Välkommen som tf generalsekreterare!
Idag börjar Kristin Campbell-Wilson som tf generalsekreterare på Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC).
Kristin har en bakgrund som advokat i tvistlösningsgruppen på en av Stockholms internationella advokatbyråer men lämnade advokatyrket under 2012 för att ta över rollen som biträdande generalsekreterare vid Skiljedomsinstitutet. Inom ramen för rollen har Kristin haft ett ansvar för den operativa verksamheten, utvecklingen av densamma och för främjande av svensk tvistlösning i både svenska som internationella avtal. Kristin tar nu över rollen som tf generalsekreterare när Annette Magnusson lämnar efter 11 år på posten.
Hur ser du på SCC:s styrkor som tvistlösningsinstitut?
Skiljeförfarande har en stark förankring i svensk rättstradition och något lyckosamt har SCC och svenska jurister fått chansen att utveckla bred och djup kompetens och erfarenhet inom internationellt skiljeförfarande sedan 1970-talet. Om vi har kalla kriget att tacka för denna möjlighet så är det hantverket i sig, och en framåtlutad modern approach, som befäster Sverige och SCC:s ställning internationellt. SCC är känt internationellt för att vara ett tids- och kostnadseffektivt forum i jämförelse med andra institut och ligger i framkant vad gäller att utveckla tvistlösning i både regler som i administrationen. Vi uppfattade tidigt mervärdet av en digitaliserad handläggning och det har visat sig komma väl till pass i kristider som under den rådande pandemin.
När det gäller utvecklingen av skiljeförfarandet som tvistlösningsmetod, ser du några trender?
Här på SCC ser vi just nu kommersiella tvister i varierande storleksklass och inom ett väldigt brett spektrum, bland annat detaljhandel, energi, entreprenad, life science och industri. Skiljeförfarandet passar egentligen alla typer av avtal i olika branscher men eftersom parterna utöver sina ombudskostnader också betalar skiljenämndens arvode och en administrativ avgift till institutet så passar detta alternativ sämre i tvister som rör låga belopp. Här ser jag fram emot att SCC snart lanserar en helt ny tvistlösningstjänst som vi har sett ett behov av, men som hittills har saknats.
Som en effekt av digitaliseringens framfart tas affären väldigt snabbt utomlands och jag tror att alla bolag med internationella ambitioner kommer att ha nytta av skiljeförfarande som tvistlösningsmetod och detta blir kanske särskilt märkbart i start up- och techvärlden.
Varför känner du engagemang i just skiljedomsförfarandet?
Tjusningen med skiljeförfarande är intensiteten och det faktum att man når ett avslut i tvisten relativt snabbt. På så sätt kan både klienten och ombudet släppa och gå vidare utan att tvisten konsumerar ens tid, energi och resurser i flera år, vilket är på alla sätt fördelaktigt – också ekonomiskt. Som fenomen är internationellt skiljeförfarande otroligt inspirerande och en enorm framgångssaga för såväl kommersiella tvister som mellanstatliga tvister. Denna tvistlösningsform har stöd i över 160 länder genom New York-konventionen från 1958, vilket gör konventionen till det mest framgångsrika internationella traktatet någonsin och skiljeförfarande har löst flera mycket svåra mellanstatliga tvister på ett fredligt sätt. Det i sig förtjänar stor respekt.
Läs mer på sccinstitute.se