Talarnas framtidsspaningar från höstens Stockholmslunch

Under Stockholms Handelskammares populära Stockholmslunch samlades inbjudna gäster för att lyssna till såväl representanter från politiken, ledare för näringslivet och en journalist som gemensamt bidrog med ögonblicksbilder och framtidsspaningar inom särskilda händelseområden i Stockholm, Sverige och i omvärlden.

Stockholms Handelskammares vd, Andreas Hatzigeorgiou, inledde lunchen genom att lyfta nuläget – där svensk inrikespolitik aldrig tidigare varit så tätt sammanflätad med det som händer på den utrikespolitiska scenen.

– Vi har en påtaglig sättning i ekonomin, osäkerheter kring energiförsörjning, ett exceptionellt läge sett till den inre säkerheten med en eskalerande gängkriminalitet med förgreningar utanför Sveriges gränser, ett svårt säkerhetspolitiskt läge, förhöjt terrorhot och en påverkad Sverigebild internationellt, sa Andreas Hatzigeorgiou, och fortsatte:

– Allt måste mötas med kraft, med rätt politik, med verklig beslutsamhet, med samarbete och med partnerskap. Den uppgiften är motsatsen till enkel. Men vad som utan tvekan gör läget ännu sämre är om det sprider sig en känsla av uppgivenhet och attityder om att det är kört, för sent eller ändå inte spelar någon roll. För det spelar roll.

Ögonblicksanalyser, utmaningar och spaningar

Under lunchen delade talarna med sig av ögonblicksanalyser, utmaningar och spaningar. Johan Jakobsson, statssekreterare hos statsminister Ulf Kristersson (M), berättade om regeringens arbete och om hur det är att vara statssekreterare i en turbulent tid – men att det också finns ljusglimtar.

– Precis som under 90-talskrisen finns det en krisinsikt, en kraft och en sanning kring att vi behöver fatta stora beslut för att komma ur den situation som vi befinner oss i. Och vi har för första gången på ett decennium en regering och ett regeringsunderlag med majoritet, sa Johan Jakobsson.

– För första gången på 50 år har vi en majoritet i riksdagen och ett enigt regeringsunderlag som vill fördubbla energiproduktionen med kärnkraft. Och för första gången på flera decennier har vi en kraft, en majoritet och en enighet gällande att ta tag i migrationen så att vi kan komma till rätta med den stora integrationsskuld som Sverige står för, sa Johan Jakobsson.

”Så kan näringslivet agera”

Nästa talare var Evin Cetin, en av Sveriges främsta experter inom området unga kriminella. Hon lyfte den utveckling som just nu sker i Sverige och hur samhället samt framför allt näringslivet kan agera.

– Social hållbarhet är helt nytt i Sverige. Social hållbarhet handlar inte längre om att ni ger några tusenlappar till en förening. Det handlar inte om att man som fastighetsbolag bjuder på frukost. Social hållbarhet handlar om att vi måste få människor i arbete, sa Evin Cetin, och fortsatte:

– Det krävs en framtidsplan, där alla här inne funderar kring: Hur tävlar vi om de barnen som de gängkriminella skapar talanger av, som blir mördare? Hur hinner vi vara där först, och skapa talanger till företagen i stället – kanske av dem som inte klarar skolan och av dem som inte har några kontakter in i näringslivet?

– Tänk dig vad alla här inne skulle kunna göra, och bidra med, om vi envar tar ansvar för en ung person i förorten som inte har något eget nätverk. Vet ni varför jag säger det? Därför att regeringen inte kommer klara av det här. Sveriges kommuner och regioner kommer inte kunna klara av det här. Möjligheten att öppna upp en dörr till ett arbete för dem kommer inte ske via politiken eller våra myndigheter.

Att arbeta som journalist när ett fullskaligt krig rasar i närområdet

Från inrikespolitik till utrikespolitik. Elin Jönsson, ukrainareporter på SVT och som 2022 nominerades till det prestigefyllda priset Årets Journalist i Europa, berättade under lunchen om hur det är att arbeta som journalist när ett fullskaligt krig rasar i närområdet.

– Ukrainarna kan inte ta paus från kriget och åka hem, som jag gör. De är där och de sover inte – natt efter natt. Det kanske är jobbigaste att befinna sig på plats, att man inte sover något. Jag kanske jobbar 20 timmar när jag är på plats i Ukraina och precis när jag går lägger mig så börjar flyglarmet ljuda. Men jag kan åka hem till Sverige, vila upp mig och sova ut. Det kan inte ukrainarna. De är kvar i detta, månad efter månad med flyglarm hela nätterna, ibland fem flyglarm på en natt. Ändå så har de så otrolig energi och beslutsamhet. Det gör en väldigt ödmjuk, sa Elin Jönsson.

”Det könsrelaterade våldet är ständigt pågående”

Paulina Brandberg (L), Sveriges jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister, berättade om hur begränsningar i såväl resurser som i allmänhetens fokus gör det svårt att hinna möta alla de svårigheter som Sverige just nu står inför.

– Vi människor har en oförmåga att fokusera på flera saker samtidigt. Nu när det är väldigt mycket fokus på gängkriminaliteten, på Rysslands aggression och Kina blir det lätt att fokus förskjuts. När det gäller det könsrelaterade våldet är det ett ständigt pågående och enormt samhällsproblem. När vi har kriser ute i världen, och även saker sker i vår omgivning, så påverkar det de här frågorna också.

– Ska vi prata gängkriminalitet är det mest provocerande som man kan säga att det är väldigt liten risk för att utomstående ska drabbas. Det tycker jag är oerhört provocerande. Dels för att man då har ett innerstadsperspektiv, dels för att vårt samhälle hänger ihop. Nu fokuserar vi på gängkriminaliteten, vilket vi måste göra för att vi har en extrem situation. Tyvärr har vi ingen bulk av poliser att ta av, vilket betyder att resten av brottsligheten, bland annat då sexualbrotten nu, läggs på hög. Jag skulle säga att det är en otroligt liten risk att man inte drabbas på ett eller annat sätt av det som händer omkring oss. 

Industrins betydelse för Sverige

Emil Källström, vd på Sekab och tidigare riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet 2014–2021, berättade om sitt skifte från politik till näringslivet. Han lyfte också industrins betydelse för Sverige.

– Det är viktigt att näringslivet höjer rösten och är en aktiv samtalspart. Framför allt i det läge vi befinner oss i just nu och där de lägre stegen på Maslows behovstrappa börjar göra sig påminda. Man kan inte bara ägna sig åt kvasidebatter och kulturkrig, utan det finns frågor som har att göra med lag, ordning och möjligheten att kunna ställa mat på bordet som behöver lyftas högre på agendan, sa Emil Källström, och fortsatte:

– Det är i detta som det riktiga jobbskapandet ligger, som till stor del är baserat i industrin. De här frågorna kommer att behöva bli än mer aktiva och då måste industrin vara tydlig med vilka förutsättningar som behövs. Det här har man försökt med under lång tid, men det har på ett sätt gått lite för bra för Sverige under lite för lång tid. Vi har helt enkelt blivit lite lata.

Lidls erfarenheter från 20 år på den svenska marknaden

För 20 år sedan etablerade sig den internationella dagligvarukedjan Lidl i Sverige. I dag växer företaget mer än två gånger snabbare jämfört med marknaden i övrigt. Med under lunchen för att berätta om hur Lidl i dag blivit en självklar del av konsumenternas veckohandling fanns Jakob Josefsson, vd för Lidl Sverige. Han menade att svenskarnas ändrade konsumtionsmönster i dag liknar det som sker i andra europeiska länder.

– Fokus på matpriser är någonting som vi inte sett i Sverige sedan början på åttiotalet egentligen. Sedan finanskrisen 2008 ser man på matpriser som någonting som är högt prioriterat hos konsumenter ute i Europa. För de svenska konsumenterna har priset i stället kommit på plats åtta eller nio. Under de senaste åren har priset klättrat och ligger nu någonstans på plats två eller tre – och vi börjar därför också närma oss den europeiska synen på matvaror. Det visar hur viktigt priset är, sa Jakob Josefsson.