Så kan näringslivet bidra till minskad brottslighet i Stockholm

När en stor polisdelegation från USA och Kanada besökte Stockholms Handelskammare under en vecka arrangerades bland annat en hearing där de flera experter delade med sig av sin syn på den organiserade brottsligheten i Stockholm och Sverige. 

Kan näringslivet bidra till när det kommer till att arbeta brottsförebyggande? I så fall hur? Här ger fyra experter med djupa erfarenheter från Kanada, USA och Sverige sin syn på saken. 
 

”Näringslivet måste ha tillgång till den senaste informationen gällande organiserad brottslighet”

Matt Peggs, chefsintendent vid Royal Canadian Mounted Police i Ontario, Kanada:

Vad kan näringslivet göra för att vara till hjälp för att bekämpa brott och öka säkerheten?

– Överväg att anta en intern praxis som gör det möjligt att effektivt rapportera och dela information som bidrar till brottsbekämpning. I Kanada har vi FINTRAC, en tillsynsmyndighet som spårar misstänkta transaktioner genom finansiella system. Finansiella institutioner har en skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner till FINTRAC, som i sin tur delar informationen med polismyndigheter.

– Vi ser vårt näringsliv som ett partnerskap och delar information med dem i utbildningssyfte. Många nätfiskesystem riktar sig till företag. Därför håller vi regelbundet utbildningsseminarier för våra företagskunder om trender inom brottslighet som kan påverka deras verksamhet och erbjuder interna skyddsåtgärder som kan hjälpa dem.

– Vi uppmuntrar företag att samarbeta och dela information med varandra. I Kanada har vi den anonyma tipslinjen Crimestoppers där tipsare kan lämna information som kan vara avgörande för brottsbekämpning. Anonymiteten har visat sig vara ett framgångsrikt koncept.

LÄS OCKSÅ: Polisexperten: Det krävs för att minska brottsligheten i Stockholm

Finns det långsiktiga mål som näringslivet kan sätta upp för att bekämpa brottslighet och öka säkerheten?

– Kommunikation och relationer är nyckeln i kampen mot organiserad brottslighet. Näringslivet måste ha tillgång till den senaste informationen gällande organiserad brottslighet för att kunna vidta brottsbekämpande åtgärder.

– Under de senaste åren har Kanada tagit fram en rapport om organiserad brottslighet som är tillgänglig för allmänheten. Rapporten identifierar mönster, trender, risker och ger allmän information om grupper inom organiserad brottslighet som verkar i Kanada.

”Näringslivet behöver skapa tryck på beslutsfattande politiker”

Jack Donohue, tidigare chef för strategiska initiativ vid New York City Police Department, numera verksam vid Miller Center for Community Protection på Rutgers University i New Jersey: 

Vad kan näringslivet göra för att bidra till minskad brottslighet och ökad säkerhet?  

– Näringslivet måste förstå vilka typer av brott som grupperna ägnar sig åt: utpressning, handel med droger och människor, stölder och utpressning. Var och en av dessa har olika interventionsstrategier och taktiker.

– Företag måste vara tydliga med att de organiserade kriminella grupperna inte kan tolereras. Näringslivet behöver skapa tryck på beslutsfattande politiker för att ge polisen befogenheter och medel för att effektivt kunna bekämpa de kriminella gängen.

”Företagen måste hjälpa oss att upptäcka felaktigheter”

Per Wadhed, polisöverintendent och chef för Sekretariatet för myndighetssamverkan, Polisens Nationella Operativa Avdelning, Noa.

Vad är din bild av hur näringslivet arbetar brottsförebyggande?

– Det finns många lokala initiativ som pågår kopplat till näringslivet, men där behöver vi bli bättre och få ett helhetstänk. Däremot tror jag att vi i Sverige är unikt duktiga på samarbete mellan myndigheter. Här har vi knutit till oss så kallade mjuka myndigheter som sysslar med välfärd, som är med oss, tänker brottsbekämpning och som vi har ett informationsutbyte med för att just skapa en bättre helhet. Där ligger vi i framkant och kan hitta en helhet med framför allt privata parter.

Hur tar sig den organiserade brottsligheten in i näringslivet i dag?

– Det är ett bekymmer och det händer att de tar sig in. Men det vi är mest bekymrade över, när vi ser till helhetsbilden, är att man konkurrerar på olika villkor. Har man bestämt sig för att inte redovisa skatter eller att betala ut fullgoda löner har man en helt annan konkurrensfördel jämfört med ett annat företag. När till exempel det tredje eller fjärde ledet under en huvudentreprenör är oseriösa skapar det otroliga besvärligheter på marknaden och en osäkerhet för de som köper tjänsterna.

Vad önskar ni från Noa att näringslivet gör i större utsträckning för att minska brottsligheten?

– Det är inte enkelt att svara på. Mycket gott görs. Det är otroligt viktigt att de stora företagen visar vägen, lägger ner tid och visar att det här är viktigt. Att företag som har kapacitet ekonomiskt lägger tid på detta och engagerar andra i detta är den enda vägen.

– Företagen måste hjälpa oss att upptäcka felaktigheter i tid eftersom det oftast är de som först märker när det uppstår oegentligheter. De kan hjälpa oss att rikta strålkastaren mot oseriösa aktörer på marknaden.

Varför ska företag engagera sig i brottspreventivt arbete?

– Som Thomas Andersson från Volvo Cars klokt sa under hearingen: ”Man vill verka i en ort med ett gott förhållande och gott rykte för att skapa en attraktiv arbetsplats”. Det ligger i företagens egenintresse att hjälpa till att rensa upp i branschen, hjälpa de myndigheter vars uppdrag är att bekämpa brott och kanske även förhindra en del brott själva.
Många företag gör egna upphandlingar, har egna underleverantörer och genom att anlita seriösa aktörer kan de gå i god för att den egna verksamheten är så hållbar och seriös som den kan vara.

”Triangeln mellan myndigheter, den fria forskningen och näringslivet måste bli mycket starkare”

Amir Rostami, docent och lektor i kriminologi vid avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Högskolan i Gävle:

Varför är det viktigt för näringslivet att ingå partnerskap för att bekämpa brottsligheten?

– Det är många företag vill göra skillnad, inte bara i utsatta områden utan även vad gäller infrastruktur. Vi vet att det finns en stor infiltration av personer inom näringslivet som har kopplingar till organiserad brottslighet och det skapar en osund konkurrens. Hur värnar vi bilden av Sverige? Hur garanterar vi ett bra affärsklimat utan osund konkurrens? Vi behöver strategiska partnerskap där vi sitter och lär av varandra och försöker att påverka.

Finns det en risk att företag springer för snabbt och slår undan benen på rättssamhället?

– Det är ytterligare ett skäl för partnerskap – det innebär att man kan se var man är mest träffsäker och var man kan göra störst skillnad. Polisen kan inte rusta upp fastigheter, det gör fastighetsbolagen. Att ha en stark it-infrastruktur för att stå emot cyberattacker kan inte polisen se till men däremot kan näringslivet göra det. Att göra sociala investeringar är också näringslivets ansvar.

– Triangeln mellan myndigheter, den fria forskningen och näringslivet måste bli mycket starkare. Kan vi hitta synergieffekter där skulle vi bli mer slagkraftiga.

LÄS OCKSÅ: Säkerhetsexperten: Så hotas det svenska valet av påverkanskampanjer