
Skyhöga elräkningar att vänta i vinter
För Sveriges hushåll och företag väntar en kall och dyr vinter med skyhöga elräkningar. Det visar den analys som Stockholms Handelskammare har gjort över nya terminspriser.
– Det utlovade elstödet till hushållen kommer inte att täcka vinterns elkostnader på långa vägar och behovet av ett elstöd till hårt pressade företag är stort, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
För en familj i elområde 3, som bor i ett småhus med 20 000 kWh i energiförbrukning per år, beräknas elräkningen bli drygt 45 000 kronor för de tre vintermånaderna: december 2022, januari 2023 och februari 2023.
Förra vintern uppgick typhushållets elräkning till närmare 19 000 kronor under motsvarande tre månader, vilket innebär att man nu kan vänta sig en elräkning som är 26 000 kronor dyrare. Det motsvarar en årsökning på 140 procent.
LÄS ÄVEN: Så sparar du in på elförbrukningen under vintern 2022
En familj som bor i ett småhus i Stockholm och som har en årsförbrukning på 20 000 kWh kan räkna med att få runt 10 000 kronor utbetalat i elstöd. Det betyder att regeringens elstöd täcker ungefär 22 procent av de förväntade elkostnaderna mellan december 2022 och februari 2023.
– Vinterns elkostnader är mycket höga och kan komma som en chock för många. Det är nu viktigt att ta höjd för ett antal extremt tuffa vintermånader och det är rimligt att man har en buffert på ungefär en månadslön så att man kan få ihop kalkylen om prognoserna besannas, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Elpriserna pressar företagen hårt
Stockholms Handelskammares undersökningar visar att cirka 80 procent av företagen i Stockholm-Uppsalaregionen fått ökade kostnader under det senaste året, där elen varit en stor kostnadsdrivare. Under det senaste året har företagens produktionskostnader ökat med 20 procent, vilket är betydligt högre än inflationen i konsumentpriser.
De ökade kostnaderna har inneburit minskade lönsamhetsmarginaler, i takt med en allt svagare köpkraft bland hushållen.
– Företagen är hårt pressade av det ökade kostnadsläget. Det är hög tid att regeringen ger besked om det utlovade elstödet till företag. Nu finns en osäkerhet om när företagen kan ta del av elstödet, som skapar likviditetsproblem. Ju längre tid det tar innan regeringen kommunicerar ett elstöd, desto större risk är det att företag säger upp personal eller går i konkurs, säger Stefan Westerberg.
LÄS ÄVEN: 13 förslag på åtgärder för svensk ekonomi
Hushållens elkostnader – hela analysen