Remissvar utställningsversion FÖP Sydöstra stadsdelarna

Sammanfattning 

• Handelskammaren har en positiv grundsyn på föreliggande förslag eftersom det innebär en konkretisering av tidigare vision och mål om fler bostäder i Uppsala och byggande av fyrspår som knyter samman Stockholm-Arlanda-Uppsala. 
• Fortsatt planering av kapacitetsstark kollektivtrafik behöver tydligare visa hur Gottsunda, Ultuna och Bergsbrunna kopplas ihop med Boländerna och Gränby, vidare in mot Uppsala C i ett samlat och tidseffektivt system.  
• Handelskammaren är positiv till förändringen av planen som innebär att överfart över Fyrisån ska kunna medge fossilfri biltrafik. 
• Den gamla stadskärnan bör fortsättningsvis vara Uppsalas naturliga centrum även för framtidens medborgare. Det är viktigt att kunskapsunderlaget belyser hur handel, nöjen och service i den nya stadsdelen samspelar och kompletterar den befintliga stadskärnan, i stället för att utarma den. 
• Samverkan med näringslivet och de enskilda bolagen behöver präglas av tydliga förutsättningar vad gäller spridning av risk och löften om vad bolagen får tillbaka om man går in med sina resurser i tidigare skeden.  
• Handelskammaren kvarstår vid förslaget om att den nya stadsdelen bör kallas Uppsala Linnéstad, eftersom det framhäver både den kände vetenskapsmannen och anknyter till viktiga historiska miljöer i närområdet.  

Kapacitetsstark kollektivtrafik 

Vi uppfattar att tillgängligheten till och inom området bygger på en kapacitetsstark kollektivtrafik med spårväg som utgångspunkt, men noterar samtidigt att det slutliga teknikvalet hanteras inom det särskilda spårvägsprojektet. I detta arbete menar Handelskammaren att konsekvenserna och effekterna på tillgänglighet, attraktivitet, markvärden och bebyggelseplanering av både spårväg och BRT behöva beskrivas. Vår bedömning är att ett BRT-system har en annan flexibilitet än spårväg att svara mot framtidens krav eftersom ett BRT-system kan tillåtas växa fram mer dynamiskt, då även kortare delsträckor kan tas i bruk innan hela systemet är färdigt. Det kan byggas ut och knyta ihop samtliga stadsdelar i Uppsala både snabbare och billigare än spårväg, som dessutom bara löser kommunikationerna i stadens sydvästra stadsdelar.  

Fortsatt planering av kapacitetsstark kollektivtrafik behöver tydligare visa hur Gottsunda, Ultuna och Bergsbrunna kopplas ihop med Boländerna och Gränby, vidare in mot Uppsala C i ett samlat och tidseffektivt system. Vår bedömning är att en kompletterad utbyggnad av spårväg mot Boländerna och Gränby inte kommer att kunna ske inom överskådlig tid, varför en BRT-lösning bör prövas grundligt.  

Övrig trafik 

Handelskammaren är positiv till förändringen av planen som innebär att överfart över Fyrisån ska kunna medge fossilfri biltrafik, eftersom det skulle innebära en avlastning av nuvarande överfarter via Kungsängsleden och Flottsundsbron. Vi ställer oss även bakom aviserade satsningar på infrastruktur väster om ån längs Dag Hammarskjölds väg, som idag och framöver uppvisar betydande kapacitetsbrister. Förutsättningarna att cykla längs stråket och över Fyrisån behöver förbättras för att få fler att välja cykel framför bil, i synnerhet vid kortare arbetspendling. 

Arbetsplatser och bostäder 

Handelskammaren uppfattar att utställningsförslaget i högre grad än tidigare har anpassats efter skiftande konjunkturer och efterfrågan, med en större ödmjukhet inför utmaningarna som uppstår i projektets skala, den önskade byggtakten och erfarenheter från problem som uppstått i 70-talets miljonprogramområden.  

I vårt tidigare remissvar framfördes frågor om målet att tillskapa 10 000 -15 000 nya arbetsplatser i området. Flertalet antas inriktas mot köpkraftbaserade branscher och service, samt offentlig sektor, men även tjänsteföretag som anknyter till områdets hållbarhetsprofil. Handelskammaren vill särskilt påpeka att för en stad av Uppsalas storlek är betydelsen av en levande och livskraftig citykärna avgörande, även för kringliggande stadsdelars attraktivitet. Det pågår en tuff strukturomvandling av cityhandeln i centrala Uppsala, och förutsättningarna för handel och service i en helt ny stadsdel handlar om mer än tillgång till lokaler. Handelskammaren menar att den gamla stadskärnan även fortsättningsvis ska vara Uppsalas naturliga centrum för framtidens medborgare. Det är viktigt att kunskapsunderlaget belyser hur handel, nöjen och service i den nya stadsdelen samspelar och kompletterar den befintliga stadskärnan, i stället för att utarma den. 

Vi står bakom förslag som framförs i WSP:s hållbarhetsbedömning om att kvalificerade analyser bör göras för att “tydligare klargöra förutsättningarna för att attrahera kunskapsintensiva företag till området, samt hur konkurrensen mot andra områden i kommunen med liknande ambitioner kommer att se ut de kommande decennierna.”  

Gällande bostadsförsörjningen har Handelskammaren framfört synpunkter i remissvar till Bostadsförsörjningsprogrammet. Att FÖP innehåller tydligare inriktning på fler småhus är positivt.  

Handelskammaren ser positivt på förslaget att förorda en sydlig lokalisering av påfart till E4.  

Lärdomar och medskick 

Handelskammaren anser att utställningsförslaget innehåller sådana kvaliteter att vi sammantaget kan ställa oss bakom detta. Dock vill vi göra några viktiga medskick att beakta i det fortsatta planeringsarbetet och genomförandet. 

Vi vill särskilt understryka genomförandeprocessens betydelse för att ge området goda förutsättningar till tryggt boende och en levande stadsdel från dag ett. Det behövs ”dragare” både i form av kommersiell verksamhet, allmänna ytor (t ex parker) och förenings-/idrottsliv från dag ett. Detta har framkommit som en av flera viktiga lärdomar från Rosendal. 

Uppsala kommun har, för att citera direkt ur FÖP-texten, ”höga ambitioner när det gäller långsiktig uthållighet, klimat och en inkluderande stadsutveckling”. Denna ambitionsnivå delas av Handelskammaren. Uppsala kommun har under det senaste dryga decenniet planerat för, påbörjat och i vissa fall kommit långt i genomförandet av andra stora utvecklingsprojekt, till exempel Cementgjuteriet, Östra Salabacke, Rosendal, m.fl. Det pågår alltjämt lärandeprocesser kring dessa projekt, varav några har diskuterats och dokumenterats i samverkan med Handelskammaren. En av de viktigaste lärdomarna som framkommit är hur central genomförandeprocessen är för att också slutresultatet ska bli bra. Dessa lärdomar behöver konkretiseras och på ett systematiskt sätt, på så sätt att genomförandet bör finnas med tidigt i planeringen. 

Ramverk för samverkan med näringslivet 

Ur Handelskammarens perspektiv är hållbarheten en central utgångspunkt för modern stadsutveckling, eftersom alternativet leder oss i en oönskad och ohållbar riktning. Därför står Handelskammaren bakom planens ambitioner vad gäller nytänkande kring försörjningssystem och en resurseffektiv och klimatpositiv helhet.  

Ett förverkligande av planen bygger på en tät samverkan med näringslivet. Med de tydliga besked som ges av planen och den blocköverskridande samsynen kring utbyggnadstakten bedömer vi att intresset för att investera i området är stort. Det geografiska läget, pendlingsmöjligheter, ambition vad gäller hållbarhet, innovation och sammanhållning, gör sammantaget att stadsdelen har goda förutsättningar att erbjuda ett gott liv och boende för invånarna. 

Samverkan med näringslivet och de enskilda bolagen behöver dock präglas av tydliga förutsättningar vad gäller spridning av risk, möjligheter att skörda frukterna av utveckling av ny teknik och innovation genom tydligt inflytande över planeringen och löften om vad bolagen får tillbaka om man går in med sina resurser i tidigare skeden.  

Till bakgrunden och utmaningen hör att den innovativa systemintegrering av VA, elnät och uppkoppling som planen förutsätter vilar på att ny teknik och byggnadssätt ska växa fram och prövas på ett innovativt och nydanande sätt. I många fall finns det ännu inte några färdiga svar på hur systemen ska se ut. Förväntningarna på bygg- och fastighetsbolag, teknikkonsulter och andra bolag att utveckla de nya lösningarna är stora, men det framgår inte tydligt hur samspel mellan kommun och företag ska se ut och hur riskerna ska fördelas under detta utvecklingsarbete.  

Handelskammarens föreslår att kommunen och näringslivet tillsammans låter utarbeta ett ramverk för hur bolag som bidrar med kompetens, resurser och tid ska kunna få ett bra utgångsläge för att medverka i projekterings- och byggfas. Ramverket bör tydliggöra hur risker fördelas, hur mark- och byggrätter kommer att tilldelas och vem som svarar för vilka investeringar och hur man hanterar olika egenintressen. Handelskammaren efterlyser en ökad transparens i planeringsarbetet och en tät involvering av bolag som är beredda att bidra med sin expertis, då detta kommer att bli avgörande både för att uppfylla planens ambitioner och hålla tidplanen. Genom involvering av många byggherrar som kompletterar varandra och som kan bygga i takt, etappvis, ges förutsättningar för en organisk tillväxt som anpassas efter marknadens utveckling och efterfrågan, och som balanserar önskad volym med en god gestaltning. 

Vi vill även tillägga att hållbarhetsambitionen bör uppnås genom att sätta tydliga mål och låta aktörerna vara innovativa, inte peka ut specifika tekniska lösningar eller befintliga standarder (bygg i trä!; sätt solpaneler på fasaderna!). 

Linnéstaden Uppsala 

Vi har noterat att en namntävling kommer att utlysas om hur området ska benämnas. Handelskammaren kvarstår vid förslaget om Uppsala Linnéstad, eftersom det framhäver både den kände vetenskapsmannen och anknyter till viktiga historiska miljöer i närområdet. Begreppet Linnéstad borde vara minst lika gångbart för en stadsdel som den etablerade Gränbystaden.  

Med förtydliganden och kompletteringar enligt ovan tillstyrker Handelskammaren förslaget.   

Handelskammaren i Uppsala Län 

Tomas Stavbom 

Regionchef