Ny rapport: Ändrad reavinstskatt kan få fler att flytta
Nästan 140 000 hushåll som bor i ägda småhus i Stockholms län har inga barn som bor hemma. Samtidigt råder det brist på stora bostäder och det går i genomsnitt 27 år mellan två försäljningar av samma småhus. Det visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare, som nu vill att regeringen ser över reavinstskatten för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
I Stockholms län finns omkring 290 000 småhus, varav sju av tio är större än 100 kvadratmeter. Samtidigt har andelen stora bostäder i nyproduktionen minskat kraftigt.
År 1991 hade drygt var tredje nybyggd bostad i Stockholms stad minst fyra rum. Under perioden 2020–2025 var andelen mindre än var sjätte. Bristen på större bostäder förvärras av att de befintliga husen sällan byter ägare. I Stockholms län går det uppskattningsvis 27 år mellan två försäljningar av samma småhus.
– Bostadsbristen är ett av de största hoten mot Stockholms tillväxt. När människor inte kan flytta hit för att ta jobb och barnfamiljer har svårt att hitta större bostäder kommer vi gå miste om kompetens som företag behöver. Därför behöver vi bygga fler bostäder, men också använda dem vi redan har bättre. Då kan vi inte ha ett skattesystem som gör det onödigt dyrt att flytta, säger Daniella Waldfogel, vd för Stockholms Handelskammare.
Du kan förlora i köpkraft på bostaden – och ändå betala vinstskatt
I rapporten ”Låsta dörrar” visar Stockholms Handelskammare hur reavinstskatten kan göra det svårare att flytta och föreslår att skatten ska inflationsjusteras.
Reavinstskatten kan slå till trots förlust i köpkraft
Enligt Stockholms Handelskammare är reavinstskatten ett av hindren för ökad rörlighet på bostadsmarknaden. I dag beskattas bostadsvinster med 22 procent utan hänsyn till att priserna i samhället har stigit sedan köpet.
Rapporten innehåller ett räkneexempel med ett småhus som köptes 2015 och säljs för sju miljoner kronor 2025. Priserna i samhället har stigit mer än värdet på huset under den tiden. Räknat i köpkraft har ägarna förlorat drygt 330 000 kronor i värde, men de måste ändå betala omkring 323 000 kronor i reavinstskatt.
– Det är inte rimligt att människor kan förlora pengar på sin bostad och samtidigt behöva betala hundratusentals kronor i vinstskatt. När man förlorar pengar på att flytta bor människor kvar i bostäder som inte längre passar deras behov. Det får konsekvenser för hela bostadsmarknaden, säger Daniella Waldfogel.
Stockholms Handelskammare vill inflationsjustera reavinstskatten
Fram till skattereformen 1990/91 räknades inköpspriset för småhus upp med inflationen. Sedan dess har både socialdemokratiska och borgerliga regeringar genomfört förändringar av bostadsbeskattningen, men ingen har återinfört inflationsjusteringen.
Stockholms Handelskammare vill nu att regeringen lägger fram ett förslag som innebär att inköpspriset och större renoveringskostnader räknas upp med konsumentprisindex vid försäljningen av ett småhus eller en bostadsrätt.
Även uppskjutna bostadsvinster ska inflationsjusteras. Skattesatsen på 22 procent ska ligga kvar, men bara tas ut på den verkliga värdeökningen. Syftet är att minska de ekonomiska hindren för att flytta och göra det enklare för hushåll att byta till en bostad som motsvarar deras behov.
– Sedan början av 90-talet har människor tvingats betala vinstskatt när de sålt sin bostad, trots att de i själva verket gjort en förlust när inflationen räknas bort. När skatter gör det svårare att flytta riskerar hela flyttkedjor att stanna av. Nu behöver nästa regering ta ansvar för att fler bostäder ska kunna byta ägare, säger Daniella Waldfogel.
Fem fakta om Stockholms bostadsmarknad och reavinstskatten
- Omkring 290 000 småhus finns i Stockholms län. I ungefär hälften av de ägda småhusen bor inga barn hemma.
- Sju av tio småhus är större än 100 kvadratmeter.
- 27 år – så lång tid går det i genomsnitt mellan två försäljningar av samma hus i Stockholms län.
- Under perioden 2020–2025 hade mindre än var sjätte nybyggd bostad i Stockholms stad fyra rum eller fler.
- Stockholms Handelskammare föreslår att inköpspriset och större renoveringskostnader inflationsjusteras vid bostadsförsäljningar. Även uppskjutna bostadsvinster ska räknas upp med inflationen.
Uppgifterna kommer från Stockholms Handelskammares rapport ”Låsta dörrar: Indexera reavinstskatten för en rörligare bostadsmarknad”. Rapporten bygger bland annat på statistik från SCB och Svensk Mäklarstatistik samt egna beräkningar av hur inflationen påverkar beskattningen av bostadsvinster.
Vanliga frågor om reavinstskatten och bostadsmarknaden
Kan man behöva betala reavinstskatt trots att bostaden har minskat i värde?
Ja. Reavinstskatten beräknas på vinsten i kronor, utan hänsyn till inflationen. Det innebär att en bostad kan ha ökat i pris men minskat i värde räknat i köpkraft. I ett av Stockholms Handelskammares räkneexempel blir skatten omkring 323 000 kronor trots att bostadsägarna har gjort en förlust i köpkraft på drygt 330 000 kronor.
Hur påverkar reavinstskatten rörligheten på bostadsmarknaden?
Reavinstskatten kan göra det ekonomiskt mindre attraktivt att flytta, särskilt för den som vill byta till en mindre bostad. I Stockholms län går det i genomsnitt 27 år mellan två försäljningar av samma småhus. När färre bostäder byter ägare blir det svårare för andra hushåll att hitta ett boende som passar deras behov.
Vad innebär det att inflationsjustera reavinstskatten?
Att inflationsjustera reavinstskatten innebär att bostadens inköpspris räknas upp med prisutvecklingen i samhället innan vinsten beräknas. Stockholms Handelskammare föreslår att även större renoveringskostnader och uppskjutna vinster ska inflationsjusteras. Skattesatsen på 22 procent ska vara kvar, men bara den verkliga värdeökningen ska beskattas.
Vem skulle gynnas av en inflationsjusterad reavinstskatt?
Effekten beror på när bostaden köptes och hur dess värde har utvecklats i förhållande till inflationen. Den som har gjort en förlust i köpkraft kan slippa reavinstskatten helt, medan den som har gjort en stor verklig vinst fortfarande får betala skatt. I rapporten ”Låsta dörrar” visar Stockholms Handelskammare hur reformen skulle påverka tre olika hushåll.