Experter: Här är Sveriges utmaningar och möjligheter som ordförandeland i EU

Det är i en orolig tid som Sverige har klivit på som ordförande i EU. Geopolitiska spänningar, skenande energipriser, Natoansökan och ett pågående krig i Sveriges närområde blev därför några av de områden som diskuterades under Stockholms Handelskammares första seminarium i en serie kopplat till Sveriges EU-ordförandeskap. 

Den 1 januari 2023 tog Sverige över ordförandeskapet i EU för sex månader framåt. Under våren lyfter Stockholms Handelskammare det svenska ordförandeskapet i en rad seminarier

Under det första seminariet, ”Sverige i EU – den dolda potentialen”, diskuterades omvärldsläget, men också hur EU mår utifrån de prövningar som skett och sker i form av krig, pandemi och den utbredda energikrisen.

Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), beskrev mer ingående under seminariet hur unionen har påverkats.

– EU i sig mår relativt bra, men kontexten är utmanande. Vi har till att börja med kriget, men också flera andra svåra utmaningar att hantera just nu. Tittar man tillbaka på pandemihantering och hur EU har agerat, i förhållande till kriget, skulle jag ändå säga att det har präglats av enighet, beslutsförmåga och till viss del också innovationer. Det vill säga att man tar steg som vi tidigare trodde var väldigt svåra att ta, sa Göran von Sydow.  

EU som geopolitisk spelare

Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och forskare inom internationell politik vid Utrikespolitiska institutet, lyfte att Kina, Ryssland och USA är tre parallella utmaningar som behöver hanteras av EU.

– De är kommunicerande kärl. Ju sämre vi kan hantera Rysslandsproblemet i Europa, desto större problem kommer vi att få med Kina framöver. Å andra sidan, ju sämre vi är på att hantera Ryssland till stor del på egen hand i Europa, desto mer beroende är vi av USA för att hantera Ryssland och desto mindre svängrum kommer vi ha för att hitta ett eget sätt att hantera Kina. Det är flera olika parallella omvärldstrycksfaktorer som Europa har att hantera nu, men vi är i alla fall en aktör, så det är bra, sa Björn Fägersten.

På frågan om EU blivit mer av en geopolitisk spelare påpekade han att det stämmer sett till unionens militära stöd till Ukraina, men att geopolitiken har kommit till de mer traditionella handelsområden som är EU:s kärna 
 
– EU-kommissionen och Ursula von der Leyens idé om EU som en geopolitisk aktör uppfylldes på ett annat sätt, genom att de traditionella områden som EU hanterar blev geopolitiskt relevanta. Vi ser hur teknisk standardisering används för att skapa politiska beroenden, hur handelsströmmar manipuleras och hur vi allt mer använder exportkontroll, investeringsscreening och så vidare. Så snarare än att EU har blivit en traditionellt militär aktör, vilket har skett till viss grad, skulle jag säga att EU:s traditionella områden har blivit säkerhetspolitik. Det är både på gott och ont, sa Björn Fägersten. 

Samarbetet mellan EU och Nato

Sveriges roll i EU är en ständigt aktuell fråga, inte minst när Sverige också ansökt om medlemskap i Nato. Läget är känsligt, men med utgångspunkt i att Sveriges medlemsansökan i Nato godkänns fick Katarina Areskoug Mascarenhas, styrelseordförande i Centrum för Europaforskning och före detta chef för EU-kommissionens representation i Sverige, frågan huruvida Sveriges roll i EU skulle påverkas vid ett inträde i Nato, eller om EU och Nato kan ses som två åtskilda kraft- och maktsfärer?

– Relationen mellan EU och Nato har förändrats under de senaste åren. För fem, tio år sedan fanns en viss rivalitet, men på senare tid har man verkligen fokuserat på att samarbeta på ett helt annat sätt. I dag ser vi Jens Stoltenberg ha återkommande möten med Ursula von der Leyen och det har slutits samarbetsavtal mellan EU och Nato. Med den omvärldsbild vi har just nu finns det ingen poäng i att inte samarbeta. Så jag skulle vilja säga att när Sverige kommer in i Nato kommer Sveriges roll i EU att stärkas ytterligare, sa Katarina Areskoug Mascarenhas.

Jytte Guteland, riksdagsledamot (S) och före detta europaparlamentariker, var i Bryssel i samband med Storbritanniens utträde ur EU, Brexit, i februari 2020. Hon tror att det faktum att Storbritannien, en av Sveriges närmaste handelspartners, lämnade unionen till viss del har påverkat Sveriges styrka och roll i EU.

– Men det kanske inte blev riktigt så dramatiskt som man beskrev det innan. Brexit var dramatiskt, svårt och jobbigt för hela EU och hade självklart följdverkningar. Vi tänkte på något sätt att det var vår storebror och att vi var väldigt tajta, men jag tror att det också gav oss möjligheter att hitta nya samarbetspartners och kunna profilera Sverige på ett nytt sätt, sa Jytte Guteland, och fortsatte:

– Samtidigt är jag kanske inte helt säker på att vi har förvaltat den rollen. Ibland tror jag att vi kan ses som något avhållsamma och lite som ett ankare i diskussioner, snarare än en proaktiv aktör som vill att vi går vidare och tar ett ledarskap. Jag tror att vi är vana vid att lyckas ganska bra på hemmaplan. Vi är trygga med att vi har våra svenska modeller och vi är duktiga, kompetenta. Och så är vi en global, öppen ekonomi med företag som ligger i framkant. Vi kanske inte alltid ser att EU också är med och driver på för det – att våra företag faktiskt utvecklas i en europeisk kontext – utan tänker att det är våra system hemma som gör att det går så bra. Och då vill vi bevara det och är därför lite oroliga för att leda EU.

Kriserna påverkar ordförandeskapet

Under tiden som ordförandeland har Sverige satt upp fyra prioriterade områden: säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning samt demokratiska värden och rättsstatsprinciper. Under seminariet lyftes frågeställningen om Sverige kommer att lyckas lyfta alla fyra ämnen eller om säkerhetsfrågorna i stället kommer att kräva allt syre?

Enligt Tobias Krantz, rådgivare på Diplomat Communications, och före detta högskole- och forskningsminister (L), kommer de pågående kriserna att prägla det svenska ordförandeskapet i hög utsträckning.

– Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att kriser också kan sätta i gång mer långsiktiga processer, och att det inte enbart handlar om att hantera krisen här och nu. Ta energifrågan till exempel: det är naturligtvis så att det handlar om att hantera krisen här och nu och den bristande tillgången på el och energi i Europa, men man kan också använda krisen för att jobba långsiktigt, sa Tobias Krantz och fortsatte:

– Det kommer att hända en hel del under våren. EU-kommissionen kommer säkert att agera på sitt sätt, liksom att medlemsländer kommer att agera. Då är frågan om den här typen av energikris som pågår i dagsläget enbart handlar om det som är akut just nu, eller huruvida hela den europeiska el- och energimarknaden bör förändras och utformas på ett annat sätt. Där har Sverige möjlighet att sätta sin prägel utifrån sina ståndpunkter. 

Event om Sveriges ordförandeskap i EU

Stockholm Handelskammares satsning under EU-ordförandeskapet

Under Sveriges ordförandeskap i EU genomför Stockholms Handelskammare en rad olika kunskapsföreläsningar och evenemang. Under ordförandeskapet kommer Stockholms Handelskammare att peka på hur avgörande partnerskap och samarbete leder till kunskap och nya idéer – som i sin tur tar oss ett steg närmre vår vision om att skapa Europas bästa huvudstadsregion.