 
När försvaret mot desinformation förbättras kommer påverkansaktörer att fortsätta att förnya sig för att undvika att bli upptäckta. Paul Goldenberg ser att artificiell intelligens, AI, kommer att bli ett verktyg som kommer att öka mängden desinformationskampanjer i en skala som aldrig tidigare skådats.  
 
– Inom en snar framtid kan en desinformationskampanj enkelt genomföras genom att mata in instruktioner i en maskin, som sedan tar fram innehåll i miljontals uttag som främjar ett skadlig narrativ. Att mildra effekterna av AI-genererat desinformationsinnehåll kommer att vara en stor utmaning och kommer att kräva både tekniska lösningar och djupare integration av bästa praxis för mediekunskap på alla nivåer i samhället, säger han.