Alternativ till nationell plan ger 250 miljarder i större samhällsnytta

Stockholms Handelskammare presenterar ett alternativ till Trafikverkets förslag för en nationell infrastrukturplan. ”En bättre plan för svensk infrastruktur” ger 250 miljarder kronor mer i samhällsnytta och fördelar investeringarna jämnare över landet. – Vi hoppas att planen kan ge regeringen inspiration att genomföra nödvändiga förändringar i Trafikverkets förslag till nationell plan, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare.
I ”En bättre plan för svensk infrastruktur” föreslår Andreas Hatzigeorgiou, vd, och Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare ett alternativ till Trafikverkets förslag för nationell plan för infrastruktur.
Andreas Hatzigeorgiou, vd och Carl Bergkvist, näringspolitisk expert, presenterar ”En bättre plan för svensk infrastruktur” – Stockholms Handelskammares alternativa förslag till Trafikverkets planförslag. Foto från vänster: Pressbild, Christian Gustavsson/Lars Johansson, Mostphotos/Pressbild, Josefine Bäckström

Stockholms Handelskammare har genomfört en översyn av Trafikverkets förslag för nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige, som kommer att ligga till grund för regeringens kommande beslut. Det har utmynnat i ett alternativt förslag till nationell plan där samma investeringskostnad ger 250 miljarder kronor i ökade samhällsekonomiska nyttor.

– Sverige ska investera nästan 900 miljarder kronor och då är det viktigt att se till att skapa så stora nyttor som möjligt för varje investerad krona. Vi tycker att befintlig plan missar målet ganska rejält och det behöver korrigeras så att investeringen blir en bättre hävstång för kollektivt resande, arbetspendling och transporter som stärker nyindustrialiseringen i landet, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare.

Se presentationen av ”En bättre plan för svensk infrastruktur” med Carl Bergkvist

Förslag som ger Sverige bättre förutsättningar

Den 30 november förra året redovisade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige. I den nationella planen föreslås åtgärder för att underhålla, bygga ut och utveckla den svenska transportinfrastrukturen de kommande tolv åren. Förslaget ligger ute på remiss fram till den 28 februari, därefter ska regeringen bereda det innan beslut fattas i maj eller juni.

– Vi menar att det är uppenbart att Trafikverkets nuvarande förslag inte kan ligga till grund för beslut. Vårt förslag till infrastrukturplan visar att det går att ge hela Sverige bättre förutsättningar att uppnå sin fulla potential i kölvattnet av pandemin. Den ger positiv samhällsnytta, är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv samt främjar jobb och tillväxt på ett tydligare sätt i hela landet. Vi hoppas att planen kan ge regeringen inspiration att genomföra nödvändiga förändringar i Trafikverkets förslag till nationell plan, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare.

LÄS MER: Öppet brev till Tomas Eneroth: Satsa på järnväg mellan Stockholm och Oslo

Projekt påskyndas och får full finansiering

I ”En bättre plan för svensk infrastruktur” föreslås bland annat att ett antal projekt påskyndas och får en större finansiering eller finansieras fullt ut. Bland dessa märks bland annat fyrspår mellan Uppsala–Stockholm samt satsningar på Ostkustbanan och Norrbotniabanan.

Vidare föreslås att färdigställandet av ett system där viktiga stråk klarar en hastighetsstandard på 250 km/h på skyndas.

– Det är åtgärder som inte prioriterats nog högt i nationell plan och som har potentialen att skapa goda nyttor i relativ närtid. Det leder till bättre möjligheter för kollektivt regionalt arbetspendlande och stärker den gröna nyindustrialiseringen i norr, säger Andreas Hatzigeorgiou.

LÄS MER: Fyrspåret Uppsala– Stockholm är kraftigt försenat: ”Upprörande”

Ökar samhällsnyttan med 250 miljarder kronor

Stockholms Handelskammare anser att Trafikverkets förslag till nationell plan innebär en förlustaffär för Sverige och inte ger tillbaka de pengar som spenderas i termer av samhällsnytta. ”En bättre plan för svensk infrastruktur” redovisar hur Sverige kan få större utväxling av investeringen och hur infrastrukturen kan förvaltas bättre under den kommande tolvårsperioden.

– Trafikverkets förslag som ligger på bordet nu innebär att varje krona som investeras ger 70 öre tillbaka. Det är en förlustaffär. Problemets kärna i det liggande förslaget är att man låser mycket pengar under lång tid i objekt som ger lite tillbaka till samhället, till exempel de nya stambanorna. Det innebär att det inte finns resurser till investeringar som är mycket mer prioriterade om vi ska klara den gröna omställningen, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert med ansvar för infrastrukturfrågor på Stockholms Handelskammare, och fortsätter:

– Vi har enkelt har stuvat om bland de föreslagna investeringarna. Med små medel har vi gjort om i planen och ökat samhällsnyttan med 250 miljarder kronor, drygt 24 000 kronor mer per svensk, för samma investeringskostnad. Vårt förslag ger både ökad nytta för hela Sverige, högre trafiksäkerhet, bättre framkomlighet och gynnar den gröna omställningen.

LÄS MER: Så påverkas Stockholm av Trafikverkets förslag till nationell plan

Karta illustrerar snedfördelning

Utfallet från ”En bättre plan för svensk infrastruktur” blir att medlen fördelas mer jämnt över Sverige. Bilderna nedan visualiserar utfallet som anslag per capita.
Den vänstra bilden föreställer en Sverigekarta där fördelningen är helt jämn. Som synes innebär Trafikverkets en snedfördelning där stora medel läggs primärt på södra Sverige. Stockholms Handelskammares förslag innebär en fördelning som är jämnare över hela landet.

Utfallet från ”En bättre plan för svensk infrastruktur” blir att medlen fördelas mer jämnt över Sverige.

Satsningar på nya projekt

Stockholms Handelskammares plan skapar även utrymme för ett antal helt nya järnvägsprojekt och en satsning på industriell utveckling av standardiserade byggprodukter samt klimatsmart byggande.

Bland de nya projekten märks bland annat ett samlat paket med satsningar på Norrbotniabanan, kapacitetsförstärkning på Malmbanan och vägåtgärder i Skellefteå för att möta investeringarna i regionens nya industrier. Det anslås även betydande medel för att förbättra pendlingen i Syd- och Västsverige.

Sammantaget rör det sig om 15 nya järnvägsprojekt och ett stort antal vägprojekt som fyller viktiga funktioner.

LÄS MER: Hur ser framtiden ut för kollektivtrafiken i Stockholm?