Lyckobarometern – kvartal 2 2026

Vad är det som gör en stad bra att leva i? Det börjar i vardagen. Att komma fram i tid med bussen, använda stadens restauranger och kulturliv och ha platser där människor kan mötas.

Det handlar helt enkelt om allt det som får människor att välja Stockholm. Som gör att man vill flytta hit och stanna kvar för att studera, arbeta och kanske bilda familj. Stockholms Handelskammare kallar det för individklimatet.

För en kunskapsintensiv storstadsregion är människors vilja att bo, arbeta och leva här också en konkurrenskraftsfråga. Företag behöver kunna rekrytera och behålla kompetens. Då spelar stadens attraktivitet och människors livskvalitet en avgörande roll. Ju bättre Stockholm är att leva i, desto starkare förutsättningar finns också för regionens näringsliv.

Hur bra är Stockholms individklimat?

Individklimatet är betydligt svårare att mäta än exempelvis sysselsättning eller ekonomisk tillväxt.

För att komma närmare frågan utgår Stockholms Handelskammare från återkommande mätningar av stockholmarnas välmående. Mätningarna genomförs av Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm och gör det möjligt att undersöka hur olika delar av vardagen hänger samman med hur människor mår.

Ett pendeltåg med signalfel, löv på tunnelbanespåren, en buss som fastnar i trafiken. Få saker slår an dagens stämning i moll på samma sätt som förseningar i kollektivtrafiken.

Stockholms Handelskammares mätning visar ett samband mellan förseningar i kollektivtrafiken och lägre välmående. Stockholmare som ofta drabbas av störningar uppvisar ett lägre välmående än de som inte har blivit försenade.

Det är ett viktigt resultat för individklimatet i Stockholm. En fungerande kollektivtrafik handlar om människors möjlighet att få vardagen att fungera. Återkommande förseningar kan göra det svårare att komma i tid till jobbet, hämta på förskolan, träffa vänner eller ta del av stadens utbud.

Färre bussar – samtidigt hänger förseningar samman med lägre välmående

När mätningen genomfördes hade kollektivtrafiken i Stockholm genomgått betydande förändringar. I augusti 2024 minskade busstrafiken i Stockholms innerstad med 16 procent.

En Novusundersökning som Stockholms Handelskammare genomförde i maj 2026 visade att sambandet mellan hemarbete och kollektivtrafik går åt båda håll. Bland personer som arbetar hemma vissa dagar och reser kollektivt uppgav nästan hälften att själva resan med SL påverkar beslutet att arbeta hemma.

I Lyckobarometern uppger sex av tio att de har blivit försenade på grund av störningar i kollektivtrafiken minst en gång under de tre senaste månaderna. Fyra av tio har blivit försenade vid flera tillfällen. Bara en av fem uppger att de inte har blivit försenade alls.

Samtidigt syns en skillnad i välmående. De som inte har blivit försenade har ett välmåendeindex på 7,23. Bland dem som har blivit försenade vid flera tillfällen ligger indexet på 6,73. Resultatet visar ett samband mellan återkommande förseningar i Stockholms kollektivtrafik och lägre välmående.

Restauranger, kultur, idrott och nöjen är en viktig del av stadens ekonomi, utbud och besöksnäring. Men de skapar också platser och tillfällen för gemensamma upplevelser där människor möts och blir en del av stadslivet.

Lyckobarometern visar att stockholmare som återkommande tar del av Stockholms kultur-, evenemangs- och nöjesliv har ett tydligt högre välmående än de som inte gör det alls. För ekonomiskt pressade hushåll kan möjligheten att lägga pengar på restaurangbesök, kultur och andra upplevelser samtidigt bli mindre.

Konjunkturen skvallrar om att färre kommer att ta del av stadens nöjen

Vid tiden för mätningen var det ekonomiska läget fortfarande osäkert. Stockholmsbarometern för andra kvartalet 2026 visade att Stockholmsekonomin hade försvagats efter två starkare kvartal och åter befann sig kring ett normalt konjunkturläge.

Det är relevant också för individklimatet. Restaurangbesök, konserter, bio och andra upplevelser är sådant som hushållen kan dra ned på när ekonomin blir pressad. Samtidigt är kultur, restauranger, evenemang och nöjen en stor del av det som särskiljer en storstad från andra platser.

I Lyckobarometern uppgav åtta av tio att de under de tre föregående månaderna hade besökt en restaurang, teater, ett idrottsevenemang, en konsert, ett museum, en biograf, en nattklubb, ett café eller liknande. Mer än hälften hade gjort det flera gånger. Knappt var femte hade inte gjort några sådana besök alls.

De som hade deltagit i Stockholms kultur-, evenemangs- och nöjesliv flera gånger hade ett välmåendeindex på 7,05. Bland dem som inte hade gjort det alls var motsvarande nivå 6,44. Skillnaden är 0,61 punkter och visar ett tydligt samband mellan deltagande i stadslivet och högre välmående.

Vad får dig att komma in till din arbetsplats? Att pendlingen fungerar smärtfritt? Gratis frukost? Kanske en kaffe med kollegorna?

För många tjänstemän är hemarbete numera en etablerad del av veckan. Hur ofta människor är på arbets- eller studieplatsen hänger också samman med kollektivtrafiken, restaurangerna, handeln och mängden människor som rör sig i staden under arbetsdagen.

Stockholms Handelskammares undersökning från maj 2026 visade exempelvis att kollektivtrafikens kvalitet påverkade beslutet att arbeta hemma för en betydande grupp pendlare.

Lägre välmående hos de som aldrig är på kontoret

Lyckobarometern visar inte att fler dagar på arbetsplatsen automatiskt innebär högre välmående. Däremot syns ett mönster där de som aldrig eller nästan aldrig befinner sig på en arbets- eller studieplats har lägre välmående än grupper med regelbunden fysisk närvaro.

Det är relevant för individklimatet. Arbetsplatsen är inte bara en plats där arbete utförs, utan också en av vardagens viktigaste mötesplatser. När fler arbetar hemifrån förändras därför inte bara hur företagen organiserar arbetet, utan också människors sociala vardag och hur mycket liv som skapas i staden under dagtid.

Vanligast att vara på arbets- eller studieplatsen fem dagar i veckan

Fem dagar på arbets- eller studieplatsen är fortfarande det vanligaste enskilda svaret i mätningen. Av dem som arbetar eller studerar uppger fyra av tio att de är på plats fem dagar i veckan. Drygt två av tio är på plats tre dagar och nästan två av tio är på plats fyra dagar i veckan.

Samtidigt svarar drygt två av tio att de är på sin arbets- eller studieplats högst två dagar i veckan. Av samtliga svarande varken arbetar eller studerar 26,6 procent.

De som aldrig eller bara någon gång då och då är på arbets- eller studieplatsen har lägst välmåendeindex, 6,40. Högst ligger de som är på plats fyra dagar i veckan, med ett index på 7,09. Även de som är på plats tre eller fem dagar har ett högre välmåendeindex än gruppen med ingen eller mycket begränsad närvaro.

Hur ofta människor äter lunch med andra utanför hemmet kan låta som en märklig sak att mäta. Men det säger något om hur ofta vi möter andra i vardagen. Och för individklimatet är det centralt. En levande storstad bygger ytterst på att människor lämnar sina hem, rör sig mellan olika platser och träffas.

Hushållens ekonomi kan spela roll för hur ofta det sker. När Lyckobarometern genomfördes befann sig Stockholmsekonomin i ett osäkert läge efter flera år som präglats av inflation, höga räntor och pressade hushåll. Stockholmsbarometern från Stockholms Handelskammare visade under andra kvartalet 2026 att hushållens syn på den egna ekonomin hade försämrats något.

Fyra av tio äter sällan eller aldrig lunch med andra

Fyra av tio svarande uppgav att de aldrig, eller bara någon gång då och då, äter lunch tillsammans med andra personer utanför hemmet under en vanlig vecka. Nästan sex av tio gör det minst en dag i veckan och en av tio äter lunch med andra fem dagar i veckan.

Här syns ett av Lyckobarometerns tydligaste samband med välmående. De som sällan eller aldrig äter lunch med andra hade ett välmåendeindex på 6,69. Bland dem som äter lunch med andra fem dagar i veckan var indexet 7,29. Resultatet visar ett samband mellan att äta lunch tillsammans med andra och högre välmående.

Den femte och sista frågan i Lyckobarometern skiljer sig åt mellan mätningarna. Syftet är att fånga något som ligger i tiden och som många kan relatera till. Den här gången fick Sveriges herrlandslag och fotbolls-VM fungera som temperaturmätare.

Inget tydligt samband mellan VM-optimism och välmående

Knappt var tredje tillfrågad trodde att Sverige skulle åka ur efter gruppspelet, medan ytterligare en tredjedel saknade uppfattning. Totalt trodde fyra av tio på ett avancemang från gruppspelet.

De allra mest optimistiska svaren sammanfaller på vissa håll med högre välmående. De som trodde på VM-guld hade exempelvis ett välmåendeindex på 7,42. Men gruppen är mycket liten och utgör bara 1,1 procent av de svarande.

Resultaten visar inget tydligt samband mellan större optimism om Sveriges resultat i fotbolls-VM och högre välmående. Den femte frågan i Lyckobarometern ger Stockholms Handelskammare möjlighet att följa hur aktuella frågor kan hänga samman med stockholmarnas välmående.

Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm mäter varje kvartal Välmåendeindex Stockholm.

Indexet bygger på frågor om människors övergripande livskvalitet, lycka, meningsfullhet och hur rikt människor upplever sina liv. Svaren vägs samman till ett index mellan 1 och 10, där 1 är lägst och 10 högst.

Varje kvartal deltar omkring 1 000 slumpmässigt utvalda personer i Stockholmsregionen.

Inom ramen för mätningen ställer Stockholms Handelskammare egna frågor om sådant som bedöms säga något om individklimatet. Svaren kan sedan jämföras med indexet för att undersöka samband mellan olika delar av vardagen och hur människor mår.

Stockholms Handelskammare ställer fråga om aktuellt ämne

I Lyckobarometern tar Stockholms Handelskammare pulsen på fyra sådana områden: kollektivtrafiken, användningen av kultur-, evenemangs- och nöjeslivet, fysisk närvaro på arbets- eller studieplatsen och hur ofta människor äter lunch tillsammans med andra.

Dessutom ställer Stockholms Handelskammare vid varje mättillfälle en femte fråga som varierar. Den tar fasta på något aktuellt och gör det möjligt att undersöka om till exempel optimism, framtidstro eller engagemang hänger samman med välmåendet. Den här gången handlade frågan om hur långt Sverige skulle gå i herrarnas fotbolls-VM 2026.

Den aktuella mätningen genomfördes under juni 2026 och omfattade 1 115 personer. Välmåendeindexet i analysen är medelvärdet av Handelshögskolans fyra frågor om livet, lycka, meningsfullhet och hur rikt livet upplevs (livsrikedom).

Har du frågor om Lyckobarometern? Kontakta:

Frans Elinder

Expert inom stadsutveckling 08-555 100 22 frans.elinder@stockholmshandelskammare.se E-mail