Lista: Yrkesgrupper får miljoner mer i pension med nytt förslag
Flera miljoner kronor mer i pensionskuvertet med nytt förslag. Här är listan som visar hur mycket mer olika yrkesgrupper får i plånboken om nya pengar går till pensionssystemet i stället för till den allmänna löneavgiften.
En av två svenskar i yrkesför ålder uppger att de skulle ha svårt att klara sig på enbart sin pension, som den ser ut i dag. I rapporten ”Stärkta pensioner för ett starkare Sverige” föreslår Stockholms Handelskammare en reform som i snitt skulle ge medelinkomsttagaren 2,3 miljoner kronor mer i pension efter att ha jobbat i 45 år.
Förslaget träffar många av de vanligaste yrkesgrupperna, där många skulle få flera miljoner mer i pension enligt Stockholms Handelskammares förslag. Det visar en sammanställning gjord av Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
LÄS ÄVEN: Här är satsningarna som kan höja pensionerna med miljoner
– Vårt förslag ger folket miljoner mer i pension efter ett hårt arbetsliv. Det är rättvist och ser till systemets långsiktigt hållbara konstruktion, samtidigt som drivkrafterna till att göra sig anställningsbar och ta ett jobb ökar, säger Stefan Westerberg, och fortsätter:
– Det kan noteras att nivåerna är något högre än de 2,3 miljoner kronor som gäller för medelinkomsttagaren. Det har att göra med att dessa beräkningar för respektive yrke baseras på att personerna jobbar heltid. I praktiken jobbar man i genomsnitt inte heltid under hela sitt yrkesliv utan snarare cirka 80 procent.
Lista: Så mycket mer får sysselsatta i de 20 vanligaste yrkesgrupperna i pension totalt på 65-årsdagen år 2071
Siffrorna är beräknade för personer som är födda 2006 och går in i arbetslivet som 20-åringar år 2026.
- Civilingenjörsyrken: 4,1 miljoner kronor.
- Sjuksköterskor: 3,6 miljoner kronor.
- Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare: 3,1 miljoner kronor.
- Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl.: 3,8 miljoner kronor.
- IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl.: 4,2 miljoner kronor.
- Ingenjörer och tekniker: 3,8 miljoner kronor.
- Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.: 3,8 miljoner kronor.
- Kontorsassistenter och sekreterare: 2,9 miljoner kronor.
- Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl.: 2,7 miljoner kronor.
- Lagerpersonal och transportledare m.fl.: 2,9 miljoner kronor.
- Butikspersonal: 2,9 miljoner kronor.
- Barnskötare och elevassistenter m.fl.: 2,4 miljoner kronor.
- Undersköterskor: 2,8 miljoner kronor.
- Vårdbiträden: 2,5 miljoner kronor.
- Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.: 2,7 miljoner kronor.
- Snickare, murare och anläggningsarbetare: 3,3 miljoner kronor.
- Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl.: 3,0 miljoner kronor.
- Lastbils- och bussförare: 2,9 miljoner kronor.
- Städare och hemservicepersonal m.fl.: 2,3 miljoner kronor.
- Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.: 2,4 miljoner kronor.
Om rapporten ”Stärkta pensioner för ett starkare Sverige”:
- Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Stockholms Handelskammare undersökt hur pensionerna skulle påverkas om nya pengar kanaliseras till pensionssystemet, i stället för att som nu gå till den allmänna löneavgiften?
- Rapporten ger förslag på en reform som skulle stärka pensionssystemet och höja människors pensioner.
- Ett pensionssystem som ger mer pengar i plånboken gör det mer attraktivt för människor att utbilda sig, göra sig anställningsbara och ta ett jobb.
LÄS RAPPORTEN: ”Stärkta pensioner för ett starkare Sverige”