Ny rapport: Arlandas kris tvingar svenskar till 640 000 extra mellanlandningar
Svenska resenärer gjorde omkring 640 000 fler mellanlandningar under 2025 än de hade behövt om Arlanda hade haft samma andel direktresor som Kastrup. Det motsvarar omkring 2,5 miljoner förlorade restimmar. I den nya rapporten ”Ett förlorat decennium för flyget – dags för en ny flygpolitik som sätter konkurrenskraften först” visar Stockholms Handelskammare hur Arlanda på 25 år har gått från att vara Nordens största flygplats till att halka efter sina nordiska konkurrenter.
Vid millennieskiftet var Arlanda och Kastrup i praktiken jämnstora. Sedan dess har utvecklingen gått åt helt olika håll. Under 2025 hade Kastrup 32,4 miljoner passagerare, jämfört med 24,3 miljoner på Arlanda. Kastrups genomsnittliga tillväxttakt under de senaste 25 åren har varit dubbelt så hög som Arlandas.
Samtidigt har Arlandas internationella tillgänglighet försämrats. Antalet flygrörelser har minskat med 15 procent sedan 2016 och andelen långdistansflygplan har mer än halverats. Arlanda har dessutom fallit från plats 14 till plats 19 bland Europas flygplatser sett till tillgänglighet.
– Vi har vant oss vid att en resa till världen börjar med en resa till Köpenhamn, Amsterdam eller Frankfurt. Så ska det inte behöva vara, utan Stockholm ska ha direkt tillgång till världen. Ett svagare Arlanda innebär längre restider, fler byten och sämre tillgång till viktiga marknader för både resenärer och företag, säger Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare.
Läs rapporten ”Ett förlorat decennium för flyget”
Arlanda har tappat mark. Rapporten visar varför och vad som kan göras åt det.
Arlandas svaga direktflyg kostar 2,5 miljoner restimmar
Bara 26 procent av de interkontinentala resorna från Arlanda sker direkt till slutdestinationen. Från Kastrup är motsvarande andel 36 procent. Skillnaden är särskilt stor för Nordamerika, där 53 procent av resenärerna från Kastrup kan resa direkt, jämfört med endast 20 procent från Arlanda.
Kastrup var under 2025 dessutom den vanligaste transferflygplatsen för resenärer från Arlanda, före Amsterdam och Oslo.
Stockholms Handelskammares beräkningar visar att om lika stor andel resenärer rest direkt till sin slutdestination från Arlanda som från Kastrup, skulle Arlandaresenärerna varit med om 640 000 färre mellanlandningar under 2025.
Den sammantagna tidsförlusten för resenärerna orsakad av dessa mellanlandningar uppgick till cirka 2,5 miljoner restimmar. Rapporten värderar tidsförlusten till omkring 1,5 miljarder kronor.
– 640 000 resenärer som tvingas mellanlanda innebär stora tidsförluster för människor och företag. För en internationellt orienterad huvudstad är god flygtillgänglighet grundläggande infrastruktur, precis som fungerande vägar, järnvägar och energiförsörjning. När Arlanda tappar mark tappar också Stockholm konkurrenskraft, säger Daniella Waldfogel.
Arlanda har gått från etta i Norden till att halka efter Kastrup
År 2000 var Arlanda Nordens största flygplats, men har sedan dess passerats av både Köpenhamn och Oslo. Under 2025 var skillnaden mellan Arlanda och Kastrup större än någonsin, med drygt åtta miljoner fler passagerare på den danska flygplatsen.
Rapporten visar att utvecklingen inte bara handlar om antalet resenärer. Arlanda har också tappat i de förbindelser som är särskilt viktiga för näringslivet. Bara 47 procent av världsekonomins viktigaste så kallade Alpha-städer kan nås direkt från Arlanda. Från Kastrup är motsvarande andel 69 procent.
Enligt Stockholms Handelskammares rapport innebär utvecklingen att Arlanda i allt mindre utsträckning fungerar som ett internationellt nav och i allt större utsträckning liknar en regional europeisk flygplats.
– Stockholm kan inte vara beroende av att resor till och från omvärlden går via andra europeiska flygplatser. Vi konkurrerar varje dag om investeringar, huvudkontor, kompetens och företagsetableringar. Då måste det också vara enkelt att ta sig hit, säger Daniella Waldfogel.
Stockholms Handelskammare föreslår fem åtgärder för svensk flygtillgänglighet
Stockholms Handelskammare föreslår en ny inriktning för svensk flygpolitik:
1. Ge Arlanda ett eget och tydligare kommersiellt uppdrag
Arlanda bör separeras från övriga statliga flygplatser så att större resurser kan användas för investeringar, linjeutveckling och konkurrensen om nya internationella direktlinjer.
2. Behandla inrikesflyget som kollektivtrafik
Staten behöver ta ett större ansvar för samhällsviktiga inrikeslinjer där marknaden inte längre kan bära trafiken och samtidigt använda upphandlingen för att stärka Arlanda som nationellt nav.
3. Skapa en offentlig-privat fond för nya direktlinjer
Staten och näringslivet bör gemensamt kunna finansiera insatser för att etablera strategiskt viktiga linjer till exempelvis Los Angeles, San Francisco, New Delhi, Seoul och Singapore.
4. Ställ om flyget i stället för att avveckla tillgängligheten
Sverige bör sätta ett tydligt mål om nettonollutsläpp från inrikesflyget och använda bland annat hållbara flygbränslen och offentlig upphandling för att driva omställningen.
5. Sätt mätbara mål för svensk flygtillgänglighet
Regeringens luftfartspolitik behöver omsättas i konkreta mål för bland annat direktlinjer, tillgänglighet, passagerartillväxt, avgifter och transferrabatter.
Vanliga frågor om Arlanda och svensk flygtillgänglighet
Hur har Arlanda utvecklats jämfört med Kastrup?
År 2000 var Arlanda Nordens största flygplats och Arlanda och Kastrup var i praktiken jämnstora. Under 2025 hade Kastrup 32,4 miljoner passagerare, jämfört med 24,3 miljoner på Arlanda. Kastrups genomsnittliga tillväxttakt under de senaste 25 åren har varit dubbelt så hög som Arlandas.
Hur många extra mellanlandningar gör resenärer från Arlanda?
Stockholms Handelskammares rapport visar att resenärerna skulle ha gjort omkring 640 000 färre mellanlandningar under 2025 om Arlanda hade haft samma andel direktresor som Kastrup. Det motsvarar omkring 2,5 miljoner restimmar.
Hur stor andel av de interkontinentala resorna från Arlanda går direkt?
Bara 26 procent av de interkontinentala resorna från Arlanda går direkt till slutdestinationen, jämfört med 36 procent från Kastrup. För Nordamerika är skillnaden större: 20 procent från Arlanda jämfört med 53 procent från Kastrup.
Hur ser Arlandas direktförbindelser till viktiga globala affärsstäder ut?
Från Arlanda går det att resa direkt till 47 procent av de så kallade Alpha-städerna, som har stor betydelse för världsekonomins nätverk. Från Kastrup är motsvarande andel 69 procent. Rapporten ”Ett förlorat decennium för flyget” innehåller fler jämförelser av Arlandas internationella tillgänglighet och Stockholms Handelskammares förslag för svensk flygpolitik.
